BOST vill skapa hållbara bostadslösningar: ”Måste börja i rätt ände”

Inom BOST arbetar Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och Invest in Norrbotten för att växla upp arbetet med att få till hållbar nyproduktion, men också göra det mesta av de bostäder som redan finns.  

Där industrin växer är trycket på nyproduktion stort. Andra kommuner kämpar med avfolkning och svårigheter att hålla bestånden i gott skick. Det är två parallella utmaningar som kräver olika typer av stöd.  

”Annars släcker vi bara bränder”

I arbetspaket 1 ligger fokus på att stärka kommunernas förmåga att långsiktigt utveckla de bostadsområden de redan har.

– Jag brukar säga att vi måste börja i rätt ände, säger Carolina Lundmark Weinz, strateg vid Region Norrbotten och projektledare för BOST.   

Carolina Lundmark Weinz är projektledare för BOST, med sitt största fokus på att utveckla det redan byggda bostadsbeståndet. Foto: Fredric Alm.
 
Det handlar om att se bostadsbeståndet som en långsiktig resurs att regelbundet investera i, inte bara göra underhåll när problem uppstår. Det mest hållbara är det redan byggda. 

– De flesta av framtidens bostäder finns redan. Då måste vi ta hand om dem vi har, både tekniskt och socialt. Annars fastnar vi i ett läge där vi ständigt släcker bränder.  

Få igång flyttkedjor 

En annan utmaning handlar om hur de småhus som redan finns används.   

– Vi får fler äldre och boendekostnaderna ökar. När det samtidigt är brist på prisvärda alternativa boenden, leder det till att många äldre bor kvar i sina hus medan yngre har svårt att få tag på ett hus för växande familjer, säger Carolina Lundmark Weinz. 

Tillsammans med Luleå kommun kommer BOST att se på möjligheten att skapa attraktiva, prisvärda boenden för åldersgruppen 55+. Förhoppningen är att få igång flyttkedjor och på så sätt frigöra fler småhus.  

”Ta hand om beståndet tidigt” 

I det andra arbetspaketet är målet att ta fram material som stärker olika aktörers förmåga att fatta långsiktiga, välgrundade beslut om bostadsutveckling och bostadsförsörjning.

Gågatan i Boden, där bostäder samsas med detaljhandeln. Foto: Mats Engfors. 

– För att förstå de långsiktiga effekterna av de beslut vi tar idag behöver vi analysera hur dessa påverkar byggnaders hela livslängd på omkring 100 år, säger Carolina.   
  
– Livscykelanalyser, klimatpåverkan och långsiktig ekonomi är viktiga delar. Om vi inte tar hand om beståndet tidigt ökar kostnaderna längre fram och livslängden förkortas. Samtidigt sjunker värdet och bostäderna blir mindre attraktiva.  

”Styra mot de värden man vill se” 

Arbetspaket 3 handlar om att stärka kommunernas förmåga att arbeta med markanvisningar. Henrik Eriksson, forskningsingenjör vid Luleå tekniska universitet, beskriver det som en avgörande del av hållbart samhällsbyggande.  
  
– Vi vill hjälpa kommunerna att bli mer förutsägbara och tydliga kravställare i hållbarhetsfrågor i förhållande till byggaktörer, säger han.   

Henrik Eriksson, forskningsingenjör på Luleå tekniska univerisitet, söker kommuner att jobba med kring markanvisningar. Foto: LTU 

Genom sitt markägande kan kommunerna styra vilka krav som ska gälla, och därmed också vilken utveckling som blir möjlig. 

– Processen ger kommunerna rådighet att lyfta fram det som är viktigast lokalt. Det kan handla om social hållbarhet, energieffektivitet eller platsens kvaliteter. Markanvisningen blir ett sätt att styra mot de värden man vill se.  

Inom projektet används en nationell vägledning. Kommunerna ska testa den i praktiken. Projektgruppen från LTU ska se hur väl den fungerar och vilka anpassningar som behövs.  
  
– Det är stor skillnad mellan en kommun där det byggs ofta och en där markanvisningar sker mer sällan. Därför behöver vägledningen fungera både för de erfarna och de som behöver mer stöd, säger han.  
  
– Vi hoppas få kontakt med kommuner som vill stärka sitt strategiska arbete. Det här är en unik chans att höja ambitionsnivån. Kommunerna kan driva på utvecklingen och samtidigt lära av varandra, säger Henrik.  

”Kan inte luta sig mot gamla kalkyler” 

I arbetspaket 4 ligger fokus på att stärka Norrbottens attraktionskraft som investeringsplats. 
  
– Vi vill att investerare ska förstå att utvecklingen i Norrbotten är på riktigt. Det sker stora etableringar och omställningen drivs både av nya företag och av dem som byggt regionen under lång tid, säger Mikael Aamisepp, vd för Invest in Norrbotten.  

Mikael Aamisepp, vd för Invest in Norrbotten, fokuserar på att hitta nya vägar till nyproduktion. Här tillsammans med Carolina Lundmark Weinz på en konferens i Kiruna. Foto: Fredric Alm. 

En viktig del av arbetet är att förändra bilden av länet. 
  
– Vi måste börja om i berättelsen. Utvecklingen här är mer dynamisk och positiv än vad många tror, säger Mikael.   

Teamet kommer både att paketera affärsmöjligheter tillsammans med kommunerna och aktivt koppla samman behoven med marknaden. Detta sker genom branschevent och genom egna mötesplatser i Stockholm och Norrbotten.  
 
För att bostadsprojekt ska bli av krävs nytänkande.  

– Man kan inte luta sig mot gamla kalkyler. Nya partnerskap, affärsmodeller och nationella stöd måste vägas in. Det kan handla om att dela risk, använda kommunala verksamheter för att säkra hyresintäkter, säger Mikael.   
 
Nationella satsningar, som ökade resurser till Norrlandsfonden och arbetet med kreditgarantier, spelar också roll. 
  
– Vid projektets slut hoppas jag att vi ser ett ökat byggande. Vi kommer att göra allt vi kan för att få det att hända.   

Bygga om vindar och källare

En viktig del av BOST är att samla och sprida kunskap samt dela goda exempel.  Carolina nämner Pitebos utveckling av Centrumområdet, och Lulebos arbete med att skapa nya bostäder genom att bygga om vindar och källarplan eller bygga på våningsplan.

Pitebos arbete med att utveckla Centrumområdet är ett av flera goda exempel i länet.
   
– Sådana initiativ visar vad som är möjligt när man arbetar långsiktigt och medvetet. Min förhoppning är att om tre år har vi ett förändrat synsätt där man frågar sig: Vad kan vi göra med det vi redan har? Nyproduktion behövs, men först när vi gjort vad vi kan av det befintliga. Och då med en tydlig strategi och större trygghet i besluten.  

BOST ska ge Norrbotten verktygen att planera för hållbara, attraktiva och levande bostadsområden – inte bara i dag, utan långt in i framtiden.  

– Jag ser fram emot att tillsammans med länets aktörer bygga strukturer som gör att vi kan skapa en grön omställning inom byggsektorn också, säger Carolina Lundmark Weinz. 

Text: Sara Stylbäck Vesa