”Snödrömmar är en väldigt modig serie”

– Snödrömmar hade 2,6 miljoner tittare per avsnitt och följdes av 66 procent av befolkningen. Det är en väldigt modig serie som tar upp andra frågor än man brukar, sa Erik Norberg från vårt bolag Filmpool Nord, som samproducerat julkalendern.

Snödrömmar handlar om en samisk familj som driver skidorten Gavmofjäll. Just den här december faller det ingen snö just där och familjen kanske måste lämna platsen där de levt i generationer. För att rädda Gavmofjäll gör systrarna Ristin och Aila gör en resa djupare in i den parallella världen Saajvoe än de vuxna trodde vara möjligt. Det handlar också om ett kommunalråd som vill åt den värdefulla kristallen Gavmolit. Det försvunna, magiska föremålet Tjelmetje spelar en central roll.

– När den kom blev det jämförelser med Greta Thunberg, att den var politiskt korrekt och handlade om klimatförändringar. Men det blåste över. Kritiken fick inget syre eftersom alla älskade serien, sa Norberg.

Levande samisk andlighet

Idén började först gro hos Jonas Wallerström, en av manusförfattarna. Planen var att hämta inspiration från samiska sagor och legender, men när han grävde djupare hittade han en levande samisk andlighet som man inte talar högt om.

– Det gick från ett kul projekt med spännande väsen till att berätta om en del av samisk kultur som jag aldrig hade förstått fanns och levde idag, sa han.

Nik Märak – som spelade Saajvoe-folkets ledare Sire – förklarade.
– Vi har inte en spökvärld eller låtsasvärld, det är högst levande hos oss och känsligt att prata om. Vi lyckades visa det med Snödrömmar utan att det blev så märkvärdigt. Man häller inte ut hett vatten varsomhelst, man bygger inte varsomhelst, sa hon.

”Skräckblandad förtjusning”

Lovisa Mienna Sjöberg, forskare i samiska berättelser och andlighet, berättade att det var med skräckblandad förtjusning hon tog emot beskedet om en samisk julkalender. Hon oroade sig för att det skulle bli en romantiserad eller overklig skildring. Men slutresultatet – det blev helt fantastiskt, enligt Lovisa.

Forskaren Lovisa Mienna Sjöberg och manusförfattaren Jonas Wallerström deltog på distans.

– Den skildrar det samiska samfundet på ett ärligt sätt. Jag är så tacksam att den här julkalendern finns och att det blev en varm skildring, i våra tider där vi ser människans rovdrift på naturen och hur naturen vänder sig emot oss. De här relationerna har blivit brutna, missbrukade. Det ligger något djupt existentiellt i att återupprätta tillhörigheten till markerna, vattnet och allt runt omkring.

Berättelsen väckte mycket känslor och har fått stor betydelse, inte minst inom det samiska samhället.

– Jag fick meddelanden från föräldrar som satt och grät nästan varje kväll, barn som började använda språket. Vi hör hela tiden hur förståelsen ökar. På förskolorna pratar barn om Snödrömmar. Det finns otroligt mycket hopp i den nya generationen, sa Märak.

”Jättestark scen”

På konferensen visades scenen när Sires förlorade son Sören med sin jojk spränger sönder kristallväggen som stängt vägen mellan Saajvoe och vår värld.

– Många hörde av sig om jojkscenen när de står vid kristallväggen. Den är inte så ceremoniell, det är ganska vardagliga ”vanliga biltemagubbar” som jojkar. Den scenen slog an något hos folk, berättade Jonas.

– Det är jättestark scen för det finns en humor och en självdistans. Men det är Sören som gör genombrottet, rörelsen från det rationella in i det andra. Det är en enormt stark bild av någon som hittar sig själv, sade Erik Norberg.

Text: Sara Stylbäck Vesa
Foton: Simon Eliasson