”Statliga investeringar är just en investering – inte ett bidrag”

Hur ska vi få tag på alla människor som behövs? Hur ska vi få energin att räcka? Hur kan vi samsas om naturresurserna och hitta lösningar som är både långsiktiga och hållbara? Jokkmokk Arctic Talk handlade i år om dragkampen om resurserna som krävs för den gröna omställningen i norr.

Se årets Jokkmokk Arctic Talks.

Ájtte i Jokkmokk var fullsatt när moderator Karin Hübinette hälsade välkommen till årets upplaga av Jokkmokk Arctic Talks. Det handlade om de stora utmaningarna som norra Sverige möter, med bland annat behov av stora investeringar som krävs för att växa.

– Om näringslivet ska växa måste vi också klara välfärdsuppdraget. Ska man ta ett jobb på en plats undrar man: hur funkar skolan? Hur funkar äldreomsorgen? Det är inte antingen eller, sade Anders Henriksson från Sveriges kommuner och Regioner (SKR).

Anders Henriksson, Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Jens Kärrman, reporter på Dagens Industri med Luleå som bas, förklarade hur svårt det är för etableringskommunerna att klara dagens utmaningar själva.

– Luleå kommun kan inte gå till banken och säga att de kommer att få 10 000 nya invånare någon gång i framtiden, ge oss pengar. Den enda säkerheten är de skattemedel de har idag. Luleå kommun har ett investeringsbehov på runt 30 miljarder. Man måste hitta något sätt att göra nattsömnen lite bättre för kommunpolitiker i Boden, Luleå och Skellefteå, sade Kärrman.

”Måste förstå värdekedjan”

Flera av talarna lyfte fram behovet av statligt engagemang för att lösa knutarna.

– Staten borde vara en garant, en bank, för att kunna säkra de stora investeringarna. Det finns en förståelse för det men jag upplever det inte i konkret handling eller ens i ord att man är på väg att göra det, avsätta resurser. Här tvingas många kommuner vända ut och in på sig, sade Anders Öberg, nytillträtt regionråd (S), Region Norrbotten.

– Man måste förstå att om man tillför systemet mer el eller mer naturresurser innebär det effekter på hela Sveriges ekonomi. Den värdekedjan behöver vi förstå. Att staten kanske investerar och det är just en investering, inte ett bidrag, fortsatte Anders Öberg.

Karin Hübinette, moderator samtalar med Märta Stenevi, Miljöpartiets språkrör och Anders Öberg, regionråd (S) Region Norrbotten.

Regeringen hade erbjudits att delta men avböjt. Däremot fanns oppositionen representerad i Jokkmokk genom Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi. Hon ville damma av det gamla ordet ”solidaritet” i sammanhanget.

– Malmöbor kommer att behöva vara med och betala för utvecklingen i Norrbotten. Precis som man under lång tid använt sig av den energi och de råvaror som producerats i Norrbotten. Nyckeln för att lösa ut de frågor som finns på bordet är att se att det här är en helhet. Vi är inte en federation, vi är ett folk tillsammans, sade Märta Stenevi.

”Måste göra ett ryck”

– Det krävs stora investeringar i att bygga ett hållbart samhälle. Inte ett fly-in fly-out-samhälle där vi utarmar naturresurserna och samtidigt lämnar ett skal efter oss. Det behövs att skatteintäkter stannar. Vi måste tillsammans göra ett ryck så att det finns infrastruktur och att det finns välfärd. Det kommer att kosta olika mycket i Norrbotten och i Skåne. Det måste vi vara beredda att gå in och kompensera för, sade hon.

Britta Flinkfeldt, debattör och tidigare kommunalråd i Arjeplog, försökte visa på det ohållbara i att ha samma modell för alla kommuner i landet.

Britta Flinkfeldt, debattör.

– Vi har Sveriges bästa äldreomsorg och varenda unge som går ut nian har godkända betyg. Men med den minskade befolkningen följer ett minskat skatteunderlag. Vi har inte ens råd att ha ett gymnasium i Arjeplog nu. Riks finns det mycket okunskap. Min kommun är stor som halva Belgien fast med 2600 invånare. Den utmaningen finns det inte förståelse för. Glesbygden behöver få lite andra förutsättningar. När man bara har ett Apotek finns inte fördelarna med marknadsekonomi där. När Bilprovningen försvinner för att den ska vara utsatt för marknadens prövningar, då gör man det lite svårare hela tiden att vara Arjeplogsbo eller Jokkmokksbo, sade Britta Flinkfeldt.

En fråga där dragkampen är påtaglig handlar om energi – var den ska produceras, och var den ska konsumeras. Sandra Grauers Nilsson, Vattenfall, menade att det är bråttom att få fram ny energi – och det går inte att välja bort vindkraft om det ska bli någon grön omställning.

– Omställningen kommer att märkas, vi måste låta den märkas och vi kommer att behöva göra avvägningar. Men om vi inte gör något kommer det att märkas ännu mer, för då bommar vi klimatmålen och vi kommer inte att kunna hålla och öka den svenska industrins konkurrenskraft. Man ska ha klart för sig att alla de här industrierna, utom gruvorna, har en möjlighet att flytta någon annanstans och insatsvaran är den fossilfria elproduktionen. Vi har de möjligheterna i Sverige men vi måste också klara av att ta tillvara dem, sade hon.

Karin Vannar från det lokala partiet Samernas Väl tycker att Jokkmokk gjort sitt.

– Jag tycker att vi levererat nog med el. Vindkraften är rena katastrofen för oss i rennäringen. Vi har varit med om den här förstörelsen redan genom vattenkraften. Jokkmokk har ett urfolk och ett världsarv som man måste vara försiktig med. Vår kommun har gett nog nu. Vi levererar el över hela Sverige och behöver få tillbaka litegrann, sade hon.

Karin Vannar betonade att hon dessutom ville se ett kommunalt veto mot gruvor, liknande det som kommuner kan lägga in mot vindkraftsetableringar.

”Kanske inte ska ha gruva i Kallak”

Linda Wårell är biträdande professor i nationalekonomi vid Luleå tekniska universitet. Hon pratade om vikten av att göra grundliga analyser som väger kostnad mot nytta, och även sätta ett värde på saker som inte är prissatta varor – som kulturarv och naturvärden.

– Det finns länder som är bättre än Sverige på det här, som Storbritannien. Man kallar det cost-benefit-analysis och använder modeller för att prissätta icke prissatta varor. Det är viktigt för transparensen och acceptansen. På vissa ställen kanske kostnaderna är för höga, vi kanske inte ska öppna gruvor överallt om allt sammanvägs. Vi kanske inte ska ha gruva i Kallak, men vi kanske ska ha gruvor i Norrbotten för de metaller som behövs för den gröna omställningen, sade Linda Wårell.

Hon menade att man dessutom behöver titta mer på kompensation för dem som i slutänden drabbas lokalt.

– Markanvändningskonflikterna ökar. Om vi tänker att vi behöver både rennäring och ställa om till en hållbar industri då måste man börja titta mer på kompensation. Det har blivit väldigt mycket mer polariserad debatt och det tycker jag är synd.

TEXT: Sara Stylbäck Vesa

Här kan du se hela sändningen från Jokkmokk Arctic Talks 2023

Jokkmokk Arctic Talks är ett samarrangemang mellan Jokkmokks kommun, Luleå tekniska universitet, Sparbanken Nord, Vattenfall och Region Norrbotten.