Norrbotten samlar kraft för en ny smart specialiseringsstrategi

Hur kan Norrbotten stärka sin innovationskraft, möta framtidens behov av kompetens och bidra till Europas konkurrenskraft? Det är några av frågorna som står i centrum när länets strategi för smart specialisering nu ska uppdateras.

Arbetet drivs av Per Erik Andersson och Carola Medelid från Region Norrbotten tillsammans med Lina Linde och Pär Johansson från LTU Business. Den 22 maj var det dags för träff i Luleå. Ett trettiotal deltagare från näringsliv, akademi, offentlig sektor och innovationssystemet samlades för dialog.

Syftet med dialogmötena är att tillsammans identifiera vilka styrkor, behov och prioriteringar som ska vägleda Norrbottens framtida arbete med smart specialisering. Strategin för smart specialisering förkortas ofta S3. Den ska bidra till att rikta resurser och insatser mot områden där länet har särskilda förutsättningar att skapa innovation, tillväxt och samhällsnytta.

– Innovationsstrategin sätter riktning och prioritering för vad vi ser är viktigt för Norrbotten framöver, och hur vi ska prioritera våra resurser på ett smart sätt, säger Lina Linde. Hon är affärsutvecklare på LTU Business och processledare för revideringen av strategin.

Linde beskriver smart specialisering som en viktig pusselbit under Norrbottens regionala utvecklingsstrategi. Medan den regionala utvecklingsstrategin omfattar länets breda utveckling, fokuserar S3 särskilt på forskning, innovation och näringsliv.

– Alla regioner i EU ska bidra till Europas samlade konkurrenskraft. Frågan är vilken pusselbit vi i Norrbotten ska lägga i det pusslet.

Kompetens och kunskap i fokus

En viktig utgångspunkt för dialogerna är statistik och analys om Norrbottens nuläge. En av de tydligaste framtidsfrågorna handlar om kompetensförsörjning.

– Det mest slående är behovet av kompetens. Vi ser en åldrande befolkning och ett stort behov av arbetskraft, säger Joe Lindehag, statistiker vid Region Norrbotten.

Samtidigt betonar han att statistik inte fångar allt. Vissa näringar, exempelvis rymdindustrin, syns inte alltid tydligt i breda underlag trots att de kan vara strategiskt viktiga.

– Det finns mycket kunskap som vi kommer att få in från våra dialogrundor, det är där vi kan lägga pusslet, säger Joe Lindehag.

Akademin som strategisk resurs

För Norrbotten är kopplingen mellan akademi, forskning och innovation central. Pär-Erik Martinsson, rektorsråd vid Luleå tekniska universitet, lyfter att dagens underlag visar på en stark kunskapsbas i Norrbotten och i det större NUTS 2-området Övre Norrland. NUTS 2 är en EU‑indelning av regioner som används för statistik och regional utvecklingspolitik, där Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens län.

– Jag har haft flera aha-upplevelser idag, det är en väldigt bra dag tycker jag. Akademins roll i Norrbotten och i NUTS 2-området är väldigt stark. Det var lite nytt för mig att vi är så pass starka som vi är, säger han.

Han menar att styrkan kan användas ännu mer strategiskt. Länet rymmer både Luleå tekniska universitet och flera forskningsinstitut inom områden som stål, datacenter, rymd och arktiska miljöer.

– Hur många regioner har ett universitet och fyra institut? Det är inte många. Det är en styrka vi kan nyttja mer, säger Pär-Erik Martinsson.

Han pekar också på totalförsvarsområdet som ett område som väntas få ökad betydelse, särskilt kopplat till Norrbottens position i Arktis.

Kommunikation, digitalisering och grön omställning

Även grundläggande förutsättningar för utveckling lyfts i dialogerna. Victoria Furskog, projektrådgivare vid Tillväxtverket, betonar betydelsen av kommunikation, infrastruktur och digitalisering;

– Kommunikation och möjligheterna till fortsatt digitalisering av samhället är grundläggande för all övrig utveckling.

Victoria Furskog lyfter också den gröna omställningen som fortsatt central för norra Sverige:

– Här har vi i norra Sverige varit ett skyltfönster. Det är fortsatt viktigt att vi fortsätter den utvecklingen framåt.

Victoria Furskog. Foto: Linn Berglund Pantzare.

En strategi som formas tillsammans

Under maj och juni genomförs fem öppna dialogmöten runt om i länet. Där bjuds aktörer in att bidra med perspektiv på Norrbottens utmaningar, styrkeområden och framtida behov. Arbetet handlar inte bara om att välja prioriterade områden. Det handlar också om att samlas, bygga kapacitet och skapa långsiktiga förutsättningar för innovation och utveckling.

När EU:s framtida sammanhållningspolitik och långtidsbudget diskuteras blir den regionala nivån allt viktigare. Norrbottens styrkor inom exempelvis grön industriell omställning, som exempelvis rymd, gruva, digitalisering, forskning och arktisk kompetens är inte bara viktiga för länet. De är också delar av Sveriges och Europas framtida konkurrenskraft.