Människan i centrum när nya Norrbotten växer fram

Hur skapar vi platser där människor kan leva, bo och må bra i generationer? En plats som är hållbar socialt, ekonomiskt och ekologiskt? Det är en av frågorna när Norrbotten nu ska växa.
– Det vackra är det enda sättet att skapa en riktigt hållbar stad. Skönhet får oss att älska där vi bor, och det vi älskar tar vi hand om, sade Kieran Long, ArkDes, på konferensen "Livet mellan husen" i Boden.

Gestaltad livsmiljö är ett ganska nytt politikområde, och det är inte helt självklart vad det handlar om. Begreppet kommer från en proposition som handlar om att byta perspektiv på samhällsbygget. Arkitektur, design och kultur ska få ta en helt annan tyngd när vi i Sverige utvecklar och utformar platser och städer. Människan och hennes livsvillkor sätts i centrum.

På Folkets hus i Boden samlades den 25 maj 120 kulturaktörer, tjänstemän och politiker för att lyssna på föredrag och samtala kring de här frågorna. Kieran Long, överintendent på det nationella centret för arkitektur och design (ArkDes), var en av föreläsarna och medverkade på distans.

– Skogskyrkogården är ett otroligt viktigt arkitekturverk, en av de viktigaste platserna vi har i Sverige. Det fanns ett sätt att skapa poesi och mening från väldigt snabba tekniska förändringar som kom då, den växande moderna staden. Vi står inför en lika stor teknisk prövning nu som kommer att påverka varje del av samhället. Det gäller att närma sig detta och förstå det, sade han.

Panelsamtal om hur vi skapar ett Norrbotten där kultur, hållbarhet och samhällsutveckling går hand i hand. Från vänster: Marianne Söderberg, moderator, Thomas Vedestig, ordförande i regionala utvecklingsnämnden, Nelli Flores Nilsson, länsarkitekt, Anja Örn, konstnär och Amanda Lind, kulturpolitisk talesperson för miljöpartiet. Foto: Sara Stylbäck Vesa.

I ett panelsamtal lyfte länsarkitekt Nelli Flores Nilsson ett varnande finger när hon jämförde med en annan era av stark utveckling.

– En process som tar 20-30 år ska ta 10 år. Det finns en risk att man tappar kvalitet och hamnar i samma situation som med miljonprogrammet. Man tappade frågan om vad som var estetiskt tilltalande.

Resultatet blev bostadsområden som i dag knappast omtalas som attraktiva livsmiljöer. Nu när ett flertal städer i norr ska växa har Boverket fått ett särskilt uppdrag att stötta de mest berörda kommunerna i Norrbotten och Västerbotten.

Riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket, medverkade på distans. ”Människor ska vilja flytta till en plats och bo och leva sina liv. Då krävs attraktiva livsmiljöer” sade hon på konferensen. Foto: Hanna Franzén.

Uppdraget pågår fram till 2030 och har inletts med Visioner i Norr. Elva team skissar på framtidens livsmiljöer tillsammans med kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå. I teamen finns arkitekter, konstnärer och designers.

– Det syftar till att få upp nya idéer och tankar på bordet, utifrån konkreta case så att kommunerna ska ha nytta av några av idéerna. Nu måste vi kroka arm, förstå varandras områden, mellan staten, regionen, kommunerna, på tvären mellan olika kunskapsområden. Framtidens stora utmaningar kan inte bara handla om teknik och ingenjörskonst. Vi människor ska leva och må bra i generationer, det är en otroligt viktig och central fråga, sade riksarkitekt Helena Bjarnegård från Boverket.

Thomas Sandell, arkitekt från Sandellsandberg arkitekter, visade bland annat skisser för H2GS stålverk utanför Boden.

– De har beställt att det ska bli framtidens industriminne, inte bara bygga lådor runt maskinerna på billigaste sätt. Det ska bli en anläggning man kan vara lite stolt över. Tornen får en tydlig form så att de är lätt igenkännbara. Falu rödfärg som en bärande kulör. Vi har en idé om en vågrörelse, att bygga på naturen runt omkring och forten. Överskottsvärmen ger utmärkt förutsättning för fiskodling eller varmbadhus ute året om. Det finns en massa roliga saker man kan hitta på.

Thomas Sandell visade byråns visioner för H2GS, bland annat den tänkta formen på de 140 meter höga tornen. ”Det finns otroliga möjligheter att bygga, det är i norr det händer nu”, sade han.
Bild: Arkitektbyrån Sandellsandberg

Amanda Lind var kulturminister 2019-2021 och är nu kulturpolitisk talesperson för miljöpartiet. I sin roll som minister kom hon in strax efter att politiken för gestaltad livsmiljö antagits av riksdagen, men fick del i arbetet med att försöka förverkliga det som hon beskriver som en kraftsamling för hållbar samhällsbyggnad.

– Det är rätt radikala ställningstaganden. Att hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden. Att det offentliga agerar som förebild. Att kulturhistoriska värden tas tillvara och utvecklas. Att miljöerna ska vara tillgängliga för alla. Det handlar om skönhetsperspektivet, att värdera det på allvar så att det får styra, inte bara vara utanpålägget man gör i slutet, sade Amanda Lind som var på plats i Boden.

– Gestaltad livsmiljö har en enormt spännande framtid som politikområden och Norrbotten och Västerbotten kan vara förebilder. För mig är det väldigt positivt att se det samlade regionala greppet som ni gör nu, annars kommer det inte att funka, sade Lind.

I diskussionerna möttes politiker, tjänstemän och kulturaktörer från alla Norrbottens kommuner.
Foto: Sara Stylbäck Vesa.

På eftermiddagen ordnade arrangörerna från Region Norrbotten, Hanna Isaksson och Ricky Sandberg, en workshop. Den handlade om olika scenarier där Norrbotten tio år från nu lyckats väl med att skapa de attraktiva, hållbara livsmiljöerna. Hur nådde vi hit? Vilka åtgärder, initiativ och nätverk krävdes? Diskussionerna runt borden, med medverkande från alla kommuner i Norrbotten, blev livliga och sattes på pränt på stora pappersark.

– Förändring, förbättring, förnyelse hoppas jag kunna säga om tre år när någon frågar vad konferensen ledde fram till. Att vi kan blicka tillbaka och se att vi har varit ledande på det här, sade Peppe Bergström Hesselbom, kulturchef på Region Norrbotten, när han summerade dagen.