”Att leva är mer än att bara bo”

Att bygga snabbt, men med kvalitet. Storskaligt, men vackert. Förmånligt för den som bygger, men samtidigt rimliga priser för den som ska bo. Och samtidigt skapa förutsättningar för ett bra liv mellan husen. Är det ens möjligt? – Det var aldrig någon tvekan om att säga ja, säger Eva Nordström, regeringens samordnare för hållbart samhällsbyggande i norr.

Hon är uppväxt i Luleå och har ägnat hela sitt yrkesliv åt samhällsbyggnad och bostadsfrågor. Men kanske är den hållbara samhällsomvandlingen i Norrbotten och Västerbotten den svåraste uppgift Eva Nordström tagit sig an.

– Även om jag följt det perifert hade jag inte fullt ut förstått hur stor den här omställningen är. Hur många perspektiv och dimensioner den har. Allt från infrastrukturfrågor, var kommer människorna ifrån och var ska de bo, hur ska de integreras, vem ska betala vad och så. Samtidigt har jag blivit imponerad över vilken enorm kapacitet de här kommunerna har, vilket arbete de gör, säger hon när vi möts i Kirunas nya kulturhus, Aurora kultur & kongress.

Det är en onsdag i november och Eva Nordström har tagit gårdagens enda flyg upp för att kunna delta på en konferens som arrangeras av projektet Viable cities tillsammans med Gällivare kommun och Kiruna kommun. Nu väntar flera åtaganden innan hon ska resa tillbaka till Stockholm, där hon är bosatt. Sedan hon tillträdde i somras tillbringar hon mycket tid på resande fot.

– Det här uppdraget är så roligt för en person som mig som älskar samhällsbyggnad, älskar att träffa människor och är från Norrbotten. Jag är uppväxt i Luleå där Stålverk 80 skulle ha byggts. Att vara med på förflyttningen till allt positivt som händer idag, det är fantastiskt, säger hon på konferensen.

”Inte bara stapla hållbara kartonger”

Hållbart samhällsbyggande är komplext och omfattar inte bara själva byggandet. Det handlar också om hur bostadsområden förvaltas, mänskliga möten, att kunna fylla sin fritid med något meningsfullt.

– Den ekologiska hållbarheten handlar om energiförbrukning i fastigheterna, solceller, att vi har bra materialval som lever över tid och inte slits sönder så fort. Vi har den ekonomiska hållbarheten – att man kan bygga till rimliga priser med rimliga hyresnivåer eller köpeskilling. Att den som bygger får ihop kalkylen på ett vettigt sätt. Det tredje benet är den sociala hållbarheten. Vad är det för samhälle vi bygger så vi inte bara staplar hållbara kartonger på varandra. Det gäller att hålla alla de här dimensionerna i luften samtidigt, och det är inte lätt.

Vi talas vid i nyligen invigda Kiruna centrum, intill stadshuset Kristallen och det nya Scandic-hotellet. Eva blev glad när hon såg att dörrhandtagen fått följa med från det gamla stadshuset till det nya. Det nya hotellet med taket som en backe. Att önskemål från ungdomar i Kiruna tagits tillvara när nya centrum utformades.

– I grunden är en bostad inget annat än ett skydd mot vind, värme, kyla, fara. Men det är också hur vi bygger det vackra, vad som händer mellan husen. Man behöver kompisar. Det måste finnas ett civilt samhälle runtomkring som man får en del av. Att leva är mer än att bara bo.

Kirunas stadsflytt och samhällsomvandling har pågått i många år men mycket arbete återstår. I Kiruna stadshus syns en modell av den framtida staden.

Hennes uppdrag är att jobba med berörda kommuner som ska planera, bygga och förvalta hållbara samhällen. Hur man ska se på allt från arkitektoniska värden till vem som ska skotta. Utmaningen är att bygga en stor mängd bostäder på väldigt kort tid.

– Det tar lång tid att bygga bostäder. Från detaljplan, markanvisning, bygglov, sätta första spaden i jorden. Det är ingen quick fix men det måste vara en quick fix. 

Dessutom ska hon främja samverkan mellan industrin, kreditinstituten, byggherrar. Koordinera de uppdrag som myndigheter som Boverket, Tillväxtverket och Länsstyrelsen fått. Försöka hitta sätt att jämka mellan olika riksintressen, som mineralutvinning och rennäring. Men också vara ett språkrör.

– Minst lika viktigt är att förmedla vad jag ser för att försöka få politiken att ha en bra bild av utmaningarna, och lyfta upp förslag på hur man skulle kunna bidra från statens sida.

”Ramlar inte människor från himlen”

En stor utmaning är bristen på arbetskraft. Det krävs mycket för att få människor att flytta hit.

– Det kommer inte att ramla 100 000 människor från himlen, man måste göra ett jättestort arbete, marknadsföra länen och kommunerna. Att man funderar på varifrån de ska komma. Det räcker inte med hemvändare. Då blir det arbetskraftsinvandring till stor del, plus att arbetslösa ska motiveras att flytta dit arbeten finns. Bara Skellefteå konstaterade att de hade lika många fly-in, fly-out som det bor i Dorotea kommun. Det är ganska stora mängder personer. Får man bara tio procent av dem att flytta hit med sina familjer så är det bra. Vi måste hålla alla bollar i luften samtidigt.

En annan utmaning är att de gamla norrbottningarna ska acceptera att deras samhällen förändras. 

– Jag brukar säga att om det flyttar 4000 pakistanier till Luleå för att arbeta kommer de inte att hålla på Luleå Hockey, de kommer att spela cricket. Då måste man kunna möta de behoven. Vad vill jag säga med det lite brutala exemplet? Att det som är viktigt för svenskar, för norrbottningar, för lulebor behöver inte vara viktigt för någon annan. Social hållbarhet innebär också att förbereda de som bor idag på de här orterna på vad som ska komma skall.

På många platser i Norrbotten kommer det att bli gott om obekanta ansikten på stan, nya bostadsområden, nya företeelser.

– Man ska ha respekt för att människor är i grunden trygghetsnarkomaner, allt det okända är lite farligt. Men här tänker jag att civilsamhället kan ha en stor roll, att inkludera och att lokalborna får märka att det här är människor som vem som helst. Företagen har också ett ansvar i samhällsbyggnaden. De kan bidra med pengar till idrottsföreningar som kan bjuda in till skidskola för vuxna, anställa någon som ska jobba med det här. Kreativiteten måste flöda!

Bodens kommun är en av etableringsorterna som står inför stora förändringar. ”Jag brukar säga att H2GS när det byggs blir till ytan lika stort som hela Kungsholmen i Stockholm” säger Eva Nordström.

I Norrbotten pågår nu projektet North Sweden Green Deal som drivs av Region Norrbotten. I projektet krokar regionen arm med Luleå Tekniska Universitet, Länsstyrelsen Norrbotten, alla länets kommuner, Swedish Lapland Visitors Board samt Norrbottens kommuner. I olika delprojekt arbetar man med fyra stora utmaningar som följer på nyindustrialiseringen: attraktion, kompetensförsörjning, fysisk planering och energi.

”Helhetstänk”

– Jag tycker att North Sweden Green Deal har helt rätt i sitt helhetstänk. Utmaningen med den gröna omställningen är att den består av olika komponenter. Alla dessa komponenter är lika viktiga så ett helhetstänk är absolut nödvändigt. Jag tror att frågan om befolkningsökning, kompetensförsörjning och dess koppling till ett hållbart samhällsbyggande kommer att öka ännu mer framöver, säger Eva Nordström.

Samordnaren ifrågasätter om alla norrbottningar och västerbottningar verkligen vet hur stor den här förändringen är och vad det kan komma att innebära för samhällena. Att de vet hur det funkar med fly-in fly-out, var man skattar, farorna med att ha en befolkningsstruktur med allt lägre andel människor i arbetsför ålder. Kunskap är en väg till acceptans. Satsningar på befintliga bostadsområden och civilsamhället likaså. Men vissa kommer inte att omfamna förändringarna hur man än gör.

– Jag brukar tänka på micropopcornpåsen. Några popcorn poppar på en gång, de tycker att förändringen är jätteunderbar. Sedan har vi den stora massan som efter ett tag börjar poppa. Och så har vi några kärnor som aldrig kommer att poppa. Försöker man få dem att poppa kommer man att bränna de andra.

Om du vågar dig på en titt i kristallkulan. Var tror du att Norrbotten är om tio år?

– Jag tror att bostadsbyggandet har kommit igång, det är jag inte sådär vrålorolig för. Jag tror att man fortfarande sliter med rekryteringsbasen, därför att det är en europeisk utmaning. Men man kommer att kunna stå och berätta om resan man gjorde från den avfolkade regionen till den utvecklande regionen. Jag tror att man har kommit en bra bit på resan men inte klar. Vi är i lindan av den gröna omställningen.

Text: Sara Stylbäck Vesa

__________________________________________________

Fakta: Eva Nordström

Uppväxt: Luleå
Bor: Nacka, Stockholms län
Nuvarande uppdrag: Samordnare för hållbart samhällsbyggande, Regeringskansliet.  Styrelseuppdrag för Blomsterfonden och Husman Hagberg.
Tidigare uppdrag i urval: Särskild utredare, Förslag för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden. VD Stockholms Kooperativa Bostadsförening. VD HSB.

North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.

Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det medfinansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).