Norrbotten går som tåget – men i framgången finns frön till problem
Norrbotten är en produktiv region. Med gruvbranschen som motor har länet en hög tillväxt, stora investeringar på väg och låg arbetslöshet. Det visar en ny rapport om Norrbottens utveckling. Men i framgången ryms också frön till problem. I ett webbinarium den 12 maj tittar Region Norrbotten närmare på förutsättningarna som formar framtiden.
Sedan gruvboomen fick fart i början av 2010-talet pekar de flesta grafer uppåt för Norrbottens del – och brantare uppåt än rikets. Det blir tydligt i den nya rapporten Norrbottens roll i samhällsekonomin. Den har tagits fram i samarbete mellan Region Norrbotten, Länsstyrelsen i Norrbottens län och Luleå tekniska universitet.
Norrbottens bruttoregionalprodukt i förhållande till folkmängd, BRP per capita, är näst störst i landet år efter år. Tillväxten här har åren 2007-2018 varit högre än för Sverige som helhet. Arbetslösheten är låg och lönenivån hög jämfört med andra län. Under 2000-talet har Norrbotten haft landets högsta tillväxttakt i regional inkomst. Från 1999 till 2019 gick länet från vara ett av länen med högst bidragsberoende, till att vara ett av dem med lägst.
Medaljens baksida
Nu hägrar en än mer ljus framtid, med satsningarna på grön omställning. Investeringar för tusen miljarder kronor väntas. Det handlar om fossilfritt stål, elektrifiering av gruvindustrin och vindkraft.
Gruv- och stålindustrin bidrar starkt till välstånd och framtidstro i länet. Men medaljen har en baksida. När en bransch dominerar så starkt får det följder som faktiskt kan hämma länets utveckling.
Rapporten visar att även om gruvindustrin är en viktig tillväxtmotor, ger den länet en svajigare ekonomisk utveckling jämfört med andra län.
– Länets ekonomi är sårbar för skiftningar i globala konjunkturer. Norrbottens näringsliv och arbetsmarknad skulle behöva stå stadigt på fler ben, säger Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör.
Utbildningsgapet ökar
Statistiken över nystartade företag antyder att gruvboomen håller tillbaka nyföretagandet. Kompetent och driftig arbetskraft sugs upp av gruvbolagen. Det i sin tur hämmar utvecklingen av ett bredare näringsliv och en bredare arbetsmarknad.
Utbildningsnivån är ett skäl till oro. Norrbotten har lägre andel högskoleutbildade än landet som helhet, och gapet ökar stadigt. Unga i framför allt Malmfälten har lätt kunnat få välbetalda jobb efter gymnasiet, och valt bort högre utbildning.
– Det är ett vägval som kanske funkar bra i dag, men inte i morgon. Industrins utveckling innebär allt högre krav på kunskap. Ska företagen här kunna konkurrera i framtiden behövs högutbildad personal som kan utveckla nya idéer och ny teknologi, säger Janus Brandin.
Ytterligare en utmaning är tillgången till arbetskraft. Många företag uppger redan att brist på personal hämmar deras tillväxt. Framför allt behövs högutbildad arbetskraft – de som i dag dras till storstädernas karriärmöjligheter, utbud, service och kultur.
Läs hela rapporten Norrbottens roll i samhällsekonomin (pdf)
Välkommen att kontakta Per Erik Andersson, projektledare om du har frågor.
pererik.andersson@norrbotten.se