Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

Arctic Design Center sätter människan i centrum för samhällsplaneringen

Sedan 1970-talet har Norrbotten haft små behov av att bygga nytt. Nu behöver vi plötsligt både bygga nytt, utveckla våra samhällen och ta hand om det vi har. Men hur säkerställer vi att människan och hennes behov sätts i centrum?  – Vi behöver få in de mänskliga värdena i samhällsplaneringen, säger Carolina Lundmark Weinz, projektledare för Arctic Design Center.

Carolina Lundmark Weinz i utställningsytan framför Slöjd- och formcenter.
Carolina Lundmark Weinz på Slöjd- och formcenter, där man ska kunna följa Arctic Design Center. Foto: Sara Stylbäck Vesa

Decennier av stagnerad befolkningsutveckling har satt sina spår i Norrbotten. I stället för nya bostäder har vi fått ödehus och rivningar. Nu behöver det gamla beståndet renoveras, vi behöver mängder med nya bostäder - men också arbetsplatser, service, offentliga rum, kulturhus och mötesplatser.

Kommunerna har planmonopol och med det den viktiga uppgiften att skapa förutsättningar för hållbara, hälsosamma och trivsamma livsmiljöer. Men det finns flera stora problem: det är bråttom, det är brist på resurser och det är brist på kompetens. För när vi nu knappt har byggt på 50 år, har utvecklingen av kompetens stannat av. Det är här det treåriga projektet Arctic Design Center kommer in i bilden.


Kunskapens Hus i Gällivare gick till final i arktitekttävlingen Träpriset 2024. ”Ett modernt kulturlandskap som står förankrad i nutid och dåtid skapat i bred samverkan" står det bland annat i motiveringen. Foto: Carolina Weinz

– Projektet handlar om hur arkitektur, form och design kan bidra till ett hållbart samhälle där människor trivs med att leva och verka. Vi behöver utveckla våra livsmiljöer för att kunna attrahera inflyttning och behålla våra unga. Arctic Design Center ska bidra till att höja kompetensen och stötta utvecklingen av frågor kring gestaltad livsmiljö, säger Carolina Weinz.

Begreppet gestaltad livsmiljö berör både all bebyggelse som är skapad av människan, och för en politik som slogs fast 2018 och berör arkitektur, konst, design och kulturmiljö.

– När vi byggt en dörr har vi gestaltat den, när vi drar en väg är det gestaltad livsmiljö. Det är allt som är rört av oss människor från det stora till det lilla, förklarar Carolina.


En orörd natur kan vara attraktiv livsmiljö, men det är inte en gestaltad livsmiljö. En väg är däremot gestaltad och det går att skapa en upplevelse av den. 

Politikområdet syftar till att den livsmiljö vi gestaltar ska ha en bra funktion, ge en bra upplevelse och vara robust. Det sistnämnda kan handla om att välja material som håller över tid.

– Politiken utgår från ett förhållningssätt. Hur vi ska utforma miljön så att den är skapad för människan? Vi har sedan industrialiseringen gått från att utforma det vackra till att gå väldigt långt åt funktionshållet. Då har man frångått upplevelsen som en miljö kan ge en människa. Det påverkar hur vi mår när vi är i den. Det har pågått ett långt arbete med en motrörelse, en renässans för omsorgsfull gestaltning.

Levande landsbygd

Men för Norrbottens del är det här allt annat än enkelt, även om viljan finns.

– Vi behöver jobba både med befintlig bebyggelse och med att bygga nytt. Med större kommuner med stadskänsla och med glesbefolkade landsbygdskommuner. Om fokus enbart ligger på tillväxtkommunerna blir det ojämnt, då ökar inte det attraktiviteten eller tillväxten i våra mindre kommuner. De behöver också bli prioriterade på den här resan så att vi får den levande landsbygden som vi alla vill ha, säger Carolina.


Byn Kangos i Pajala kommun. Landsbygden behöver också utveckla livsmiljöerna och omfattas av projektet, precis som etableringskommunerna.

För de flesta kommuner är det övermäktigt att själva driva ett utvecklingsarbete inom gestaltad livsmiljö. Arctic Design Center har skapats för att samla den yrkesverksamma kompetens som finns och på olika sätt stötta i arbetet. Det kan handla om att sprida kunskap från forskningen, stärka samverkan och hjälpa kommunerna att inleda ett utvecklingsarbete. Kanske kan ett styrdokument på regional nivå vara till hjälp för kommuner som inte själva kan ta fram en arkitekturpolicy?

– Vi kan bidra med en uppstartsprocess. Var ska man börja, vilka kartläggningar behöver man göra och hur kommer man igång? Vi kan bistå med en handlingsplan och finnas som en stöttepelare längs vägen, säger Carolina Weinz.

Samarbete med universitetet

Projektet drivs i samverkan mellan Region Norrbotten, Region Västerbotten, Skellefteå kommun och stiftelsen Svensk Industridesign. Det drog igång i höstas och Carolina projektleder arbetet i Norrbotten.

Sedan starten har det hänt en hel del. Den kompetens som finns har kartlagts. Ett regionalt råd, Arctic Design Counsil, har formats. Rådet ska lyfta övre Norrlands behov nationellt, stötta upp med långsiktigt strategiskt stöd och arbeta för ett permanent nationellt stöd. Ett samarbete med Luleå tekniska universitet har etablerats. En konferens är planerad till senare i vår. Och man kommer att kunna följa projektet med utställningar på nyöppnade Slöjd- och formcenter i Shopping i Luleå.


Det här parkeringshuset i Piteå är planerat så att terrassen blir pulkabacke vintertid. Foto: Carolina Weinz.

Carolina Lundmark Weinz reser runt en hel del i länet och träffar kommunerna. Då passar hon också på att se sig omkring med gestaltad livsmiljö-ögon.

”Hur rör sig människorna?”

– Det är ett måste att gå runt i stan och titta på byggnaderna. Hur rör sig människorna, ser de ut att trivas, vad finns det för viktiga samhällsfunktioner, finns det kulturliv, finns det föreningsliv, mår alla bra?

Trots utmaningarna har hon några favoriter i Norrbotten, goda exempel på gestaltad livsmiljö.


Vetenskapens Hus i Luleå var postkontor tills samhällsutvecklingen gjorde det onödigt. Nu är det en plats för till exempel näringslivsfrukostar, föreläsningar, seminarier och konferenser. Foto: Martijn Heemstra.

– Vetenskapens hus i Luleå! Där har man tagit vara på en byggnad som fungerat som ett postkontor under många år och varit en naturlig mötesplats för många lulebor. Man har varsamt renoverat den till att ha en ny viktig samhällsfunktion och bli en ny mötesplats för luleborna. Det finns så få byggnader som man respektfullt omvandlat till en ny plats. Och så är det en fantastiskt fint gestaltad byggnad i grunden, säger Carolina Lundmark Weinz.

Ett annat exempel är kyrkan och kyrkbyn i Gammelstad.

– Det är som en hel kulturby där man bevarat och utvecklat bebyggelsen. Den har fortfarande en funktion men den bär också ett kulturarv. Man delar det till besökare från alla världens hörn och den ger oss lokalbor en stolthet och en samhörighet med vårt kulturarv.


Kyrkbyn i Gammelstad är en plats som både lokalbor och långväga besökare dras till. Foto: Sara Stylbäck Vesa

Ett tredje exempel är Pensionatet i Piteå, som omfattar flera byggnader och rymmer café, bageri, co-working-kontor, yoga, restaurang, konferens, hotellrum, keramikverkstad och en butik.

– Där har man lyckats återskapa en funktion. Hela gatan var förut en entreprenörslänga, där fanns personer som drev egen verksamhet, kanske som målare eller snickare. De har lyckats återskapa känslan av möten som var på gatan för väldigt länge sen.

Fascination för byggnaders historia

Det är just intresset för gamla byggnader som fört Carolina till sitt yrke och Arctic Design Center.

– När jag var liten ville jag bli Indiana Jones, det bästa jag visste var saker som hade historia och en själ och som andra människor haft en relation till. När jag blev äldre och började resa mer kände jag samma fascination för byggnader och deras historia, hur de kom till och vilka som hade bott där, vad som har hänt i de här husen och hur har de utvecklats till vad de är idag.

Intresset förde henne till utbildningen till civilingenjör med arkitekturinriktning på Luleå tekniska universitet. Examensarbetet handlade om social hållbarhet i byggsektorn. Vidare gjorde hon två års doktorandstudier inom hållbart byggande med fokus på renoveringsstrategier av flerbostadshus.

– Jag har alltid drivits av de sociala frågorna med människans behov. Den här tjänsten kändes som ett ypperligt tillfälle att få ta vid där jag slutade med mitt examensarbete.


Konstkonsulenten Rickard Sandberg (tvåa från vänster) och Carolina (trea från vänster) besökte i februari Älvsbyn för dialog om kommunens livsmiljöer.

FAKTA: Politik för gestaltad livsmiljö 

”Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.” (ur proposition 2017/2018:110)

Målet ska uppnås genom att:

  • Hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden.
  • Kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids.
  • Det offentliga agerar förebildligt.
  • Estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas.
  • Miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla.
  • Samarbete och samverkan

Kontaktuppgifter Carolina Lundmark Weinz
Arctic Design Center

Text: Sara Stylbäck Vesa