Röster från Norra Scen: Nu krävs gemensamt ansvar

Omställningen i Norrbotten är i gång. Industrin investerar, kommunerna bygger och nya möjligheter växer fram. Samtidigt avgörs utvecklingen av tempot – och av hur väl ansvar och förutsättningar möter verkligheten. Det blev tydligt när Norra Scen samlade röster under Almedalsveckan.

Norra Scen är vår arena för samtal om frågor som är hela Sveriges angelägenhet, men ställs på sin spets i Norrbotten. Det är ett samarbete mellan Region Norrbotten, LKAB och Luleå tekniska universitet. I årets program möttes politik, näringsliv, akademi och kultur kring frågorna som formar vår gemensamma framtid.

Ett nytt Europa kräver ett nytt tempo

Flera samtal tog avstamp i Europas konkurrenskraft i en osäker omvärld. Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S) pekade på behovet av ett tydligt skifte i synen på industri och självförsörjning.

– Europa och Sverige måste öka sitt oberoende, det är helt nödvändigt. Vi ser konsekvenserna av att ha outsourcat produktion och inte investerat i vår egen industri. Produktion är makt, och frågan är inte om jobben skapas – utan var.

Europaparlamentarikern Sofie Eriksson (S) och den riksdagsledamoten och ordföranden i EU-nämnden, Erik Ottoson (M), debatterade Europas väg till starkare konkurrenskraft.

Ledarskribenten Susanna Kirkegaard, Aftonbladet, beskrev hur perspektiven förändrats.

– Vi har varit naiva kring hur handel, säkerhet och geopolitik hänger ihop. I dag blir det tydligt att ekonomisk politik också är säkerhetspolitik – där beroenden, teknik och resurser måste förstås i samma helhet.

Carl‑Vincent Reimers från tankesmedjan Timbro underströk vikten av en gemensam europeisk riktning.

– Det finns strategiska områden där Europa måste bygga egen kapacitet, men det kräver en gemensam analys. Annars riskerar vi att försvaga vår konkurrenskraft.

Carl-Vincent Reimers betonade vikten av att öka EU:s oberoende utan att det slår över i protektionism.

Riksdagsledamoten Erik Ottoson (M), ordförande i EU‑nämnden, lyfte vikten av att kunna agera snabbt i ett förändrat läge.

– I den nya världsordningen handlar det inte om att eliminera alla risker, utan om att sprida dem och kunna ställa om snabbt. Europas styrka ligger i vår konkurrenskraft och vår förmåga att vara agila.

Kommunerna i frontlinjen

Den globala utvecklingen får direkta konsekvenser lokalt. När investeringar landar i Norrbotten växer kraven snabbt på bostäder, kompetens och samhällsservice.

Johannes Sundelin (S), ordförande för regionala utvecklingsnämnden i Region Norrbotten beskrev en tydlig obalans.

– De enskilda kommunerna tvingas ta ett alldeles för stort ansvar i dag. Kommunal nivå bär risker som egentligen är nationella.

Johannes Sundelin, Annica Sandström och Jonas Lundström, som fram till nyligen var industrisamordnare på Accelerationskontoret, möttes i ett panelsamtal om kommunernas förutsättningar.

Annica Sandström, professor i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, satte utvecklingen i ett större sammanhang:

– Kommunerna har gått från att vara utförare av välfärd till att bli nätverksaktörer i komplexa processer. Då räcker det inte att fråga vad kommunen klarar – vi måste fråga vad hela styrsystemet klarar tillsammans.

Från kommunerna själva blev bilden konkret. Bodens kommunalråd Béatrice Öman (S) beskrev en vardag där allt sker samtidigt:

– Problemet är inte att vi har många utmaningar – utan att vi har alla samtidigt. Vi måste bygga bostäder, säkra kompetens och utveckla samhället parallellt.

Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) beskrev situationen ur sitt perspektiv.

–  Vi riktade våra resurser till att planera trafiken, bygga ut hamnen och fundera på nytt fjärrvärmesystem och var människor ska bo. Jag ser inte samma enighet från staten. Det jag saknar är viljan från Sverige, ”nu ska vi få det här att funka”.

Carina Sammeli kom till Norra Scen för det inledande seminariet, Basindustrin i norra Sverige levererar – om politiken agerar.

Industrin är redo – men tempot avgör

Från industrin var budskapet tydligt: investeringarna sker nu. Samtidigt avgörs tempot av förutsättningarna runt omkring.

LKAB:s Niklas Johansson satte frågan i ett globalt perspektiv:

– Om Kina bygger på en tredjedel av tiden kommer vi inte vara konkurrenskraftiga.

Från Stegra betonade vd Niklas Wass vikten av stabila och långsiktiga regelverk:

– En av förutsättningarna är att EU håller linjen, att det går att lita på lagstiftningen. Det är en grundpelare i det här.

Niklas Johansson, LKAB, och Tomas Hirsch, SSAB deltog båda i samtalet som Industriarbetsgivarna arrangerade på Norra Scen.

Isak From (S) betonade vikten av långsiktighet:

– Det som är bestämt måste få ligga långsiktigt. Vi kan inte ändra spelreglerna under resans gång.  

Infrastruktur som möjliggörare

Infrastrukturfrågorna återkom flera gånger. Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana pekade på ett centralt hinder i dagens system:

– Vi ska inte vara nöjda med att det tar så lång tid. Ska vi acceptera att det tar 12 månader att ta fram en detaljplan eller en järnvägsplan? Nej.

Ulrika Heie (C), ordförande i riksdagens trafikutskott, framhöll komplexiteten men också ansvaret framåt:

– Jag skulle önska att det gick betydligt snabbare, men det här är jättekomplicerade processer. Då får man se vilka verktyg man har för att korta dem och vad det är man behöver förändra.

Roberto Maoirana, generaldirektör för Trafikverket, bredvid Ulrika Heie (C), riksdagsledamot och ordförande för trafikutskottet.

Från Region Norrbotten efterlyste regionstyrelsens ordförande Anders Öberg (S) en förflyttning från probleminsikt till handling.

– Frågan är hur vi gör det på ett så snabbt sätt som möjligt. Effekterna av att flytta över från väg till järnväg är betydande.  

LKAB:s vd Johan Menckel oroar sig för Malmbanan.

– Vi vill växa, det finns andra aktörer som växer. Malmbanan är en jätteviktig fråga för oss, för det tar tid att utöka kapaciteten där.

Kompetens, kultur och attraktionskraft

Kompetensförsörjning var ett återkommande tema. Britta Flinkfeldt från Akademi Norr beskrev en strukturell utmaning:

– Halva Sveriges vuxna befolkning saknar jämlik tillgång till utbildningssystemet.

Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör, Region Norrbotten, konkretiserade hur arbetskraftsbristen i länet ser ut:

– Vi behöver täcka 8 500 jobb på två år i en befolkning på 250 000 invånare.

Samtidigt lyftes kulturens roll i att skapa attraktiva samhällen. Maria Lind, chef för Kin museum i Kiruna, beskrev Norrbotten som en plats där vår tids stora frågor möts:

– I Norrbotten utspelar sig väldigt konkreta frågor om råvaruuttag, markanvändning, urfolksrättigheter, geopolitik och klimatförändringar. Och det är i sådana kontexter som den mest intressanta konsten uppstår.

Mika Romanus, direktör på Konstnärsnämnden, lyfte finansieringsfrågan:
– Det finns en medvetenhet om kulturens betydelse, men den möts inte av de satsningar som skulle behövas. Utan stark finansiering riskerar vi att bli beroende av andra aktörer med egna intressen.

Beredskap och genomförande

Frågor om beredskap fick också stort utrymme. Landshövding Lotta Finstorp betonade behovet av att fatta svåra beslut som rör livsmedelsberedskap i tid:

– Den dagen det blir skarpt läge måste prioriteringarna finnas på plats – och det är enormt känsligt.

Kajsa Myrberg, förbundsdirektör Norrbottens Kommuner, lyfte vikten av att våga utmana gränser.

– Beredskapsområdet är ett speciellt område. Om vi kan få lättnader som gör att det blir lättare att vara innovativa inom det området, så då är det en del av lösningen.

Statens roll i ett nytt läge

Ett samtal satte statens roll i fokus. Daniel Suhonen, chef för tankesmedjan Katalys, efterlyste en aktiv stat:

– Det vi behöver är statens återkomst. Att bygga tillbaka ett samhälle som fungerar.

Per Schlingmann, föreläsare och tidigare chefsstrateg för Moderaterna, pekade på samspelet mellan stat och näringsliv som en nyckel framåt:

– Erfarenheten från USA är att statliga investeringar ger enorma multipla effekter in på den privata sidan. Det ömsesidiga beroendet mellan samhälle och näringsliv blir allt viktigare.