Region Norrbotten deltar i försoningsprocess för tornedalingar, kväner och lantalaiset
Kränkningar och övergrepp som tornedalingar, kväner och lantalaiset utsatts för på 1900-talet har satt spår som finns kvar i vår tid. Nu inleds en försoningsprocess som berör dem som sattes i så kallade arbetsstugor för att försvenskas. Personer som varit elever i arbetsstugorna hälsas välkomna att delta i möten i höst.
Arbetsstugorna i Norrbotten var ett slags internat som bland annat syftade till att fostra barn i en svensk nationalistisk anda. Många placerades på arbetsstuga under 1900-talets första hälft berättar att våld, kränkningar och övergrepp förekom. Förbud mot att tala finska eller meänkieli var vanligt.
Region Norrbotten är med i den arbetsgrupp som belyser arbetsstugornas historia och vill ge upprättelse till de tidigare arbetsstugeeleverna. Det är ett nytt och viktigt steg som rekommenderas i Sannings- och försoningskommissionens rapport från 2023: Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset.
Initiativet drivs av Svenska kyrkan i samarbete med Svenska Tornedalingars Riksförbund. Inom Askel sovinthoon (Steg för försoning) samarbetar även Region Norrbotten, Länsstyrelsen Norrbotten och Met Nuoret. Region Norrbotten bidrar genom finansiering av projekt och engagemang i arbetsgruppen. Det är ett led i ett långsiktigt arbete för att främja tornedalingars, kväners och lantalaisets språk och kultur.
– Försoning är en naturlig del av vårt arbete för mänskliga rättigheter och kulturell mångfald. Vi är stolta över att vara en del av denna resa och kommer att fortsätta att ta ansvar och stärka vårt engagemang. Upprättelse och försoning kräver både ord och handling, säger Anders Öberg (S), regionstyrelsens ordförande.
Praktisk information om mötena
Mötena i höst kommer att hållas på dagtid. Programmet genomförs på både svenska och meänkieli. Det kommer att omfatta högtidstal, kulturinslag, panelsamtal och seminarium. Region Norrbotten kommer att vara representerat på dessa möten.
- 30 augusti – Karesuando
- 13 september – Kihlangi
- 27 september – Tärendö
- 11 oktober – Karungi
Det finns inget register över arbetsstugeelever, så inbjudan är öppen och förhoppningen är att många deltar. Närmare information om tid, plats och anmälan kommer att meddelas av Luleå stift här: www.svenskakyrkan.se/luleastift/askelsovinthoon
FAKTA: Arbetsstugor
Under perioden 1903-1954 fanns det 21 arbetsstugor i Norrbotten. De flesta av dem fanns i de meänkielitalande områdena. Enligt forskningsuppgifter har 5 500 barn bott på arbetsstuga under de dryga 50 år systemet fanns. Arbetsstugorna var statsfinansierade och i styrelsen satt bland andra dåvarande biskopen i Luleå stift och landshövdingen i Norrbotten.
Arbetsstugorna var till för barn som var fattiga eller hade långt till skolan. Där fick de mat och boende utan kostnad, men barnen skulle också lära sig att utföra vissa sysslor, följa regler, tala svenska och ta till sig svensk kultur. Med tiden blev det helt förbjudet att tala meänkieli eller finska i arbetsstugorna. Barnen skiljdes från sina familjer och åkte oftast bara hem på loven.
Även om det även fanns fördelar med arbetsstugorna, var de en del av den systematiska assimileringspolitik som fördes i Sverige. Barn for i många fall illa av sin tid i arbetsstugorna.
Källa: Luleå stift, arbetsstugor.se.