”Vi gör det enklare att se helheten i Norrbotten”

Vad kan Region Norrbotten göra för att stötta kommunernas pressade samhällsplanerare, och samtidigt ge oss själva underlag för bättre beslut om länets utveckling? Den frågan ledde till ett nytt projekt som nu är inne på sitt andra år. – Vi gör det enklare att se helheten, säger Lizah Lund, projektledare för projektet Digital samplanering i Norrbotten.

Region Norrbotten har av regeringen fått ett utökat ansvar för samhällsplanering. Uppdraget kom i en tid då tempot stadigt ökar och utmaningarna blir alltmer sammansatta.

– Planeringslandskapet är så komplext just nu. Det är mycket som händer i Norrbotten och det alla upprepar hela tiden är: ”Varför kan vi inte se helheten någonstans?” Då tänkte vi att ja, kanske är det den där helheten vi ska försöka åstadkomma, säger Lizah Lund, strateg på Region Norrbotten och projektledare.

För att möta behoven driver regionen sedan början av 2025 projektet Digital samplanering i Norrbotten. Målet är att bygga gemensam kapacitet och bli bättre på att se rumsliga perspektiv i det regionala utvecklingsarbetet.

”Bättre stöd för beslut”

Projektet utgår från behovet av att samla och visualisera regionala frågor geografiskt. På så sätt blir samband, målkonflikter och möjligheter tydligare i det strategiska arbetet.

– Vi samlar regionala planeringsunderlag på ett ställe och gör dem lätta att nå. Det gäller till exempel den regionala utvecklingsstrategin, länstransportplanen och frågor om kommersiell service. På så sätt får vi bättre stöd för beslut om regional utveckling och en tydligare dialog med kommuner och myndigheter, säger Lizah Lund.

Det första projektåret har framför allt handlat om att bygga en stabil teknisk grund. En publik kartportal har satts upp och fyllts med regionala underlag, men resan har också handlat om att få spridning och användning.

– Det känns som att vi har medvind nu. Varje gång vi har varit i ett möte och använt kartan så får vi positiva reaktioner tillbaka. ”Åh, det hade varit bra om vi kunde se det här också” – och ”det här har jag inte sett förut”. Det känns verkligen som att det börjar rulla på nu i och med att den får spridning, säger Lizah Lund.

Kartportalen kan användas även av personer som inte är experter på samhällsplanering. Här med remissversionen av Norrbottens strukturbild.

Ett tydligt kvitto kom när kartportalen började användas även av personer utan planeringsbakgrund.

– Det var en kommunalpolitiker som hade fått nys om att kartan fanns och använde den i ett möte med andra politiker. De var alldeles hänförda och jätteglada över att den fanns. Att även de som inte var experter kunde titta på det här och förstå – det var väldigt roligt.

Data stämde inte med verkligheten

Ett konkret exempel på hur projektet har byggt gemensam kapacitet är arbetet med regionala busshållplatser. Tidigt upptäcktes att befintliga data inte alltid stämde med verkligheten, samtidigt som informationen visades vidare i tjänster som Google Maps.

– Vi upptäckte att underlaget som visar var länstrafiken stannar inte stämde. Hållplatsen är ibland inte på den platsen, utan det är ett gammalt underlag, säger Lizah Lund.

– Vi har vänt oss till kommunerna som är experter på sina hållplatser. Finns den här hållplatsen i verkligheten, var finns den, och heter den det den heter? Sen justerar vi och skickar in det till den källa som Google Maps hämtar sitt material ifrån.

Projektet har redan lett till att färre bussresenärer i Norrbotten riskerar att hamna fel när de använder Google Maps.

Arbetet har lett till att informationen nu är korrekt även i externa tjänster, samtidigt som dialogen mellan regional och lokal nivå har fördjupats.

– Det blev väldigt tydligt hur kompletterande våra perspektiv är. Vi sitter inte på samma kunskap – men tillsammans blir det rätt.

Långsiktigt perspektiv skapar mening

Alla delar av projektet har inte varit lika synliga. Mycket arbete har lagts på upphandling och informationssäkerhet.

– Jag hade ingen aning om att det kunde ta så lång tid att få till en långsiktig IT‑lösning. Det har varit vår största utmaning under året. Det här gråa håret kommer från upphandlingarna, säger Lizah med ett skratt.

Samtidigt är det just det långsiktiga perspektivet som gör arbetet meningsfullt.

– Det känns väldigt roligt nu. Vi rullar på, har kommit igång och lyckats sprida att det här finns. Och vi vill jättegärna att folk bidrar.

Nu när den tekniska grunden är på plats flyttas fokus allt mer mot analys och innehåll. Ett kommande arbete handlar om ungas tillgänglighet i länet.

– Vi tittar till exempel på ungdomarnas möjlighet att ta sig till kultur och service. Vi ska göra särskilda tillgänglighetsanalyser som visar möjligheterna att köra epa dit, moppe, cykla eller ta sin elkick. Alltså ungdomars självständiga rörlighet i länet. Det ska bli roligt.

Hur rör sig unga människor i Norrbotten i sina lokalsamhällen? Det är en av frågorna som projektet nu ska titta närmare på.

Analyserna ska ge underlag för bättre strategiska beslut, både regionalt och lokalt, genom att visa hur vardagen faktiskt ser ut för olika grupper.

”Sparar pengar, tid och möda”

En tidig fråga inför projektet var hur regionen kan ta en tydligare roll i samhällsplaneringen utan att hota det kommunala planmonopolet. För Lizah Lund är svaret tydligt.

– När regionen ger sig in i det här, hotar vi då planmonopolet? Och svaret är nej. Vi förstärker planmonopolet genom att göra det ännu lättare att sprida kommunens prioriteringar och öka kunskapen om länets förutsättningar.

– Vi vill spara tid, pengar och möda för de ensamma, pressade samhällsplanerarna genom att göra ett visst arbete, så att det finns något enkelt att förhålla sig till och se.

På sikt hoppas projektet bidra till ett mer träffsäkert regionalt utvecklingsarbete – där rumsliga perspektiv hjälper beslutsfattare att komma snabbare framåt.

– Att man inte fastnar i okunskap, utan kan komma direkt till problemlösning med hjälp av kartan. Och jag hoppas att det leder till att det blir lättare att fatta bra beslut för hela Norrbotten, säger Lizah Lund.

Text och bild: Sara Stylbäck Vesa