”Nu är det dags att kulturen får vara i centrum”

Vad har biltestperformance, en jättespindel och spill från industrin gemensamt? Jo – de kan alla, på olika sätt, bidra till att stärka samhället. Konferensen Kulturkraft samlade röster från forskning, kultur och näringsliv för samtal om kulturens roll för attraktiva miljöer. 

Cirka 200 deltagare på årets Kulturkraft samlades på Kulturens hus i Luleå den 20 november. De fick först höra Mia Wahlström, doktor i samhällsplanering, som visade hur platsens själ – dess berättelser, kultur och identitet – är avgörande för dess attraktivitet.

– Vi blir allt mindre beroende av en fysisk arbetsplats. Om vi inte behöver bry oss om jobb, vad väljer vi då bostadsort efter för faktorer? Vi kommer att välja utifrån sociala aspekter, kultur och livsstil och upplevelser. Platsens själ och identitet blir ännu viktigare, sade Wahlström.

Hennes uppmaning var att gräva där man står, inte göra för drastiska förändringar – och att sätta kulturen i centrum.

– Långt tillbaka hade vi kyrkan mitt i byn, sedan satte vi World Trade Center, handeln, i centrum. Nu är det dags att kulturen får vara i centrum och att allt utgår från kulturhuset.

Mia Wahlström betonade vikten av upplevelser för en plats attraktionskraft. Foto: Josefin Högström, Luleå kommun

Flera exempel från Norrbotten visade hur kultur kan skapa nya möten. I Arjeplog blev biltestning konst – ett projekt som byggde broar mellan industri och kulturliv och lockade publik som annars inte besöker gallerier eller teatrar.

– Vi tog in bilen, något tryggt och konkret för arjeplogarna och förenade det med konstig performance art, sade projektledaren och skådespelaren Harleen Kalkat.

Konst och nya affärsmodeller

Innovation uppstår när olika branscher möts. Programmet Mindset kopplar kulturella och kreativa branscher till industri och tech för att hitta lösningar på utmaningar – och skapa både konst och nya affärsmodeller. 

– När vi kopplar samman personer från olika branscher uppstår nya idéer och samarbeten åt olika håll, det kommer jättemycket bra saker ur det, summerade Jonna Valikainen, affärsutvecklare på Go Business.

Kulturskapare och kreatörer är en tillgång när bolag måste tänka nytt, menade Jonna Valikainen, affärsutvecklare Go Business. Foto: Josefin Högström, Luleå kommun

Samverkan var också i fokus i panelsamtalet om breddad finansiering. Här diskuterades möjligheter och farhågor kring nya finansieringsmodeller för kulturen. Inom dagens nationella kulturpolitik ligger ett starkt fokus på det som brukar kallas breddad finansiering, där näringslivet förväntas ta en större roll.

– Snacket om breddad finansiering betyder egentligen ersatt finansiering, men vi är inte där än och jag tycker i grunden inte heller att vi ska dit, sade Marie Wårell, Dansinitiativet.

Hon fick delvis medhåll av Hanna Isaksson vid Luleå kommun, som jobbar med ett unikt pilotprojekt där man testar en modell för samarbete mellan näringsliv och kulturliv.

– Farhågan kring breddad finansiering ligger i politiken, kommer man att ta ett steg tillbaka? På statlig nivå talar man om att näringslivet ska komma in och ersätta när det offentliga vill dra ner, och det tror jag absolut inte funkar. Näringslivet är inte intresserat av att finansiera den dagliga verksamheten, men kan komma in i det som är utöver det vanliga, sade Hanna Isaksson.

Anders Lindén, Tango Brand Alliance, Marie Wårell, Dansinitiativet och Hanna Isaksson från Luleå kommun, deltog i panelsamtalet om breddad finansiering. Foto: Josefin Högström, Luleå kommun

År 2029 ska Kiruna vara Europas kulturhuvudstad. Neil Peterson var en nyckelperson bakom ett av Europas mest framgångsrika kulturhuvudstadsår, Liverpool 2008, och delade med sig av den resan och framgångsfaktorerna.

Förändrade bilden av Liverpool

– Faktiskt handlade Europas kulturhuvudstad mycket om den stora ompositioneringen av Liverpool. På 1980– talet blev Liverpool ”Pariastaden”. Den förknippades med socialt förfall, brottslighet, hög arbetslöshet och så vidare, sade Peterson.

Kulturhuvudstadsåret användes som ett strategiskt verktyg för att skynda på stadens återhämtning och förändra bilden av Liverpool i Storbritannien. En bidragande orsak till att Liverpool tog hem utnämningen var att hela staden slöt upp bakom ansökan. Det breda engagemanget fortsatte under kulturhuvudstadsåret genom volontärprogrammet, med över tusen aktiva volontärer. Målet var att involvera så många som möjligt. Inom initiativet Liverpool Welcome utbildades 5 000 personer, inklusive 1 000 taxichaufförer, för att bli ambassadörer för staden.

Under kulturhuvudstadsåret satsade Liverpool på världsklass– evenemang, som Klimt– utställningen på Tate Liverpool, och spektakulära gatukonstprojekt som en jättespindel som flyttade sig i staden.

– Ungefär en kvarts miljon människor kom ut för att se den här varelsen. Det är ett av de där ögonblicken då hela staden stannar upp, som är väldigt viktiga vid dessa stora evenemang. Folk ser fortfarande tillbaka på det, sade Petersen.

Kulturhuvudstadsåret i Liverpool 2008 har fått effekter som lever kvar än idag. När staden tilldelades Eurovision 2023 gick det bra att återaktivera volontärnätverket från 2008. Foto: Josefin Högström, Luleå kommun

Turismen växte från 2 procent till 15 procent av stadens ekonomi och Liverpool gick från 16:e till 5:e mest besökta stad i Storbritannien. Men lika viktigt var sociala värden: känsla av tillhörighet, lokal stolthet, hälsa, välbefinnande och civilt engagemang. Liverpools nya identitet, nätverket av volontärer och den höjda kvalitén på kulturutbudet lever kvar än i dag.

”Konflikter och utmaningar ska lyftas”

Samtalen om Kiruna 2029 visade hur kulturhuvudstadsåret är tänkt att bli en katalysator för demokrati, inkludering och lokal identitet – och hur konflikter och utmaningar ska lyftas, inte döljas.

– En del av arbetet är att hitta vad vi vill förändra eftersom vi vill förflytta oss. Vi är inte färdiga utan vill arbeta utifrån utmaningar och behov, utifrån det vi har. Fasen fram till 2029 är lika viktig som året och även det som kommer efter, sade Sofia Lagerlöf Määttä, kulturstrateg i Kiruna kommun.

Sofia Lagerlöf Määttä och Maria Svonni delade med sig av tankarna inför kulturhuvudstadsåret i Kiruna 2029. Foto: Josefin Högström, Luleå kommun

Maria Svonni, konstnärlig ledare Verdde och Luleåbiennalen, lyfte att Kiruna fick kulturhuvudstadsåret inte för vad staden är, utan vad den behöver bli.

– Det är den stad som behöver kulturhuvudstadsåret mest som får det. Det är väl ingen hemlighet att vi kanske inte är den mest kulturellt starka platsen. Vi ser det i hur man satsar i Kiruna, mycket prioriteras före det. Det kan bara bli bättre. Nu när vi har ögonen på oss kan man inte välja bort kulturen för de hårda värdena, vi måste vara i framkant.

Text: Sara Stylbäck Vesa