Talare från Timbro öppnade för naturresursavgifter
I flera år har Region Norrbotten arbetat för att en del av de värden som skapas i till exempel gruvor och kraftverk ska stanna i länet. På vår utvecklingskonferens den 2 april påtalade Hanna Stenegren från den borgerliga tankesmedjan Timbro att en sådan reform behövs.
Stora värden skapas från Norrbottens naturresurser – men alltför lite av det stannar här. Region Norrbotten har i över fem år drivit linjen att en del av värdet från gruvor, skog och elproduktion borde göra nytta i länet. Men det har varit svårt att få gehör för det utanför länet.
Därför var det glädjande att Hanna Stenegren, ansvarig för klimat- och miljö- och energifrågor på den borgerliga tankesmedjan Timbro, öppnade för naturresursavgifter när hon talade på Region Norrbottens utvecklingskonferens på Pite Havsbad.– Man behöver skapa incitament för kommunerna på olika sätt, via skattesystemet, låta skattebaser stanna kvar lokalt när det gäller gruvnäring och elproduktion, sade hon och möttes av applåder och jubel i lokalen.
Självklart i grannländerna
En sådan reform skulle sannolikt innebära många nya miljoner att bygga samhällen och välfärd med, och därmed större acceptans i lokalsamhällena. Hos våra grannländer och andra jämförbara länder är det en självklarhet. Från kommuner i Sverige är intresset för såväl vindkraftsparker som nya gruvor i dag svalt.
Hanna Stenegren betonade att mycket av det som behövs för att genomföra den gröna omställningen finns i norra Sverige.– Skogen, malmen och vattenkraften har byggt Sverige starkt och kommer att bygga Sverige 2.0. starkt. De två viktigaste pusselbitarna är tillståndsprocesserna och elsystemet.Hon önskade att politiken och debatten ska hitta en bra balans.
– Staten ska inte slå undan benen för marknaden där den är bäst, men inte heller vara ideologiskt marknadsfundamentalistisk, och inte erkänna marknadens misslyckanden och kompromissa där det behövs.
– Min uppmaning till er är att visa att när det går bra för Norrland går det bra för hela landet. Stockholm skulle inte klara sig särskilt länge utan resten av Sverige.
Vad handlar kritiken om?
I övrigt talade Stenegren främst om högerns kritik mot den gröna omställningen. Vad handlar den om och, vad har den för betydelse och vad är vägen framåt? Hon pekade ut fyra huvudspår i kritiken: Elpanik, Subventionsallergi, Omställningsmisstro och Politikrealism. Debattörerna ifrågasätter varifrån elen ska komma samtidigt som de ofta är vindkraftsfientliga och driver en norr-söder-konflikt. De anser att staten inte ska hålla på med subventioner. Andra debattörer ser på hela den gröna omställningen som samhällsekonomiskt självmord. Den sista gruppen ifrågasätter gröna krediter utifrån att marknadens mekanismer för riskbedömning sätts ur spel.
– Ni gör bäst i att inte avfärda högerkritiken utan bemöta den. I bruset med de hårda orden finns ofta en legitim kärna, sade Hanna Stenegren.
Viktigt att bemöta
Hon pekade på vilka risker som finns med att låta kritiken mot den gröna omställningen i norr stå oemotsagd.
– Ibland finns det en trötthet för att man tycker att analysen är fel, man har kopplat ihop fel saker, man vill inte ens bemöta för det är så befängt. Men det man riskerar om man inte gör det är att högerkritiken får politiska konsekvenser. Bland många unga är det här tankar och idéer som har slagit rot. Den unga generationen är mycket mer konservativ än de varit på många år, mindre idealistisk och har mindre miljöengagemang. Det här är morgondagens opinionsbildare som tar inspiration av de här debattörerna. De kanske tänker att de har rätt för de får inte den andra sidan på ett bra sätt.
Text: Sara Stylbäck Vesa
Foto: Simon Eliasson