Sammanhållningspolitiken – kittet som håller ihop EU

Hur ska pengar från EU bäst användas för Norrbottens utveckling? Pengarna det handlar om kommer från det som kallas för EU:s sammanhållningspolitik. Men vad är det egentligen?

Sammanhållningspolitiken är EU:s viktigaste verktyg för att skapa tillväxt och jobb. Politiken ligger bakom hundratusentals projekt i Europa som drivs med medel från olika fonder.

Varje år flödar hundratals miljoner kronor från EU till Norrbotten. Det här är pengar som gör skillnad för norrbottningar, universitet, företag, kommuner och föreningar. Det är pengar som kan bli vuxenutbildningar, broar, hamnar, järnväg, lärcentra, forskningsprojekt, växthus drivna av spillvärme och bredband på landsbygden.

Sammanhållningspolitiken beskrivs ibland som kittet som håller EU samman. Den ska minska skillnader i utveckling mellan EU:s regioner och motverka ojämlikhet mellan människor.

Men sammanhållningspolitiken har också en annan viktig funktion: att göra Europa starkare i konkurrensen med andra delar av världen.

Man kan säga att EU är en kedja där varje region utgör en länk. Om varje länk stärks blir hela kedjan starkare. Alla regioner ska på sitt sätt bidra till att EU blir starkare i forskning, företagsutveckling, kompetensutveckling, ny teknik och så vidare.

Varje region försöker därför fånga sina styrkor, sina utvecklingsbara fördelar, i en så kallad Smart Specialiseringsstrategi. För Region Norrbottens del är styrkorna rymdindustrin, grön omställning, kulturella och kreativa näringar, biltestnäring och besöksnäring.

Regionerna och de som driver verksamhet där får vara med bestämma vad som är viktigt att lägga EU-pengarna på. Det är nödvändigt om arbetet med utveckling ska lyckas.

I arbetet tar därför många röster, tankar och idéer plats. Region Norrbotten diskuterar med kollegorna i Västerbotten. Håller dialoger, webbinarier och forum. Av det framkommer vad som kan stärka Norrbottens konkurrenskraft ytterligare och där Norrbotten har bra förutsättningar. Det kan exempelvis vara satsningar inom digitalisering, företag och näringsliv, kompetensförsörjning, cirkulär ekonomi, forskning och innovationer, transporter och resande.

Till slut har man program som klubbas av EU-kommissionen. Men programmen är ett ramverk och en riktlinje, där finns inga konkreta projekt med. Det är företag, universitet och organisationen som med sina idéer senare fyller programmen med innehåll.

Det finns ett program för varje strukturfond som Norrbotten får pengar från. Den här perioden är det:

• ERUF (europeiska regionala utvecklingsfonden)
• ESF+ (europeiska socialfonden)
• FRO (fonden för rättvis omställning)
• Interreg Aurora

När programmen är klara och det gått att söka medel ur fonderna gäller det att välja ut de bästa projekten som ansökt om EU-pengar.

För ERUF och ESF+ görs urvalet av det så kallade Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland, där aktörer från olika delar av samhället i Norrbotten och Västerbotten är representerade.

För Interreg Aurora är det en styrgrupp med aktörer från Norge, Sverige och Finland som väljer ut projekten som får medel. För FRO är det Tillväxtverket som väljer ut vilka projekt som ska få medel.

FAKTA

• Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF). Denna fond ska jämna ut skillnader mellan olika regioner när det kommer till tillväxt och jobb. Platser som har geografiska svårigheter, som Norrbotten, gynnas. Det kan handla om att området är avlägset, glesbefolkat eller bergigt. ERUF omfattar medel för forskning och innovation, bredband, digitalisering, företagsutveckling, kompetensförsörjning, förnybar energi, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, infrastruktur.
• Europeiska socialfonden (ESF). Denna fond stöttar kompetensförsörjning och en inkluderande arbetsmarknad. Den ska skapa fler jobb, underlätta för dem som har svårt att få jobb och skapa möjligheter att få bättre jobb. Under corona-pandemin var fonden ett viktigt verktyg för att lindra den ekonomiska krisen.
• FRO (fonden för rättvis omställning). Handlar om att stötta omställning i de delar av Europa där den lokala ekonomin vilar tungt på fossila bränslen och teknik som måste fasas ut för klimatets skull. I Sverige omfattas Norrbotten, Västerbotten och Gotland av FRO. I Sverige ger fonden flera miljarder till omställning av stålindustrin och gruvindustrin i Norrbotten och Västerbotten.
• Interreg Aurora: stöttar samarbeten över gränserna i norra Sverige, norra Norge och norra Finland. Det kan röra forskning, innovation, entreprenörskap, klimatanpassning, biologisk mångfald, människors och produkters rörlighet över gränserna. Utbildning, kultur och turism.
• Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland. Strukturfondspartnerskapet består av 24 ledamöter från politiken, ideella organisationer, myndigheter, universitetet och Sametinget. Strukturfondspartnerskapet fattar beslut om vilka projekt som ska få EU-stöd. Partnerskapet jobbar med projektansökningar till den regionala strukturfonden och den nationella socialfonden. Vilka typer av projekt som får bidrag baseras på vilka utmaningar och behov länen har.
• Smart specialiseringsstrategi (S3). En strategi som ringar in vilka områden en region har bäst förutsättningar att utveckla. Här finns den i fullängd och som kortfattad version.
• Tillväxtverket. Efter att Strukturfondspartnerskapet gjort sina prioriteringar kommer Tillväxtverket och ESF-rådet som förvaltande myndigheter att fatta de formella besluten. Tillväxtverket granskar projekten och kontrollerar att de passar in i programmen. Gör de det har de möjlighet att få del av EU-pengarna.