Norra Scen i Visby: ”Sverige är inte byggt för snabb tillväxt”

Med Norra Scen i Almedalen fick Norrbotten tre dagar av möten, dialog och debatt. Nästan hundra röster hördes från scenen: riksdagsledamöter, kulturskapare, kommunpolitiker, debattörer, företagsledare, forskare och myndighetschefer.

Tillsammans delade de med sig av sin kunskap, sina erfarenheter, perspektiv, idéer och farhågor. De diskuterade bland annat bostadsbrist, vikten av en gruvstrategi, utbyggnad av järnväg, kulturens betydelse i samhället, industrins omställning och riskfördelning stat/kommun.

Här är ett axplock av röster från några av seminarierna på Norra Scen.

Industrins omställning sker nu

– Vi har fått en förskjutning från miljö och klimat till försvar, och ett handelskrig som också ändrar spelplanen. Men klimatförändringarna kommer inte att stanna av. Den frågan kommer tillbaka kraftfullt, men jag är rädd att det först kommer att bli mycket obehagligare än det är nu, sade Jan Moström, VD LKAB.

– Det är bråttom nu och Sverige är inte byggt för snabb tillväxt. Alla dessa arbetssätt som vi skapat under tiotals år. Nu kan vi inte jobba så för det tar för lång tid. Myndigheterna måste börja mäta tid. Att företag inte skulle förhålla sig till tid i sina kalkyler, det finns inte, sade Kristina Alvendal, Accelerationskontoret.

– På kontinenten får stålindustrin jättestora statsbidrag. Här vill vi inte ha det, men då måste staten säkerställa infrastruktur, elproduktion och elförsörjning. Vi behöver statliga medel för forskning, utveckling och innovation, sade Erik Pedersen, SSAB.

Vill du höra mer? Se seminariet Industrins omställning sker nu

Staten och kommunerna – vem ska ta risken?

– Kommunerna lägger ned jättemycket jobb på den gröna omställningen men det är staten som tar hem inkomsterna. 80-90 procent av skatteintäkterna från företagen går till staten, medan det är kommunerna som får lägga mycket av resurserna. Det är inte rimligt, sade Annika Wallenskog, tidigare chefsekonom på SKR.

Annika Wallenskog, numera senior rådgivare på Gullers Grupp, lyfte också att staten halverat sin skuld medan kommunerna samma period fördubblat sin.

– Den gröna omställningen kommer att ge 100 miljarder kronor i exportinkomster och höjt BNP. Det finns incitament för staten att satsa men de gör inte det. I stället får vi jobba med kortsiktiga beslut och släcka bränder i stället för att jobba med utveckling, sade Johannes Sundelin (S), ordförande i regionala utvecklingsnämnden i Region Norrbotten.

– Vad är det för berättelse vi berättar om vad som händer? Vi är instabila, för det räcker att det skakar till om Northvolt så faller hela narrativet om den gröna omställningen, sade Elisabeth Backteman, GD, Tillväxtverket.

Ovanstående citat kommer från rundabordssamtalet Staten och kommunerna – vem ska ta risken som ej finns tillgängligt som inspelning.

Nordens viktigaste järnväg

 – Nordkalotten blir viktigare och viktigare i det strategiska perspektivet, kopplat till ryska intressen och kommers. Det gör hela Malmbaneområdet till ett område för tävling ur många perspektiv. Inte bara för naturresurserna, malmen och ädelmetallerna, sade Jonny Lindfors, arméchef, Försvarsmakten.

Jonny Lindfors, arméchef, gav en bild av Malmbanans betydelse ur ett geopolitiskt perspektiv.

– Seminariet heter Nordens viktigaste järnväg, men jag menar att det är Europas viktigaste järnväg. Europas Suezkanal, som möjliggör Sveriges välfärd. Det är också livsmedel. Vi har besöksnäring och persontrafik och Natoperspektivet, sade Linda Lundberg-Nilsson, VD, Norrbottens Handelskammare.

– Att investera i beredskap är att investera för något som förhoppningsvis aldrig händer, men här behöver vi investera för något som har extremt stora industriella värden, sade Niklas Johansson, direktör Public Affairs, LKAB.

– Ingen väljer vad de röstar på utifrån järnväg i Norrbotten. Då är det roligare att lägga ett ROT-avdrag så folk kan bygga en ny pool. Försvaret lär bli en stor politisk valfråga, om man lyckas vinkla det som att vi inte ska behöver skämma ut oss inför Nato, då kan man få mer eld i baken, sade Susanna Kierkegaard, ledarskribent Aftonbladet.

Vill du höra mer? Se seminariet Nordens viktigaste järnväg

Industrin investerar 573 miljarder i norra och mellersta Sverige – var är järnvägen? Vad gör staten?

– När vi fattar beslut om nästa nationella plan kommer vi att titta på samhällsekonomisk lönsamhet. Industrins konkurrenskraft är en annan central aspekt. Stråk, att bygga helheter, det fångar inte alltid i kalkyler. Totalförsvarsperspektivet fångas inte alls i vanliga kalkyler men det ska Trafikverket också bedöma i sitt förslag till ny plan, sade Johan Davidson (KD), statssekreterare landsbygds- och infrastrukturdepartementet.

– Vi gör allt vi kan för att få Botniska korridoren klar och försöker att få de här projekten att gå så snabbt och smidigt som möjligt. Nu fokuserar vi på planeringen och fortsättningen av Norrbotniabanan. Det här är inte vilka projekt som helst i norra Sverige, de är mycket betydelsefulla för att stimulera och utveckla den gröna omställningen, sade Roberto Maiorana, generaldirektör, Trafikverket.

Roberto Maiorana på scen med panelisterna Johan Davidson, Ulrika Heie, Maria Stockhaus och Carl Bergkvist.

– Vi behöver komma loss med de större investeringarna. Vi behöver mer kapacitet och det är bråttom. Vi lägger sjukt mycket pengar på planer: Trafikverket, regionerna kommunerna arbetar alla med planer. Det borde vara moget för att börja bygga snart, sade Ulrika Heie (C), ordförande riksdagens trafikutskott.

– Hur kan vi finansiera järnvägsprojekt på nya sätt, hur kan vi få snabbare genomförande och mer infrastruktur för pengarna? Det är frågorna för den utredning som ska presenteras i december. Den blir en viktig del när regeringen ska fastställa den nationella planen, sade Maria Stockhaus (M), ledamot, riksdagens trafikutskott.

Vill du höra mer? Se seminarietIndustrin investerar 573 miljarder i norra och mellersta Sverige – var är järnvägen?

Kultur – nyckeln till levande, attraktiva och hållbara samhällen

– Det finns en tendens att se kultur som något slags strössel på toppen. I kommunal förvaltning slås det ihop som ”kultur och fritid”. Det är inte fritid, det är något fundamentalt i det mänskliga, det är inget man lägger på på slutet. Vård, skola, omsorg hör till välfärden men kultur borde ses som lika fundamentalt. Inte något man både kan ha och mista, sade Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan i Stockholm.

– Vad gör att jag fortsätter, att jag söker mig till något jag inte kan leva på? Det är inget val, det är som ett kall. Det känns hela tiden att man måste försvara lullullet. Att man behöver berättiga det på något sätt för att allt ska gå att mäta, och det går inte att göra med kultur. Vilken impact det har på människor, hur det enar i polariserade tider, sade Anna-Sofia Monroy, artist och kulturarbetare.

Anna-Sofia Monroy, artist och tidigare Rubus Arcticus-stipendiat, bidrog med kulturarbetarens perspektiv på samhällsfrågan.

– Man ska ha statlig, regional och kommunal grundplatta för kulturen, den är viktig men vi behöver bredda. Vi har inte skapat förutsättningar för kompletterande finansiering, det är lättare att sponsra ett fotbollslag än att betala för Kungliga Operan. Det måste bli en fjäder i hatten att lägga pengar på operan, så att kakan på totalen blir större, sade Malin Danielsson (L), riksdagsledamot och vice ordförande kulturutskottet.

– Vi behöver bygga ut grundplattan, det räcker inte att privata näringslivet sponsrar. Vi behöver ha folk i replokalerna om någon senare ska kunna stå på de stora scenerna. Vi behöver utöka grundfinansieringen idag om kulturen ska komma dit vi vill senare, sade Oscar Lindster, regionråd Region Gotland (S).

Vill du höra mer? Här är seminariet Kultur - nyckeln till levande, attraktiva och hållbara samhällen

Bostadsbygget som avgör industriomställningen – vad krävs för att bygga framtidens Norrbotten?

– Sverige är inte byggt för att få bostäder och attraktiva platser på ett snabbt sätt. Genomsnittstiden för en detaljplan för bostäder är fem år. Väldigt mycket av det som händer inom svenskt näringsliv idag, det var inte känt och påbörjat om vi tittar tillbaka fem år tillbaka, sade Kristina Alvendal, industrisamordnare, Accelerationskontoret.

– Regeringen gör tillskott till Norrlandsfonden för att få igång bostadsbyggandet, genom att Norrlandsfonden har pengar för att kunna ge topplån. Från 1 januari 2026 kommer kreditgarantier upp till 90 procent för bostadsbyggandet i norra Sverige. Det är otroliga satsningar som görs nu, och med all rätt - staten ska ta sitt ansvar, sade Mattias Karlsson (M), riksdagsledamot och gruppledare för Moderaterna.

Mattias Karlsson betonade att det är lösningar för att stimulera bostadsbyggandet på gång.

– Byggmarknaden fungerar inte. Senast hade vi 76 lägenheter som Kirunabostäder skulle bygga. Det kom in ett anbud. Priset var så högt så att en trerumslägenhet skulle kosta 18.000 kronor i månaden. Vi har alldeles för få aktörer, och samtidigt varslas personal i byggbranschen i södra Sverige som har en enorm byggkris. Hade marknaden fungerat hade man vänt sig upp till norra Sverige. Här har vi högkonjunktur i ytterligare 20-30 år, sade Mats Taaveniku (S), kommunalråd Kiruna kommun.

Vill du höra mer? Här är seminariet Bostadsbygget som avgör industriomställningen – vad krävs för att bygga framtidens Norrbotten?

Kan Norrbottens och Sveriges gruvor vara avgörande för Europas framtid?

– Vi vet att vi måste vara mer självständiga. För att säkerställa vår strategiska autonomi måste vi öka vår tillgång till kritiska mineraler. Och Sverige är ett av de länder som har många av dem, sade Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionens representation i Sverige.

– Det är viktigt att säkerställa någon form av återföring för att trygga det som händer i kommunerna, och de kostnader de tar för att samhället ska fungera. Det finns en till aspekt: att få någon form av acceptans från de som bor och lever i de här kommunerna. Det finns ett arv av att vinsterna alltid försvunnit härifrån. Kanada och Australien har vi nämnt tidigare idag, där har man har löst det på olika sätt, sade Anders Öberg (S), Regionstyrelsens ordförande, Region Norrbotten.

Anders Öberg betonade att naturresurserna i Norrbotten är av både nationellt och europeiskt intresse – och då är det motiverat att stötta kommunerna i allt som krävs om de ska kunna utvinnas.

– Svensk gruvnäring är konkurrenskraftig men har höga arbetskraftskostnader och högre kostnader för miljöskydd. Så vi är på en tunn linje för vad vi klarar av. Hur gör man då med återföring? Branschen som helhet är positiv till det men vi måste beakta konkurrenskraften, sade Maria Sunér, VD, Svemin.

– Det är viktigt att vi upprätthåller höga ESG*-standarder, eftersom medborgare, konsumenter och industrin kräver det. Många stora tillverkare vill ha kritiska mineraler som har producerats enligt de högsta miljö- och sociala standarderna. Kinas standarder är undermåliga, och de följer inte marknadsreglerna. Så vi kan inte konkurrera med Kina med pris. Men vi kan konkurrera med Kina på kvalitet och höga ESG-standarder. Det är vårt försäljningsargument, sade Jason LaTorre, Kanadas ambassadör till Sverige.

*ESG står för ”environmental, social and governance”, det vill säga miljö, socialt ansvar och bolagsstyrning.

Vill du höra mer? Här är seminariet Kan Norrbottens och Sveriges gruvor vara avgörande för Europas framtid?

Övriga inspelade seminarier:

Framtidens rymdforskning – en nyckel för samhällsutveckling och stärkt säkerhet
Hur hanterar och mildrar vi markkonflikter när industrin ställer om?
Omställning på riktigt – så kan vi ta ett helhetsgrepp på infrastrukturutvecklingen i norra Sverige
Energiomställningen och Sveriges konkurrenskraft

Sammanställt av: Sara Stylbäck Vesa
Foton: Freidon Mobaraki