”Attraktiva samhällen lockar arbetskraft”

I Gällivare konkurrerar den offentliga sektorn med gruvindustrin om personal, och industrin vinner. Det menar Peter Olsson, förvaltningschef barn- och utbildningsförvaltningen, som har stora svårigheter med att rekrytera behörig personal till skolan. 

Peter Olsson, Gällivare kommun. Foto: Privat.

I Gällivare kommun råder brist på utbildade och legitimerade lärare. Kommunen har lägst andel behöriga pedagoger i landet inom förskolan, och inom grundskolan är andelen näst lägst ur ett nationellt perspektiv. Kommunen har svårt att rekrytera personal till samtliga välfärdsyrken och arbetslösheten är låg.

– Vi har en överhettad gruv- och industrinäring som lockar med bra lön och förmåner. Det gör att incitamentet för universitetsstudier minskar hos våra unga. Det finns få människor med eftergymnasial utbildning för oss att rekrytera och det påverkar barnen – utbildningen blir ojämlik. I konkurrensen mellan industrin och offentlig sektor vinner industrin, med hästlängder, säger Peter.

I Malmfälten jobbar omkring 3000–4000 fly-in fly-out-arbetare, vilket Peter menar är ett tecken på obalans på arbetsmarknaden. Inresande arbetskraft gör också att kommunerna får ett minskat skatteunderlag för att täcka behoven av samhällsservice.

– Utan arbetskraft som bor och betalar skatt här kan vi inte bygga attraktiva samhällen. Vårt största hinder är att vi saknar bostäder för de som faktiskt vill jobba här, vi har gått miste om rekryteringar av den anledningen. Vår geografi gör att det kostar mycket att bygga, med frakt och leveranser, vilket försvårar nyproduktion, säger Peter.

Samhällsomvandlingen som pågår i Malmfälten innebär ökade kostnader för Gällivare och Kiruna kommun. Peter menar därför att allt ansvar för bostadsbyggandet inte kan läggas på dem. Kommunledningarna arbetar gemensamt för att få regeringen att lyssna.

– Vi i norr står för den gröna omställningen vars vikt lyfts på EU-nivå. Men vi måste också kunna bygga hållbara samhällen där folk vill bo. Vi behöver hjälp från regeringsnivå med något incitament, ett Malmfältsundantag som gör det attraktivt att bygga här, säger Peter.

Genom bred samverkan kring kompetensförsörjningen i länet hoppas Peter att en enad röst ska leda till åtgärder.

– Jag hoppas att vi tillsammans kan påverka regeringen att hjälpa regionen. Lyckas vi skapa attraktiva samhällen kommer det också bli lättare att rekrytera. Det här kommer inta att lösa sig själv, säger Peter. 

Text: Stina Engman, Brightnest

Om enkäten

Enkäten är digital och genomförs under hösten 2025 med start i oktober.

Här hittar du mer information om enkäten

Kompetensarena Norrbotten är ett projekt som går ut på att hantera länets ökande kompetensbehov som en följd av de omfattande industrietableringarna i Norrbotten.

Projektet drivs av Region Norrbotten i samverkan med länets kommuner och näringslivsbolag, Akademi Norr och Lapplands kommunalförbund. Det finansieras av Europeiska socialfonden, ESF+.