De representerar Region Norrbotten i Stockholm och Bryssel

För att driva frågor där Region Norrbotten inte har egen bestämmanderätt har regionen kontor i både Stockholm och Bryssel. Där företräder de anställda regionens talan i allt från infrastruktur till skogsbruk.

Som regionalt utvecklingsansvarig har Region Norrbotten hand om frågor som rör bland annat infrastruktur, näringsliv och kulturnäringen. Inom dessa områden finns det många frågor där regionen inte har egen bestämmanderätt. Det gäller bland annat lagstiftning, eller investeringar i infrastruktur som exempelvis utbyggnad av tåglinjer.

Vissa av dessa beslut tas av riksdag och regering. Andra beslut tas på EU-nivå. I frågor där regionen inte har egen bestämmanderätt försöker man i stället påverka besluten så att de främjar utvecklingen i Norrbotten.

– Vi har ett ansvar gentemot företagen och befolkningen i Norrbotten att de som ska ta besluten faktiskt har en korrekt bild av vad som behövs. Det kan hända att vi exempelvis vill påverka regeringen att satsa mer på infrastruktur. Då måste vi framföra den åsikten till regeringen på något sätt och säkerställa att de känner till vår ståndpunkt om exempelvis Norrbotniabanan, säger Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör på Region Norrbotten.

Janus Brandin är regional utvecklingsdirektör på Region Norrbotten.

Arbete som gör skillnad

Påverkansarbete är ett långsiktigt arbete som i många fall kan ta flera år att genomföra. Region Norrbotten har en lista över prioriterade frågor där man ska arbeta aktivt för att påverka andra instanser att ta beslut som är fördelaktiga för Norrbottens utveckling (se nedan).

– Ordet påverkansarbete kan ibland bära med sig negativa konnotationer, men det handlar egentligen om att förmedla en synpunkt eller åsikt i ett visst ärende till de personer som ska fatta beslutet. Det är ett arbete som inte syns så mycket utåt men som gör stor skillnad för exempelvis näringslivsinvesteringar och infrastruktursatsningar, säger Janus Brandin.

Julia Hansson arbetar på North Sweden European Office i bryssel. 

Norrbotniabanan

Norrbotniabanan är ett exempel där Region Norrbotten och flera andra organisationer arbetat under många år för att investeringarna ska bli verklighet. Där har påverkansarbetet på EU-nivå varit en av nycklarna till investeringen. Sedan slutet av 90-talet har de fyra nordligaste regionerna (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Härjedalen) ett gemensamt kontor i Bryssel.

Deras uppgift är att påverka EU-kommissionen, Europaparlamentet och svenska representanter genom olika nätverk på EU-nivå. Kontoret går under namnet North Sweden European Office.

– Det som är unikt med vårt kontor är att vi representerar en stor del av Sveriges geografi här nere i Bryssel och att vi arbetar med en diversitet av frågor inom ramen för näringsliv, akademi och politik. Ett viktigt mål är att öka intresset och kunskapen för våra regioner på EU-nivå och även skicka hem information så att regionerna kan engagera sig, säger Julia Hanson, kommunikations- och kontorsansvarig på North Sweden European Office.

Kräver samarbete

Julia Hanson kommer ursprungligen från Boden och är kontorets koordinator sedan 2018. Hon är också ansvarig för att bevaka policyområdet Medborgarnas EU som innebär ett fokus på turism-, jämlikhets-, civil och demokrati-, folkhälso- och kulturfrågor. I Bryssel arbetar hon och fem andra kollegor som är anställda av de fyra regionerna för att företräda deras gemensamma intressen.

De frågor North Sweden European Office bevakar på EU-nivå drivs också gemensamt av regionerna inom ett samarbetsforum som heter Europaforum Norra Sverige.

– Samarbetet mellan våra regioner fungerar väldigt bra och det finns många andra kontor här i Bryssel som är intresserade av oss och hur vi arbetar. För att få gehör i kommissionen måste man samarbeta, vilket våra regioner förstått. Att våra politiker gör det över partigränserna i frågor som har en tydlig EU-dimension gör att vi på North Sweden kan föra fram gemensamma ståndpunkter från hela norra Sverige till EU:s olika aktörer. Det ger våra budskap mer kraft, säger Julia Hanson.

"Vi har ett ansvar gentemot företagen och befolkningen i Norrbotten", säger Janus Brandin.

Minst tio års jobb

Under 2021, som inom EU gick under parollen ”The European Year of Rail”, fattade EU-kommissionen beslut om att Norrbotniabanan upp till Luleå, vidare till Narvik och ner mot Uleåborg på finska sidan ska ingå i Europas stamnätskorridorer. Tack vare det beslutet blir det även möjligt att delfinansiera projektet med EU-medel. Efter EU-kommissionens beslut har svenska regeringen i sin tur skyndat på arbetet med Norrbotniabanan och beslutat att byggnationen ska ingå i den kommande nationella infrastrukturplanen.

– Det här hade inte kommit av sig självt, det är jag helt övertygad om. Det är ett jobb som pågått i minst tio år där vi arbetat för att påverka EU-kommissionen att göra det till en del av stamnätet. Det är en framgångssaga även om det tog lång tid, säger Janus Brandin.

Sven Jonsson är strateg på Region Norrbottens Stockholmskontor.

Stockholmskontor

Förutom samarbetskontoret i Bryssel har Region Norrbotten även ett kontor i Stockholm som delas med de fyra nordligaste regionerna, Umeå kommun, Umeå universitet och Skellefteå Kraft. Av de fyra regionerna som delar kontoret är det än så länge Norrbotten och Västerbotten som har personer placerade på Stockholmskontoret.

Kontorets lokaler utgörs främst av mötesrum som kan nyttjas av de aktörer som står bakom kontoret. Till skillnad från sina kollegor i Bryssel är Sven Jonsson anställd direkt av Region Norrbotten.

En möjlighet att jobba för hemlänet

Han är ursprungligen från Piteå och har en lång karriär som tjänsteman bakom sig och har både varit politiskt sakkunnig i riksdagen under 90-talet och jobbat på Regeringskansliet under alliansregeringen. Senast kommer han från en roll som näringspolitisk rådgivare på Skogsindustrierna. När Region Norrbotten öppnade kontoret i Stockholm såg han möjligheten att bidra.

– Jag känner mig alltid som norrbottning och det här var en möjlighet att jobba för hemlänet. För min del handlar det ganska mycket om intressebevakning. Att se vilka beslut som är på gång som kan vara viktiga för Norrbotten. Där är det nätverket som jag byggt upp under många år en tillgång, säger Sven Jonsson.

"Det är viktigt att det finns ett politiskt beslut i botten eftersom jag företräder Norrbotten i varje möte." säger Sven Jonsson.

Tolv frågor är extra viktiga

För Sven Jonsson är det viktigt att framhäva att han som tjänsteman företräder frågor som politikerna beslutat om och anser vara strategiskt viktiga för Norrbotten.

– Det är viktigt att det finns ett politiskt beslut i botten eftersom jag företräder Norrbotten i varje möte. Även om mitt övergripande ansvar är att jobba med påverkansfrågor så jobbar faktiskt de flesta med påverkan på ett eller annat sätt. Det gör man genom att delta i möten eller när man skriver olika inlagor till myndigheter eller departement. Vi påverkar hela tiden för Norrbottens bästa, men här har vi tolv frågor som politiken anser vara extra viktiga, säger Sven Jonsson.

Tydliga politiker i Norrbotten

Vid vårt besök arbetar han med förberedelserna till ett seminarium om EU-kommissionens klimatpaket, Fit for 55, och hur det kan komma att påverka skogsnäringen. Under seminariet, som främst vänder sig till riksdagsledamöter, kommer både Brysselkontoret och representanter för skogsnäringen att medverka.

– I Norrbotten är politikerna ganska tydliga: de vill att vi ska kunna fortsätta bruka skogen och använda den för klimatsmarta produkter. Regionerna i norr delar inte EU:s syn om att använda skogen som en kolsänka där man bara låter den stå. Det vi vill uppmärksamma riksdagen på är hur vi i norra Sverige ser på de olika politiska förslagen från EU-kommissionen och vad de kan leda till för oss, säger Sven Jonsson.

Politikerna som sitter i riksdagen är en viktig målgrupp för Sven Jonsson på Stockholmskontoret.

Pandemin har varit ett hinder

Det gemensamma Stockholmskontoret startades 2019 och under stor del av projektet har pandemin varit ett hinder från att bedriva arbetet som vanligt. Projektet pågår till sommaren 2022.

– Vi är bara i början av samarbetet och jag känner att vi kommer kunna åstadkomma ännu mer framöver. Det finns många frågor där de fyra regionerna tycker likadant och på de punkter där vi har samma mål tycker jag att vi ska samarbeta, säger Sven Jonsson.

Text: Yours
Foto: Yours och North Sweden European Office

Regionens tolv påverkansfrågor, som Regionala utvecklingsnämnden beslutat om i december 2021

Hög livskvalitet i attraktiva livsmiljöer

• Flexibel och tillåtande tillämpning av strandskyddet
• Införande av regionala/lokala naturresursavgifter
• Snabba och transparenta tillståndsprocesser för naturbaserad verksamhet
• Samordning av Norrbottens regionala fysiska planering
• Ökat kulturstöd för etablering av scen och teknik för dans, teater samt musik

Hållbara transporter och tillgänglighet

• Bredbandsutbyggnad till alla hushåll och företag
• Snabbt färdigställande av hela Norrbotniabanan
• Dubbelspår på Malmbanan
• Anslutning av Haparandabanan till finska järnvägsnätet

Smarta, hållbara innovationer och entreprenörskap

• Hållbart skogsbruk för klimatsmart utveckling
• Tryggad energiförsörjning för fortsatt utveckling och grön omställning

Flexibel och väl fungerande kompetensförsörjning

• Undanröja hinder för arbetspendling över nationsgränserna