AI på bibliotek i fokus under Länskonferensen i Kiruna
2024 är året vi alla blir lurade. Det fastslog professor Peter Parnes under länskonferensen som i år hade temat AI och hur AI kan användas i bibliotekssammanhang – idag och i framtiden.
Under två dagar i slutet av maj samlades omkring 100 anställda på bibliotek från hela Norrbotten på konferensen som anordnas vartannat år. Värdkommun var Kiruna, och staden visade upp sin allra bästa sida med gassande högsommarvärme och en strålande midnattssol.
Invigningstalade gjorde Kirunas kommunalråd Mats Taaveniku följt av Marcus Forsberg, kulturchef i Kiruna. Därefter tog konferensens huvudtalare, professor Peter Parnes, vid och presenterade vad AI är och hur tekniken kan användas för att bland annat stötta lärandeprocesser.
Utveckling av AI
Arbetet med AI startade redan på 50-talet, men fick ett uppsving i början av 2000-talet när vi fick tillgång till kraftfullare datorer. Peter förklarade att AI i grunden är en statistisk gissningsmaskin, och betonade vikten av att granska resultatet med kritiska ögon. När användare rapporterar in felaktiga svar kommer AI att förbättras över tid, då den utgår från tidigare erfarenheter och data den blivit tränad på. Redan nu har AI blivit så pass bra så det kan vara svårt att avgöra vad som är sant och vad som är falskt.
AI inom utbildning och arbetsmarknad
Inom individualiserat lärande växer AI stort eftersom det är ett utmärkt verktyg för att planera och ta fram utbildningsmetoder och material. AI ger snabba svar och kan hjälpa att förstå och utveckla resonemang. Genom att skriva och sammanfatta texter, översätta texter till andra språk och ge feedback, blir AI ett kraftfullt hjälpmedel inom många branscher. Betyder det att AI kommer att ta våra arbeten?
Enligt Peter har AI redan lett till att cirka 300 000 personer förlorat sina jobb i högteknologiområdet Silicon Valley i USA. När Klarna minskade sin arbetskraft till förmån för AI visade det sig ge kunderna bättre service än verkliga människor.
– Men det är inte AI som tar jobben utan de personer som kan använda AI effektivt, poängterar Peter Parnes.
Eftersom AI inte kan tänka själv, krävs det någon som berättar vad den ska göra. Kunskaper som kommer att efterfrågas på arbetsmarknaden framöver är bland annat kreativt och analytiskt tänkande, flexibilitet och nyfikenhet för att kunna skriva så bra prompter som möjligt.
Praktiska exempel och framtidsspaningar
Redan idag används AI inom biblioteksvärlden. Malin Lundbäck från skolbiblioteken i Kalix delade med sig av hur hon använt ChatGPT för att skapa deckargåtor för högstadieelever. Deckargåtorna utspelas i biblioteket, och genom att inkludera falska ledtrådar och använda sociala medier skapade hon en engagerande och interaktiv läsupplevelse. Utöver ChatGPT använde hon även AI via apparna Canva och Heygen när bibliotekspersonalen skapade sina digitala alter egon, som sen medverkade i deckargåtorna. Eleverna tyckte det var riktigt roligt!
Mattias Silvder är bibliotekschef i Luleå och närvarar som deltagare vid konferensen. Han reflekterar över bibliotekens roll när det kommer till AI.
– Kanske skepticismen mot AI till viss del kommer från litteraturen? I dystopier och fantasy har man pratat om AI länge, och då i ganska mörka ordalag. Det är fint att som bibliotek ligga i framkant och visa på de positiva sidorna av artificiell intelligens, säger han.
Mattias Silvder bibliotekschef i Luleå funderar över bibliotekens roll när det gäller AI.
Och visst kan det ligga något i det. Eftersom AI hanterar flerspråkighet är det en stor fördel ur ett inkluderingsperspektiv och kan vara till stor nytta för bibliotek med besökare med annat modersmål än svenska, bara för att nämna ett exempel.
Dela-lär och nya upplevelser
Under konferensens andra dag fick deltagarna inspireras av varandra genom ett Dela-lär pass.
- Shared reading
Malin Nygård från Boden och Anna-Karin Luttu från Övertorneå introducerade och gav en praktisk genomgång av metoden shared reading. - Läsprojekt för deltagare på daglig verksamhet
Sanna Gunnare från Kiruna berättade om projektet och vilka utmaningar och lärdomar det förde med sig. - Bokstart
Disa Eliasson och Viktoria Lindberg från Arvidsjaur berättade om arbetet med de små barnens språk. - Ordet är fritt
Birgitta Markusson och Maria Öman från Regionbiblioteket höll i ett pass om yttrandefrihet. Kommunikationsbyrån Yours inledde med en kort presentation av konceptet Ordet är fritt, följt av grupparbeten.
Nästa programpunkt var biblioteken i Biblioteken i Malmö var också inbjudna till konferensen för att dela med sig av sina erfarenheter av ett algoritmstyrt logistiksystem för mediehantering. Det var spännande att se hur de drar nytta av tekniken för att underlätta sin vardag, samt de förändringar i verksamheten som de gemensamt behövt genomgå för en smidig övergång till framtidens bibliotek.
Konferensen avslutades med utdelning av Aurorastipendiet. Stipendiaten blev Sanna Barsk på Kiruna stadsbibliotek för hennes arbete med att inkludera barn och ungas synpunkter i bibliotekets utformande.
Hälsning från värdkommunen
För många deltagare var det första gången de besökte Kiruna stadsbibliotek, som fått helt nya lokaler med anledning av stadsflytten. Under första konferensdagen fick vi förmånen att vara i deras bibliotek, och i pauserna gick många runt och tittade och blev inspirerade.
– Samarbetet mellan kommunerna stärks när man träffas och upplever gemensamma saker. Det känns också otroligt fint att få visa upp Kiruna stadsbibliotek och Kiruna, säger Carina Bergsten, bibliotekschef i Kiruna, efter konferensens avslut. Hon hoppas att alla har känt sig välkomna och omhändertagna, vilket utvärderingarna bekräftar då Kiruna fick högsta betyg av konferensdeltagarna.
Vem som blir värdkommun för nästa Länskonferens är inte beslutat än, men vi ser fram emot att mötas igen.
Birgitta Markusson, Regionbiblioteket och Carina Bergsten, bibliotekschef i Kiruna.
Om Regionbibliotek Norrbotten
Regionbiblioteket är ett nav och en sammanhållande aktör för folkbibliotekens utveckling i Norrbotten. Regionen och kommunerna samarbetar inom organisationen Biblioteken i Norrbotten för invånarnas tillgång till bibliotekstjänster. Tillsammans driver Biblioteken i Norrbotten de digitala biblioteken Bibblo.se och Polarbibblo.
Text och bild: Linda Kvenås