Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

Från feelgoodförfattare till OS-domare – möt stipendiaterna inom kultur och idrott

Till ljudet av fanfarer och varma applåder delades i dag Region Norrbottens stipendier inom kultur och idrott ut. Ledamöterna av regionfullmäktige fick bland annat se fyra kulturskapare ta emot Rubus Arcticus-stipendiet, ett av Sveriges största kulturstipendier som delats ut sedan 1995.

Fem personer står framför roll-ups där det står Rubus Arcticus.
Från vänster: Erik Thörnqvist, Caroline Snäll, Sofia Rutbäck Eriksson, Kjell Peder Johanson och Josefin Josefin Şîlan Karlsson.

Konstnären Erik Thörnqvist får Rubus Arcticus för bild- och formkonst.

– Det känns helt fantastiskt och otroligt ärofyllt, säger han.

Erik Thörnqvist är aktuell med utställningen Make Out, Make Through på Luleå konsthall.

– Det är en utställning som tar avstamp i att tänka kring vad en queer plats kan vara, hur den kan uppstå och betydelsen av den, säger Erik Thörnqvist och berättar om klubben Make out som under en tioårsperiod besöktes av HBTQi-personer från hela Nordkalotten.


Konstnären Erik Thörnqvist vill med utställningen Make Out, Make Through på Luleå konsthall väcka tankar om HBTQi+-rörelsens vunna kamper och tidens konservativa vindar.

”Komplex plats”

Erik Thörnqvists konst berör många frågor som är aktuella i dagens Norrbotten, som identitet, samhällsutveckling och den byggda miljön.

– Det är extremt fokus på Norrbotten just nu. Alla som vuxit upp här vet att det är en komplex plats. Extraktionen är en förutsättning, vi har industrisamhällen som bygger på extraktion av resurser. Men i det fokuset kan det försvinna ett mellanmänskligt perspektiv, säger han.

Stipendiet ger lite andrum för Erik Thörnqvist, som nu är klar med sin utbildning och blivit en heltidsarbetande konstnär.

– Stipendiet innebär en möjlighet att få den här värdefulla tiden som inte är för ett specifikt projekt, som att möta en deadline för ett offentligt konstverk. Det ger utrymme för förutsättningslöst skapande och att utveckla nya idéer.

”Människor behöver feelgood”

Sofia Rutbäck Eriksson får Rubus Arcticus för konstområdet litteratur.

– Det har varit supersvårt att ta in. Jag skriver i genrer där det inte strösslas med stipendier och priser: feelgood och ”cosy crime”. Och så ringer någon och säger att jag ska få ett kulturstipendium, säger Sofia Rutbäck Eriksson.

Sedan 2021 har det blivit över 30 böcker. Hennes litterära värld är full av färgstarka personer och mysiga miljöer.

– Jag tror att människor behöver det. Vårt län brukar porträtteras ganska mörkt, ruggigt och ensamt. Men någon ska kunna skriva om en detektivbyrå på Malmudden där man äter chokladbollar och dricker bubbel.


Sofia Rutbäck Eriksson ser människors behov av feelgood i en tid av mycket oro och mörker.

En av hennes senaste böcker är dock långt från feelgood: Glöm aldrig Tintin – den sanna berättelsen om pojken som mördades av sin far. Sofia kände Tintins mamma Sanam Gharaee och fick frågan om hon ville hjälpa henne att skriva en bok.

– För Sanam var det otroligt jobbigt men också en slags terapi. Om hon lagt sig ner i en hög hade vi kanske inte haft en lagändring idag som kommer att rädda många barn från att ha umgänge med våldsamma föräldrar. Det jag har lärt mig är att alla kan göra skillnad.

En framtidsplan är att lära sig skriva manus för film och tv.

– Jag har länge tänkt att det vore spännande att gå en kurs, för det är verkligen att skriva på ett helt annat sätt, säger Sofia Rutbäck Eriksson.

”Aldrig satsat så mycket som nu”

Dragspelaren Fredrik Hangasjärvi får Rubus Arcticus för konstområdet musik.

– Det känns väldigt fint att få det här priset. Det kom lägligt. Jag har aldrig satsat på musiken så mycket som nu, säger han.

Under hösten har han varit på turné med Fredrik Hangasjärvi Orkester.

– Jag ville göra en dragspelsskiva med annorlunda komp och musiker än jag är van. Jag fick ihop ett väldigt bra gäng, de har spelat inom rock och blues. Sångerskan Sanna Kalla är känd från The Magnettes. Vi har spelat in musik i våras som släpps en låt i taget på Spotify.

Helst vill han spela egna låtar, som han gör med orkestern.

– Det tornedalska ligger varmt om hjärtat för mig. Det är något med texterna och melodierna. Lite vemod.

Fredrik Hangasjärvi har släppt två låtar på Spotify med sin nya orkester, Kylä Entinen och Kruuvamies.  Foto: Mats Engfors

Fredrik Hangasjärvi har växt upp i en familj där många spelade dragspel och nästa år firar han 40 år på scen. Men han är orolig för dragspelets framtid.

– Jag missionerar för dragspelets överlevnad. Det är dåligt med föryngring över hela Sverige. Det är roligt att man lyckats få någon att börja.

Efter 23 år med Raj-Raj Band är Fredrik nu mer av en soloartist – något som är ovanligt som dragspelare.

– Det trillar på plats pusselbitar här och där. Jag har väldigt mycket på gång, dragspelet ska fram till varje pris!

”En kvalitetsstämpel”

Rubus Arcticus inom konstområdet scenpoesi går till Josefin Şîlan Karlsson.

– Det betyder jättemycket. Det är som en kvalitetsstämpel som känns otroligt värdefull, säger hon.


Josefin Şîlan Karlsson kalendern full lång tid framåt, bland annat med ett samarbete med 2022 års Rubus Arcticus-stipendiat Ida Isak Westerberg.

Hon har på senare tid utvecklat sitt skapande och lagt musik, ljudlandskap och bildkonst till sin scenpoesi.

– Jag har en föreställning som jag börjat spela i höst, den heter Röster/Rötter. Den omfattar sånt som för mig är nytt och känns väldigt bra.

Röster/Rötter berör arv, miljö, glesbygd, tillhörighet och kvinnohistoria. Ett annat projekt är nyskrivna Skog, med musik av kompositören Susanna Lindmark. Till våren blir det uruppförande med kören Blå toner i Piteå. Vårens planer omfattar också ett samarbete med textilkonstnären Ida Isak Westerberg. Och så är det engagemanget i Norrscen, som arrangerar scenpoesi och ska hålla SM i Poetry Slam i vår. Det blir första gången tävlingen arrangeras i Norrbotten.

– Jag är expert på att göra många saker på många olika fronter. Men stipendiet ger ett annat lugn i skapandet. En möjlighet att ta ordentligt med tid för saker som jag inte vet om de kommer att generera pengar eller inte.

Till framtidsplanerna hör arbete med ett manus för teater och ett barnboksmanus.

– Nu har jag så mycket på gång, det kanske blir nästa höst. Men stipendiet kommer att möjliggöra det.

”Kiruna kvar i hjärtat”

Kjell Peder Johanson är en profil inom Norrbottens kulturliv sedan 50 år. Nu får han Heders- och förtjänststipendiet.

– Jag känner mig hedrad att någon har föreslagit mig och att juryn tyckte att jag var värd det, säger Kjell Peder Johanson.

När han kom till Kiruna på 1970-talet hade han aldrig varit norr om Uppsala. Tanken var att stanna ett år och jobba som teaterlärare.

– Det blev tio år och jag har mycket Kiruna kvar i hjärtat, säger Kjell Peder, som fortsatt att leva och verka i länet.


Kjell Peder Johansons planer för nästa år omfattar bland annat ett samarbete med Giron Sámi Teáhter.

Han har jobbat som konstnärlig ledare och regissör. Spelat i bandet Aldrigilivet och turnerat med komedigruppen ACNE. Varit programledare för P4 Karlavagnen. Skrivit operor och utbildat nya generationer av kulturarbetare.

– Jag vill inte påstå att jag är jättebra på något men jag har en fantasitrampolin i huvudet. Sånt jag inte kan, kan jag ofta lära mig.

Idag har han pensionerat sig från Sveriges Radio men jobbar ännu för bland annat Musikhögskolan i Piteå. Han coachar och regisserar, och engagerar sig ideellt i körer och amatörteatergrupper.

– Att få vara del av människors utveckling är jättekul. Särskilt att jobba med yngre som är på väg och är ambitiösa och begåvade. Det håller mig igång också. Jag tänker inte sluta jobba förrän någon säger åt mig att jag är för gaggig, säger Kjell Peder Johanson.

”Tacksam och glad”

Fotbollsdomaren Tess Olofsson har världen som arbetsfält. Hon får årets idrottsstipendium.

– Jag är lite tagen. Det är så himla kul att bli uppmärksammad. Jag är tacksam och glad över stipendiet, säger hon.

Tess Olofsson dömde OS-finalen på damsidan i somras. Hon har varit på EM och VM och som den första kvinnan varit huvuddomare i herrallsvenskan. När stipendiet delas ut är hon inte på plats – hon är i England för att döma i damernas Champions League-gruppspel.

Tess Olofsson blåste första gången i domar-pipan som 13-åring. Foto: AR

– Jag har varit FIFA-domare sedan sommaren 2015, så nästa år blir det tio år. Vardagen är mycket träning och mycket, mycket resa. Och så är det matchanalyser och möten med domarcoacher och domarkollegor.
Hon har kommit en lång väg sedan hon började som ungdomsdomare 2001. Men än har hon nya mål uppsatta, nya drömmar att uppfylla.

– Först och främst att bli ordinarie i allsvenskan på herrsidan. Till sommaren är det damernas EM i Schweiz. Sedan är siktet inställd på herr-VM 2026, det vore helt underbart, säger Tess Olofsson.

”Bygga på glädje”

Caroline Snäll, Haparanda AIK Innebandy, får årets idrottsledarstipendium.

– Det inget jag förväntat mig, men jag är otroligt glad. Ofta förknippas idrott med framgång, så jag är glad över att någon kommer ihåg oss som kanske inte har fokus på framgången. För mig är framgång att det ska vara roligt, bygga på glädje. Att idrotten ska vara en arena att komma till och kunna vara sig själv och må bra i gemenskapen.


Caroline Snäll brinner för innebandy och sina 52 spelare i olika åldrar.

Caroline Snäll tränar dels ett damlag för åldrarna 13-23 år, och ett flicklag. Hon betonar att det aldrig finns någon press att prestera på topp.

– Vi vet att den här mörka årstiden är tuff för många och att det påverkar hur de mår. Vi pratar öppet om saker. Jag lägger mycket fokus på att känna mina spelare och se varenda en.

Hon menar att idrotten har en viktig roll i samhället, men ofta underskattas.
– Inom idrotten kan vi fostra våra unga och ge dem någonstans att komma och att känna samhörighet. I dagens läge med all psykisk ohälsa som ökar, så har idrotten en extremt stor roll. Men oftast glöms idrottsföreningar bort på det sättet.

Text: Sara Stylbäck Vesa
Foto: Simon Eliasson där inget annat anges

Motiveringar

Rubus Arcticus, konstområdet Bild- och formkonst

Orädd och utforskande tar Erik Thörnqvist sig an komplexa historier och ”sanningar”. Vidare ställer konstnären frågor kring vilka existentiella konsekvenser som följer i de teknologiska framstegens spår. Konstverken berättar något om vår historia och samtid, om problem och förtryck, men också om hopp och framtid. Konstnären skapar verk med hög integritet som gärna krumbuktar sig – kanske sökande nya sanningar och förbindelser.

Rubus Arcticus, konstområdet Litteratur

I en tid när svenska deckare oftast beskriver ett mörkt Sverige står Sofia Rutbäck Eriksson för något ljust. Trots tretton mord på dussinet i hennes böcker, förmedlas en färgglad och i grunden positiv bild av ett älskat Norrbotten. Men stipendiaten skriver inte bara lättsam underhållning. Hon har även varit medförfattare till den sanna berättelsen om Tintin, pojken som samhället svek och som bara blev åtta år. För den bredden är Sofia Rutbäck Eriksson en mycket värdig stipendiat.

Rubus Arcticus, konstområdet Musik

Riksspelmannen, dragspelaren och kompositören Fredrik Hangasjärvi har under närmare 40 år varit en banbrytande kraft inom Norrbottens musikliv. Genom sitt innovativa arbete har han både bevarat och förnyat den norrbottniska och tornedalska musiken, samtidigt som han har lyft dragspelet till nya höjder i bland annat Raj-Raj Band. Hans engagemang för att nå ut till både barn och vuxna, samt att inspirera unga att börja spela dragspel, är särskilt anmärkningsvärt.

Rubus Arcticus, konstområdet Scenpoesi

Denna scenpoet engagerar och berör med sitt breda konstnärskap. I Josefin Şîlan Karlssons scenrum får vi möta det lilla i vardagen såväl som det stora i politiken. Humor och lekfullhet blandas mästerligt med sorg och smärta. Hennes scenpoesi inspirerar och når ut i Norrbotten och övriga Sverige, inte minst till unga genom hennes engagemang i Norrscen/Davvi Lávdi/Pohjosseeni samt Norrbotten Poetry Slam. På så vis bidrar hon till länets fortsatta scenpoetiska relevans och förnyelse.

Heders-och förtjänststipendiet

Kjell Peder Johanson är sedan 1973 en central gestalt i Norrbottens kulturliv. Han har varit medlem i bandet Aldrigilivet, konstnärlig ledare för Lule Stassteater, underhållit med bandet ACNE och varit programledare för P4 Karlavagnen. Men hans inflytande sträcker sig längre än så, då han även fostrat nya generationer kulturarbetare. Den resan började som teaterlärare i Kiruna och har fortsatt vid Luleå Tekniska Universitet. Med sitt varma och inspirerande sätt har han dessutom bidragit till den sceniska utvecklingen för körer, amatörteatergrupper och professionella ensembler runt om i länet, ofta med ett ideellt engagemang.

Idrottsstipendiet

Tess Olofsson är en inspiration och en förebild som en av få kvinnliga FIFA-domare på högsta internationella nivå. Hennes meritlista inkluderar EM, VM, OS samt elitfotboll i Sverige. Som den första kvinnan att vara huvuddomare i herrallsvenskan har hon brutit barriärer och banat väg för framtida generationer. Hennes seriösa och målinriktade inställning har lagt grunden för de framgångar vi ser både på hemmaplan och internationellt. Hon imponerar med sitt ledarskap och sin professionalism.

Idrottsledarstipendiet

Caroline Snäll är en ledare med ett holistiskt perspektiv som brinner för att få så många unga som möjligt aktiva i idrott, särskilt flickor och kvinnor. Hennes ledarstil kännetecknas av inkludering och en stark tro på att varje individ har potential att växa både idrottsligt och som människa. Hon söker inte bara idrottsliga framgångar utan inspirerar och motiverar, samt skapar en miljö där alla känner sig välkomna och ges möjlighet att nå sin fulla kapacitet.