Arbetet med sjuårsplan äntligen i mål: ”En lättnad”

Hur ska vi använda de hundratals miljoner kronor som EU ger till Norrbotten? Den frågan har Per Erik Andersson och hans kollegor lagt nästan tre år på. För några veckor sedan klubbade EU-kommissionen det första program Region Norrbotten jobbat fram.
– Det är en lättnad att vi lyckats ro i land det här, säger Per Erik, strateg på regionala utvecklingsavdelningen.

Sammanhållningspolitik, ERUF, ESF, Interreg, FRO, smart specialiseringsstrategi, strukturfondspartnerskap. Begrepp som få är bekanta med och förstår. Men i grund och botten handlar det om pengar som kommer från EU. Mycket pengar.

– Vi får nästan 140 miljoner i anslag från staten för att utveckla vår region. Hur mycket får vi från ERUF? 1, 7 miljarder. Bara Interreg Aurora är nästan en miljard, säger Per Erik Andersson.

Gör skillnad

Det här är pengar som gör skillnad för norrbottningar, universitet, företag, kommuner och föreningar. Det är pengar som kan bli vuxenutbildningar, broar, hamnar, järnväg, lärcentra, forskningsprojekt, växthus drivna av spillvärme och bredband på landsbygden.

– Vi får medel till det vi behöver, som att ha en bra infrastruktur där vi kan skicka ut varor och ha en bättre rörlighet av människor.

Pengarna ska bidra till en hållbar utveckling av länet. Men vilka områden vill vi satsa pengarna på? Det är det som står i de så kallade programmen. Programmen täcker sju år – denna gång perioden 2021-2027. Det finns ett program för varje strukturfond som Norrbotten får pengar från. Den här gången var det:

- ERUF (europeiska regionalfonden)
- ESF+ (europeiska socialfonden)
- FRO (fonden för rättvis omställning)
- Interreg Aurora

Länkar i en kedja

Hela poängen med pengarna är att EU som helhet ska bli starkare. Unionen är en kedja där varje region utgör en länk. Om varje länk stärks blir hela kedjan starkare.

– Hur ska vi i Norrbotten använda pengarna på bästa sätt så att EU blir starkare och kan konkurrera i världen? Alla regioner ska på sitt sätt bidra till att EU blir starkare i forskning, företagsutveckling, kompetensutveckling, digitala tekniker och så vidare. EU erbjuder oss pengar och frågar oss hur vi skulle vilja använda dem de närmaste sju åren, förklarar Per Erik Andersson.

Varje region försöker fånga sina styrkor, sina utvecklingsbara fördelar, i en så kallad Smart Specialiseringsstrategi. Den ger ledning när programmen ska tas fram.

Vilka är Norrbottens bidrag till att göra EU starkare?

– Några är helt unika. Rymden är en sådan del. Sedan har vi den gröna omställningen. Möjligheterna med testnäring och besöksnäring, säger Per Eriks kollega Ylva Sardén som också lagt ner mycket tid på arbetet med programmen.

Lång väg till klubbat program

I arbetet med programmen har många röster, tankar och idéer tagit plats. Region Norrbotten har diskuterat med kollegorna i Västerbotten. Hållit dialoger, webbinarier och forum. Av det framkommer till exempel forskningsområden där Norrbotten har bra förutsättningar. Men programmen är ett ramverk och en riktlinje, där finns inga konkreta projekt med. Det är företag, universitet och organisationen som med sina idéer senare fyller programmen med innehåll.

Vägen dit är dock lång. Per Erik Andersson och hans kollegor påbörjade arbetet i början av 2020, före pandemin. Det tog nästan tre år att ta allt i mål. För när programmet på 150 sidor tagit form ska näringsdepartementet läsa och ställa frågor. När de är nöjda tar EU-kommissionen vid med nya kommentarer och frågor.

– Men skogen då? Eller vargen? I Sverige har ni kalhyggen, det är inte bra? Hur kom ni fram till det här antalet hushåll? Då måste vi svara.

Den här processen blev först fördröjd en månad, sedan ett halvår, sedan två år. Förseningen beror  bland annat på covid-19 och kriget i Ukraina.

– När man tror att man är färdig ser man ljuset i slutet av tunneln. Sedan upptäcker man att ljuset var snälltåget som kom med nya frågor. Bara att samla ihop teamet igen. Det är en ryckighet som är svår att beskriva.

”En stor utmaning”

Till slut var ljuset på riktigt. EU-kommissionen klubbade slutgiltigt programmen.

– Det är jätteunderbart. Det är en lättnad att vi lyckats ro i land det här. Det har varit en stor utmaning, säger Per Erik Andersson.

Nu har det så kallade strukturfondspartnerskapet, där aktörer från olika delar av samhället är representerade, valt ut en del projekt som ska få medel och fylla programmet med innehåll. För Region Norrbotten är det snart dags att blicka framåt mot nästa programperiod – 2028-2034. Redan till sommaren börjar påverkansarbetet kring den perioden. Vad vill vi ändra då?

– Jag tror att vi behöver satsa mer pengar på att skapa en bredd av branscher. I dag är stålet, gruvan, skogen och vattenkraften 50% av det vi producerar. Så länge man behöver järn eller skog går det jättebra men vad händer om det skiftar? I ett attraktivt och socialt hållbart Norrbotten behöver vi utveckla andra branscher, som spel eller besöksnäring.

”Optimism om Norrbotten”

Det är första gången Region Norrbotten haft ansvar för programskrivningen. När den förra perioden skrevs fram, 2014-2020, hade Länsstyrelsen ansvar för länets utveckling. Per Erik var med då också men ser att det är ett annat Norrbotten idag än då.

– Den gröna omställningen har exploderat. Idag har vi en optimism om Norrbotten som är helt annorlunda. Vi var en krokig gammal gubbe, men nu har vi rest oss och sträckt på oss. Se oss, vi finns!
___________________________________

Utveckla Norrbotten förklarar

ERUF (europeiska regionalfonden): omfattar medel för forskning och innovation, bredband, digitalisering, företagsutveckling, kompetensförsörjning, förnybar energi, klimatanpassning, cirkulär ekonomi, infrastruktur.

ESF+ (europeiska socialfonden): stöttar kompetensförsörjning och en inkluderande arbetsmarknad. Att utbilda människor och motverka utanförskap.

FRO (fonden för rättvis omställning): Handlar om att stötta omställning i de delar av Europa där den lokala ekonomin vilar tungt på fossila bränslen och teknik som måste fasas ut för klimatets skull. I Sverige omfattas Norrbotten, Västerbotten och Gotland av FRO. Kallas på engelska Just transition fund (JTF).

Interreg Aurora: stöttar samarbeten över gränserna i norra Sverige, norra Norge och norra Finland. Det kan röra forskning, innovation, entreprenörskap, klimatanpassning, biologisk mångfald, människors och produkters rörlighet över gränserna. Utbildning, kultur och turism. Samarbetena kan röra allt från myndigheter till ideella föreningar.

Sammanhållningspolitik: syftar till att utveckla Europas regioner genom att minska regionala skillnader och ojämlikhet mellan människor. Målet är att bidra till en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning inom Europa. Här kan du läsa mer om sammanhållningspolitiken.

Smart specialiseringsstrategi (S3): En strategi som ringar in vilka områden en region har bäst förutsättningar att utveckla. Här finns den i fullängd och som kortfattad version.

Strukturfondspartnerskapet för Övre Norrland: 24 ledamöter från politiken, ideella organisationer, myndigheter, universitetet och Sametinget granskar idéer som kommit in och avgör om de passar in i programmen. Gör de det har de möjlighet att få del av EU-pengarna.

Tillväxtverket: Fattar de slutliga besluten om vilka projekt som ska få EU-medel.

Text: Sara Stylbäck Vesa