Pressat planarbete när nya Gällivare tar form

Hur jobbar man med en stor etablering, avveckling och utveckling av bostadsområden, att skapa nya attraktiva livsmiljöer – samtidigt som man måste ta hänsyn till ett helt gäng riksintressen? Det är den utmaningen samhällsplanerarna på Gällivare kommun är mitt i.
– Det finns litegrann att bita i, säger Marcus Zetterqvist, avdelningschef för planeringsavdelningen.

I flera av länets kommuner pågår ett intensivt planarbete. I Boden, Piteå, Luleå, Kiruna och Gällivare måste planerna för fabriker, bostäder, infrastruktur, skolor, idrottshallar och kulturhus snabbt bli klara. I projektet North Sweden Green Deal utbyter deltagare från kommunerna erfarenheter och diskuterar utmaningar och nya metoder tillsammans.

Tempot är en stor utmaning. I Gällivare, där arbetsgruppen samlades i slutet av november, händer det nya saker snabbare än planeringsavdelningen hinner jobba.

– Det händer jättemycket saker, det ploppar upp nya projekt. Hur ska man knyta ihop det? Det är ingen idé att vi tar fram en plan som är inaktuell den dag den klubbas, säger Marcus Zetterqvist när arbetsgruppen möts i Kunskapshuset i centrala Gällivare.

Kunskapshuset rymmer både gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Det invigdes 2020. Foto: Kent Wingsund.

I Gällivare är arbetet under stor press. Samtidigt som Hybrit-etableringen medför behov av planering för anläggningen, och stora behov av ett utökat bostadsbestånd, pågår samtidigt en avveckling av större delen av Malmberget. Bostäder som rivs ska ersättas med nya bostäder.

– Det handlar hela tiden om ersättningsbostäder. Vi arbetar offensivt med att ta fram nya områden men allt tas av ersättningsbostäder. Det går inte att bygga fortare än man avvecklar, säger Zetterqvist.

Många riksintressen

I Gällivare ska Hybrit lägga sina demonstrationsanläggningar för fossilfritt stål. Den första delen ska stå klar 2026. Ståltillverkningen på SSAB står för tio procent av Sveriges koldioxidutsläpp. I Norrbotten kommer 80 procent av utsläppen från SSAB. Det är dessa som ska bort med Hybrits nya tillverkningsmetod.

Vitåfors, där anläggningen ska placeras, är sedan tidigare reglerat som område för gruvindustri. Det innebär ganska generösa bestämmelser. Ändå är det mycket att ta hänsyn till när stålfabriken, vätgasfabriken och ledningen däremellan ska planeras. Platsen berörs av en lång rad så kallade riksintressen.

Riksintressen är ett sätt för staten att påverka och bevaka intressen av särskild nationell betydelse inom samhällsplaneringen. Här kan det uppstå intressekonflikter som kommunen på något sätt måste hantera.

I Vitåfors är det:

• Riksintresse kulturmiljö. Här finns ett gammalt gruvsamhälle som speglar olika epoker.
• Riksintresse Försvarsmakten. Området är ett lågflygningsområde.
• Riksintresse rennäring. Samråd hålls med berörda samebyar.
• Riksintresse naturmiljö

Orkidéer och backsvalor

– Det finns orkidéer och backsvalor som kommer att påverkas av etableringen. Vi ser om vi kan flytta på gasledningen för att inte störa backsvalekolonin, samma med orkidéerna. Man tänker att det inte ska finnas så stora naturvärden i ett industriområde men det gör det, berättar Sofie Rynbäck som är plansamordnare i Gällivare.

Som om det inte vore knepigt nog måste det till en stor kraftledning och ett stort ställverk.

– Det är en jättefråga, det kommer att bli enorma ledningsgator och ett ställverk som kanske blir 600x200 meter stort. Det är jättesvårt att lösa inom ramen för detaljplanen, säger Sofie Rynbäck.

Sofie Rynbäck berättar om alla utmaningar som följer på Hybritetableringen i Vitåfors, som kommer att breda ut sig ungefär som på bilden. 

Det är ett gigantiskt pussel som ska läggas, samråd ska hållas och intressen vägas mot varandra.

– Vad vi än ska göra har vi de här utmaningarna att hantera. Att ställa riksintressen mot varandra är svårt för kommunen. Det hade varit bra om det funnits någon som kunde klyva vinden. Det är nationella frågor skulle jag säga, säger Marcus Zetterqvist.

Mysig julkänsla på Dundret

Parallellt med planerna för Vitåfors och bostäder pågår ett helt annat stort projekt: att bygga ihop skidanläggningen Dundret med staden Gällivare. Kommunen köpte Dundret 2019 och ser en stor utvecklingspotential. Ett utvecklat Dundret kan öka Gällivares attraktivitet.

– Dundret ligger fysiskt nära samhället, men uppfattas som långt ifrån. Vi ska skapa ett stråk av ski in, ski out till samhället, säger Tobias Larsson som är verksamhetschef vid Dundret.

Byggbar mark finns och kan förädlas. Till planerna hör en förlängd backe som öppnar möjligheter för världscuptävlingar i Super-G, ett handelsområde, samlad skiduthyrning, spa och lekland. Arbetet med att få detaljplanen klar pågår i samarbete med entreprenörerna.

– Det viktiga för oss är inte bara skidåkning, vi behöver puls och atmosfär. Vi vill ha det mysiga, känslan av konstant julmarknadshandel på området, mycket naturmaterial, bryta av tak och färger. Utsmyckning, belysning, säger Tobias Larsson.

En annan som jobbar med fysisk planering inom North Sweden Green Deal är Emma Lundqvist.

– Inom projektet arbetar Bodens kommun med att möjliggöra för ökat bostadsbyggande. Vi samarbetar även med Luleå kommun med framtagande av riktlinjer för hållbarhet vid markanvisningar, säger hon om sitt arbete.

"Värdefulla möjligheter"

På mötet i Gällivare gav Emma Lundqvist en kort lägesrapport om arbetet i Boden och detaljplaneprocesserna där.

– Jag ser att vi har många gemensamma beröringspunkter med Gällivare. Det har varit spännande att få ta del av deras arbete när det gäller bostadsförsörjningen och deras samhällsplanering. Projektet ger oss värdefulla möjligheter att utbyta erfarenheter med andra kommuner och på så sätt hitta samarbeten och gemensamma frågor att driva tillsammans, säger hon.

Från Kiruna deltog Madelein Keskitalo. Där har bland annat frågor kring påverkan på rennäringen, men också entreprenörsbostäder stått på agendan.
– Hur ser det ut, vad har det för effekter, hur kan vi göra det smartare framåt?, berättar hon.

Madelein Keskitalo medverkar i arbetspaket fysisk planering för Kirunas räkning. Foto: Pär Bäckström.

Johan Wirtala berättade om arbetet som pågår i Piteå. Det har gjorts flygningar för kartering i samhällsbyggnadsprocesserna. En resvaneundersökning för planering av hållbara transporter är på gång. Ett åtgärdsprogram för bättre luftkvalitet har sjösatts.

– Här har vi tagit in SMHI så att vi ska tänka rätt, säger Johan Wirtala.

Tiden för omvärldsspaning är knapp men projektet ger möjlighet att ta del av hur andra gjort i vissa frågor.

– Det kommer mycket nya tankar för oss, säger Johan Wirtala om samarbetet i North Sweden Green Deal.

Text: Sara Stylbäck Vesa

___________________________________________________________