Dräkt – en levande berättelse om identitet och hantverk

Folkdräkter och koltar bär på berättelser om människor, platser och traditioner. I den nya utställningen Dräkt på Slöjd- och formcenter på Shopping i Luleå lyfts både det personliga arvet och det norrbottniska hantverket fram – från klassiska bygdedräkter till unika, nykomponerade koltar i moderna material.

Slöjd- och formkonsulenterna Linnea Nilsson och Sofia Öberg har lett arbetet med att samla in och dokumentera dräkter från hela länet under två intensiva år. Intresset för folkdräkter har ökat kraftigt, särskilt bland unga, och det märks i efterfrågan på kurser och material.

– Många unga hör av sig och vill sy sin egen dräkt. Vi ser ett stort och växande intresse, säger Linnea.
– Och med det följer också behovet av kunskap om teknikerna bakom, fyller Sofia i.
– Det är svårt att få tag på dräkttyger och en del väver egna tyger. Vi vill samla och dela den kunskapen.

Sofia Öberg och Linnea Nilsson har arbetat med utställningen i två års tid.

Utställningen visar drygt 40 dräkter och koltar. Här samsas äldre traditioner med nyare initiativ, från klassiska Norrbottensdräkter till dräkter som tagits fram av lokala eldsjälar på 1980‑talet och framåt. Många av dem finns bara i mycket små upplagor.

– Vi vill visa hur rikt dräktutbudet faktiskt är i Norrbotten, säger Linnea.
– Det bubblar av lokala initiativ, och det här är ett sätt att lyfta både stolthet och hantverkskunskap.

”Kolttraditionen är väldigt levande”

En del av utställningen handlar om de samiska koltarna. Lisa Tapio Pittja, samordnare för den samiska delen, beskriver en levande tradition som både rymmer starka rötter och stor kreativitet.

– Kolttraditionen är väldigt levande. Man kan använda vilka material man vill, och det tilltalar ungdomar. Samtidigt bär varje kolt tydliga tecken på vilket område man tillhör, säger hon.

Hon har samlat in koltar från alla sex områden i Norrbotten och lyft fram främst yngre slöjdare.
– Det var viktigt för mig att lyfta dem som är i startgroparna. Det finns så mycket kunskap, och intresset bara växer.

Lisa Tapio Pittja med två av de egna verken i utställningen Dräkt, en blå herrkolt och en svart damkolt.

Detektivarbete

Att samla in dräkterna har varit ett detektivarbete. Kontakter har lett till nya kontakter, och långa resor har resulterat i möten som skapar djup åt berättelserna.

– Jag träffade en kvinna som är 101 år, som vävt tyget till en Tärendö-dräkt. Att få med hennes berättelse är ovärderligt, säger Linnea.

Utställningen är också dynamisk – den kommer att förändras och växa under året.

– Det är en levande utställning, säger Sofia. Vi hoppas få in fler dräkter och fortsätta bygga kunskap. 

En folkdräkt måste inte vara gammal – i utställningen finns flera exempel på dräkter som i modern tid tagits fram av människor som velat skapa en dräkt som speglar deras plats i Norrbotten. Här har vi Arvidsjaurdräkten, med inspiration av ljung och hjortron.

Slöjd- och formcenter kallar 2026 för sitt "dräktår", och utställningen kompletteras med programverksamhet inom broderi, lagning, täljning, stickning och andra tekniker. Dessutom planeras så kallade ”utblickar” med inspiration från andra delar av landet. Och efter året ska utställningen på turné i länet.

I grunden handlar Dräkt om stolthet och tillhörighet – och om kraften i att skapa något med händerna.

– Att göra själv är hälsa och friskvård, säger Sofia.
– Och utställningen är också en hyllning till alla starka kvinnor som burit kunskapen vidare, säger Linnea.

Utställningen Dräkt visas på Slöjd- och formcenter i Luleå under hela året.

Text och bild: Sara Stylbäck Vesa