”Estetiska ämnen är inte rekreation”
Barn har en självklar rätt till kultur - men hur går vi från lotteri till garanti? I dag erbjuder inte kommuner, skolor och förskolor alla barn kultur på lika villkor. Förra veckan samlades beslutsfattare och yrkesverksamma från både skola och kultur från hela landet i Luleå. Målet: att bana väg för större likvärdighet.
Alla barn har rätt till kultur – det står i barnkonventionen som är lag i Sverige. Om den rätten ska uppfyllas har bland annat förskolor och skolor en viktig roll att fylla – annars blir rätten till kultur en fråga om familjernas resurser, förutsättningar och kanske intresse.
Med tre flygande pappersflygplan invigdes konferensen av politikerna Johannes Sundelin (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden i Region Norrbotten, Evelina Rydeker (MP), kommunalråd i Luleå, samt Maritha Meetzh (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande i Luleå kommun. Pappersflygplanen symboliserade drömmar, kreativitet och rörelse – men också något som kräver hjälp för att lyfta.
– Norrbotten är rikt på sällsynta jordartsmetaller, men vi är också rikt på kultur. Om vi ger barn och unga möjligheten att utvinna den så tidigt som möjligt får de inte bara ett rikare liv, utan också en förmåga att möta utmaningar och framtiden med fler “verktyg” i ryggsäcken, sade Johannes Sundelin.
Politikerna Maritha Meetzh, Johannes Sundelin och Evelina Rydeker öppnade konferensen med tre kastade pappersflygplan. Foto: Sanna Kalla.
Trender och tendenser
Inledningstalaren Karin Helander påminde om att alla barn är unika. Hennes föreläsning handlade om hur barns rätt till kultur och konst förändrats över tid och vilka trender och tendenser som vi kan se idag.
– Alla barn har sin egen, helt egna upplevelse av kulturen, sade hon.
Helander är professor i teatervetenskap och lärare vid bland annat Centrum för barnkulturforskning. Hon konstaterade också att det alltjämt finns tabun inom barnkultur, kring svåra ämnen som skilsmässa och döden.
Karin Helander höll ett öppningstal med starkt barnfokus. Vad säger vuxenvärlden om kultur – och vad tycker barnen? Foto: Sanna Kalla.
Moderator Parisa Amiri navigerade skickligt genom konferensens olika seminarier och panelsamtal. Hon lyckades balansera mellan allvarliga frågor och locka till skratt.
Ett av panelsamtalen handlade om hela kedjan, från lärarutbildning och läroplan till ett barns kulturupplevelse. Vad behövs inom denna kedja för att stärka barns rätt till kultur? Pernilla Sundström, Skolverket, lyfte vikten av att uppvärdera kulturen i skolan.
– Estetiska ämnen står för ett eget lärande och är inte rekreation mellan matte och engelska, sade hon.
Dramapedagogik för anpassad skola
Scen:se och Uppsala kommun bjöd in till ett valbart seminarium om scenkonstens roll i anpassad skola. Scen:se är ett utvecklingsprojekt på Folkteatern Gävleborg som skapar inkluderande och tillgänglig scenkonst och dramapedagogik för barn och unga, oavsett funktionalitet eller behov. Projektet har sedan start haft nära samarbete med anpassad skola genom bland annat metodutveckling i dramapedagogik.
– Barns kulturupplevelser ska inte blandas ihop med habilitering eller pedagogik utan bidrar med ett eget kulturellt och konstnärligt lärande, sade Eva von Hofsten, initiativtagare till Scen.se.
Susanne Frick, Uppsala kommun, Eva von Hofsten, Scen:se, Åsa Wiborgh, specialpedagog. Foto: Annika Hellgren.
Konferensen var en uppföljning på en konferens som hölls häromåret i Mölndal. Publiken, som kommit till Luleå från hela Sverige, var engagerad och emellanåt bröt spontana applåder ut. Kultur är en het politisk fråga vilket inte minst märktes under panelen med riksdagspolitiker.
Konferensen hade planerats av Luleå kommun med Region Norrbotten som medarrangör. För Region Norrbotten är åren 2025-2026 temaår för kultur för barn och unga. En slutsats från konferensen var att det krävs såväl styrning som flernivåsamverkan om kultur verkligen ska bli garanti och inte lotteri.
Text: Annika Hellgren, Sara Stylbäck Vesa