Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

Arbetskraftsbristen – kris som kräver mobilisering

Larmen om strömmarna från välfärdsjobben till den tunga industrin duggar tätt i Norrbotten. Redan nu slår personalbristen hårt mot både vård och skola. – Det är en kris men samhället behandlar det inte som en kris. Vem har riskanalysen? sade Anna-Maria Lundkvist Monroy, Länsstyrelsen, under Kompetensrådets möte på Boden Business Park.

Foto av presentation av Attraktionspaketet

I media har behoven av arbetskraft till nyindustrialiseringen av Norrbotten fått stor uppmärksamhet. Men i skymundan har problemen med att bemanna vård, skola och omsorg växt. Häromveckan tvingades Kiruna kommun till skyddsstopp i en skola och skickade hem barnen för att det inte fanns lärare.

Detta är i sig ett hot mot den hållbara samhällsomvandlingen och riskerar att bli en ond spiral. Vi behöver växa för att lösa många av våra samhällsproblem. Men hur attraktivt är det att flytta till en plats där samhället har svårt att leverera såväl cancervård som skolundervisning?

– Industriföretagen kommer att lösa detta. Den största utmaningen för Norrbotten är inte att rekrytera nyckelkompetenser och specialister, det sköter företagen. Men hur rekryterar vi barnskötare, sjuksköterskor, vårdbiträden, taxiförare? sade Per-Anders Ruona, sektionschef Arbetsförmedlingen, när Kompetensrådet träffades för att ringa in Norrbottens utmaningar och försöka hitta lösningar.

I Norrbotten uppgår ”arbetskraftsreserven”, personer som av olika orsaker saknar arbete, till ungefär 5000 personer. Även om de alla skulle lyckas utbilda sig till ett bristyrke skulle det inte räcka långt.

– Vi har näst lägst arbetslöshet i landet. Vi har en demografisk utmaning som är unik. På detta jätteinvesteringar. Arbetslösheten kommer fortsätta sjunka. Vi kommer inte ifrån bristen på människor. Det kommer att bli jättetufft tio år framåt, sade Ruona.

Fritt fall

Läget i Malmfälten har gått från att ”lappa och laga” till fritt fall. Gruvjättarna kan erbjuda internutbildning och jobb med höga löner. Dessa lockar arbetskraft från välfärdsyrkena. Men problemen kommer att sprida sig i takt med pensionsavgångarna, och kommunerna tar den första och största smällen.

Kompetensrådet såg behov av att få uppmärksamhet och stöd från regering och riksdag.

– Det är en kris men vi behandlar det inte som en kris. Pandemin behandlade vi som en kris, då mobiliserade vi. Ukraina behandlade vi som en kris, då kunde vi ge bostad till 42 000 ukrainare på ett bräde. Nu har ingen en klar lägesbild. Jag önskar att man gjorde en riktig riskanalys, som när vi rapporterade varje vecka till regeringen under båda kriserna. Vi har perspektivträngsel – någon tycker bostäderna är viktigast, andra arbetskraftsreserven – men vem har riskanalysen? Vi behöver plocka upp de viktigaste parametrarna! Vad händer om vi inte får hit människor?, sade Länsstyrelsens representant Anna-Maria Lundkvist Monroy.

– Vi måste väcka beslutsfattarna. Göra en beställning: ”det här behöver vi”. Skolstängningen är ett första tecken, det kommer att komma fler.

Stående från vänster: Helena Hansson, Bodens kommun, Stina Almkvist, Region Norrbotten, Per-Anders Ruona, Arbetsförmedlingen, Börje Lindqvist, Luleå kommun, Sara Kandel, Akademi Norr, Ulf Hägglund, Swedish Lapland, Anna-Maria Lundkvist Monroy, Länsstyrelsen, Björn Markinhuhta, Luleå kommun, Erik Ranängen, Byggföretagen, Linda Rönnbäck, Teknikcollege, Matilda Wikberg, Region Norrbotten, Johanna Pettersson, Region Norrbotten, Stina Johansson, LTU, Håkan Johansson, Piteå kommun, Caroline Stafström, Region Norrbotten
Sittande från vänster: Martin Bergvall, Akademi norr, Vera Westerlund, Femkantens vuxenutbildning, Leif Pääjärvi, Utbildning Nord, Stina Karlsson, Norrbottens kommuner.

Flera medlemmar av kompetensrådet såg svårigheter att finansiera bostadsbyggen, regelverk och annan byråkrati som ett hinder för att klara av utmaningarna som vi står inför.

– Vi står inför möjligheter, utmaningarna får inte överskugga detta. Vi gör bra saker men vi måste upp i volym. Norra Sverige skulle behöva få undantagstillstånd för att jobba med nya insatser för att accelerera detta, säger Leif Pääjärvi, Utbildning Nord.

Erik Ranängen, Byggföretagen, höll med. Han betonar att vi måste trycka på att det är i hela Sveriges intresse att Norrbottens gröna omställning inte går i stöpet.

– Vi måste få beslutsfattare att förstå att vi inte bara gör detta för vår egen skull. Att bidra till omställningen gynnar även övriga landet. Det är mycket välstånd som Sverige förlorar om vi inte lyckas, sade Ranängen.

Hur ska vi då kunna hitta arbetskraft? Här är Kompetensrådets tankar.

Ta vara på ukrainarna

Hur ska vi få dem att stanna? Svenskundervisning måste till, men flyktingar från Ukraina har inte rätt till språkundervisning enligt massflyktsdirektivet. Den frågan har därför hamnat hos frivilligorganisationerna. Bodens kommun lyfts fram som ett gott exempel, de har gått in och kartlagt ukrainarnas kompetenser och betraktat det som ett kommunalt ansvar, trots att den skyldigheten inte finns.

Ta vara på invandrares kompetens

Det finns många invandrare med hög kompetens, men de flyttar i stor utsträckning härifrån. Hur kan vi ta bättre hand om akademiker på SFI? Validering är ett viktigt instrument för att ta tillvara flyktingars kompetens. Varje människa har en potential, men de behöver få komma in i verksamhet och arbete och samtidigt lära sig språket och arbetsplatsens sociala koder. Här behöver vi också rusta arbetsgivarna till att bli mer öppna. I många fall är det här kompetensreserven finns och det finns privata företag som lyckats mycket bra med detta.

Få studenterna att stanna

Studenterna är redan här, men 70% flyttar från länet efter avslutad utbildning. Vi behöver visa våra studenter vilka möjligheter som finns i Norrbottens kommuner.

Locka gästarbetare att slå sig ner

Här finns 800 byggnadsarbetare bara från Irland. De har familjerna kvar i hemlandet, jobbar och skickar hem pengar. Vad kan vi göra för att locka dem att flytta hit? Visa på möjligheterna här, med billig barnomsorg och jobb för båda föräldrarna. Det finns många andra grupper av gästarbetare som vi borde försöka få att slå sig ner här. Organisationen Byggföretagen planerar insatser på det här området.

Mässor

Här behöver vi jobba brett och samtidigt göra rätt saker och säkerställa att de vi möter faktiskt har ett intresse. Kan vi möta nederländare i samband med skridskotävlingen i Luleå i februari? Kan vi möta arbetskraftsreserven i de delar av landet som har mycket större problem än vi med arbetslöshet? Kan vi jobba med riktade visningsresor? 

Norrbotten kommer att vara representerat på en stor rekryteringsmässa i Utrecht nästa år. Flera deltagare i Kompetensrådet lyfte att vi behöver tänka ”Swedish Lapland” och vara starka tillsammans, snarare än att varje kommun gör sin egen grej.

Fixa praktik-flaskhalsen

I Norrbotten har det blivit svårt för såväl vårdpersonal som elektriker att komma ut på arbetsplatserna och få göra sin praktik, vilket ofta resulterar i att de inte blir anställningsbara eller hoppar av sin utbildning. Kompetensrådet efterlyste både mer resurser till organisation av praktik men också ekonomiska incitament att ställa upp som handledare.

Fixa bostadsbristen

Bristen på bostäder är i sig en flaskhals. Finns inte bostäder, finns inte kapacitet att ta emot nya norrbottningar. Systemen hänger inte med, gamla planer begränsar möjligheterna och det kan vara svårt med finansiering av byggprojekt. Kompetensrådet efterlyste påverkansarbete mot den nya regeringen och riksdagen, finansiella instrument och en större ”sense of urgency”.

_______________________________

North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.

Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det finansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).

Inom ramen för North Sweden Green Deal tittar referensgruppen Kompetensrådet närmare på hur kompetensförsörjningsknuten ska kunna nystas upp.