”Enorm potential för svensk landsbygd idag”

Alla vill se blomstrande landsbygder - men hur når vi dit? Älvarnas landsbygdskonferens bjöd på inspirerande exempel på lokala initiativ som gör skillnad.

Under två dagar möttes deltagare för att dela med sig av kunskap, arbetsmetoder, svårigheter och framgångar, mellan Råne älv och Lule älv. Första dagen hölls på Sörbyn Lodge några mil från centrala Boden.

– Så länge som vi har funnits är det älvarna som har avgjort var vi befinner oss. Alla migrationsmönster i världen har alltid definierats av det, sade Béatrice Öman (S), kommunstyrelsens andre vice ordförande i Boden.

Krisexperten Patrick Sellman talade beredskap. Han lyfte hur sårbara vi är när det kommer till livsmedel, med vår låga självförsörjningsgrad. Maten i affären tar vi för given.

–Vi har aldrig haft så god tillgång till mat, och aldrig haft så lite mat i vår närhet.

Fördubblad befolkning på fem år

Karin Bångman hade rest till Boden från byn Kaxås i Jämtland, där ett uppmärksammat projekt på fem år lett till 35 nya hus, fördubblad befolkning, en räddad skola och en ny förskola. 90 procent av de inflyttade kom från andra län, mestadels storstäder.

– Det finns en enorm potential för svensk landsbygd idag och det bara ökar. Det går att bo hos oss, jobba på distans och ha mer välbetalda jobb än i storstäderna. Men landsbygden har bostadsbrist och det är svårt att övertyga bankerna om att satsa.

Karin Bångman delade med sig av det inspirerande exemplet Kaxås, som helt vänt en dyster utveckling. Foto: Bodens kommun

Hon uttryckte också en frustration som rör stödet från kommunen som Kaxås tillhör, Krokom.

– Långsiktigheten är den största osäkerheten vi har. Vi betalar netto in 60 miljoner kronor till kommunen men de har inte gjort mycket för oss. Säg hellre då att ni struntar i landsbygden, låt oss får vår egen ekonomi, behålla pengarna och bestämma lokalt.

”Åstadkomma stora saker”

Erik Carlsson, Hakkasbygdens boende ekonomisk förening, berättade om sammanhållningen som föddes när bygden gick ihop om att driva bränslestation. Nu har föreningen bidragit till fler bostäder i byn. Föreningen har dels tagit över och renoverat ett nedgånget pensionärshem, dels rivit ett ruckel och flyttat dit tre hus från den avvecklade stadsdelen Malmberget.

De känner att det finns ett förtroende för föreningen som samarbetspartner, bland annat från Gällivare kommun.

– Vi har visat att vi kan åstadkomma stora saker på kort tid med små resurser. 

Erik Carlsson, Hakkasbygdens boende ekonomisk förening, berättade om hur ett nedgånget pensionärshem numera transformerats till något som kallas "lärarbostaden. Foto: Bodens kommun

Bodens kommun har samarbetsavtal med ekonomiska föreningar i Gunnarsbybygden (RÅEK), Unbyn och Avan (UNEK) och Edeforsbygden (EDEK). 

– De som bor, lever och verkar på landsbygden har bäst förutsättningar att avgöra behoven, sade Thomas Fägerman, vd på Boden Business Park.

”Utveckling i stället för överlevnad”

Jenny Engström är verksamhetsledare vid RÅEK, som på uppdrag av kommunen driver en servicepunkt och har avtal med Bodens kommun om att utföra vissa tjänster.

– Vi får vara en del av Bodens kommun och påverka besluten innan de fattas. Vi får jobba med utveckling i stället för överlevnad.

Verksamhetsledarna på de tre servicepunkterna i Bodens kommun: Lina Vesterberg (Unek), Matilda Lundström (Edek) och Jenny Engström (Råek). Foto: Fredrik Broman

Dag två av Älvarnas landsbygdskonferens hölls på Boden Business Park, och bjöd på fler intressanta perspektiv på landsbygdsutveckling.

”Inga bidragstagare”

Magdalena Pfaffl, Luleå tekniska universitet, har forskat om glesbygden i tio år. Hon betonade att landsbygderna absolut inte är passiva bidragstagare.

– I den mån de får pengar från stat, region eller kommun är det egentligen inget bidrag utan betalning för det viktiga arbete de gör för samhället.

Eftersom även små förändringar kan få snabbt och tydligt genomslag i det småskaliga sammanhanget, menar hon att landsbygderna kan användas som levande laboratorier. Dessutom finns det en mångfald på landsbygden – byarna har sina karaktärer. 

– Alla talar om landsbygdens död. Men där finns ett starkt engagemang och vilja att ge tillbaka till lokalsamhället.

Magdalena Pfaffl har forskat om landsbygder i flera länder. Hon gav exempel på sex norrbotniska byar med helt olika karaktärer. Foto: Fredrik Broman.

Hennes råd till kommuner och regioner var enkla.
– Främja agens, se till att de får göra sin grej, inte landsbygdsutvecklaren på kommunens grej. Sluta se landsbygden som bidragstagare. Och tänk på mångfalden, avslutade Pfaffl.

Efter följde ett pass om framtidens energiförsörjning.

– Vi kommer att ha ökat behov av vindkraft så jag hoppas att incitamentmodeller för påverkade bygder införs. Byt NIMBY (“Not in my backyard”) mot MINBY – “Money in northern backyards“. Det innebär att vi kräver något tillbaka för aktiviteterna på bakgården och att det blir inkluderande satsningar som ger intäkter och utveckling i bygden. Vi vill ju vara en del av det här bättre samhället, sade Erik Carlsson, Gällivare Näringsliv AB.

”Bästa valet jag gjort”

Maja Huuva berättade om familjeföretaget Huuva Hideaway, samisk kultur- & naturturism i byn Liehittäjä i Övertorneå kommun. Hon arbetar numera i företaget efter att ha utbildat sig på andra platser i länet.

– Att flytta tillbaka till min by är det bästa valet jag gjort. Där har jag möjlighet att arbeta, leva, bo och ha det bra. Det ger mig möjlighet att förmedla min kultur, våra värderingar och kunskaper till andra. Hur de sitter ihop med platsen vi bor på och naturen. Möjligheter på landsbygden är superviktigt. Jag tror på möjligheterna i små byar och i Tornedalen, vi måste utveckla dem. Man behöver inte göra allting stort. Man behöver inte ha storskaligt, sade Maja Huuva.

Maja Huuva i samspråk med Charlotte Lindmark, moderator. Foto: Fredrik Broman

Avslutningsvis berättade Elin Wennberg från RISE Research Institutes of Sweden om hur konceptet ”15-minutersstaden” omvandlats till ”Närabygden” för landsbygd i ett Vinnova-projekt.

– 15-minutersstaden om att skapa närhet till sociala och praktiska funktioner. Att minska behovet av att resa. Den minsta beståndsdelen är mötet mellan människor, det är där det börjar. Vi har inspirerats av servicepunkterna i Bodens kommun. Tänk att ha närhet till service, en plats där man kan få hjälp med bygglov, handla second hand, dricka kaffe eller beställa snöskottning, i stället för att åka in till stan och gå till flera olika ställen.

Älvarnas landsbygdskonferens arrangerades av EDEK, RÅEK och UNEK i samarbete med Boden Business Park, Bodens kommun, Bodens Energi AB, Gällivare kommun, Luleå kommun och Region Norrbotten.

 Text: Sara Stylbäck Vesa