"Vi måste trycka på den gröna vågen"

– Det är tokbrist på allt! utbrister Leif Pääjärvi från Utbildning Nord tidigt under konferensen. Och visst har han rätt. I Norrbotten är nästan alla yrken bristyrken. Så vad kan vi göra åt det? Nu kraftsamlar olika aktörer i länet för att gemensamt söka lösningar. I slutet av maj samlades Kompetensrådet på Boden Business Park.

Mekaniker, servitriser, plåtslagare. Lärare och sjuksköterskor. Arbetsgivarna i Norrbotten ropar efter folk, samtidigt som mycket få norrbottningar är arbetslösa. Inom ramen för projektet North Sweden Green Deal tittar en arbetsgrupp närmare på hur kompetensförsörjningsknuten ska kunna nystas upp.

Det handlar både om att locka nya invånare till länet och om att göra det mesta av de som finns här. Om att visa länets unga vilka spännande framtidsmöjligheter som finns här, utnyttja potentialen hos nyanlända och bryta mönstret där länets LTU-studenter lämnar Norrbotten.

Så vad är då nycklarna till kompetensförsörjningen? Här är några punkter från mötet på Boden Business Park.

Mötesdeltagarna som stötte och blötte kompetensfrågan. Bakre raden från vänster: Erik Ranängen, Nicklas Häggström, Dusanka Catak, Linda Rönnbäck, Martin Bergvall, Börje Lindqvist, Leif Pääjärvi. Främre raden från vänster: Stina Almkvist, Vera Westerlund, Femkantens Vuxenutbildning, Stina Karlsson, Stina Johansson, Caroline Stafström och Sara Kandel.

Arbetsgivarna behöver tänka framåt

Arbetsgivarna som söker folk behöver tänka framåt och berätta om utbildningar som ger en smidig väg till jobb hos dem. Vera Westerlund, Femkantens vuxenutbildning, berättar om en jobbannons där automationsoperatörer söktes. Arbetsgivaren berättade inte att det fanns en utbildning och att det till och med var möjligt att slutföra den innan sista ansökningsdag.

– Företagen behöver visa att det finns en utbildning när de söker folk. Det är jätteviktigt att man promotar jobbet och utbildningen. Skickar man ut en annons och söker automationsoperatörer så når man dem, men de vill sannolikt inte flytta för att få ett jobb. Men om man säger: ”titta, vi har en 22 veckors utbildning som du hinner gå innan ansökningstiden går ut”. Varför finns det inte en länk till utbildningen i annonsen? Det är så vi måste tänka och jobba, säger Vera Westerlund.

Hon får medhåll av Linda Rönnbäck som jobbar med Teknikcollege, en plattform för samverkan mellan skola och industri.

– Jag vill se annonser som ”SSAB söker dig om 48 veckor – sök den här utbildningen”. Företagen missar det!

Stina Karlsson, Norrbottens kommuner, efterlyser en helhetssyn där lockrop från kommuner och guide till inflyttningslotsar läggs till.

– Tänk om vi kunde ha ”Välkommen”, utbildning och platsannons i ett paket? säger Stina Karlsson som jobbar på Norrbottens kommuner.

Utbildning för morgondagens arbetsliv

Dagens behov är kanske inte desamma som behoven när nästa utbildningskullar är klara. Här gäller det att tänka framåt. Det är i dag svårt att få till utbildningar om vätgas, eftersom det ännu inte finns någon bransch på plats. Satsningarna på Malmbanan och Norrbotniabanan kommer att kräva kompetent arbetskraft inom järnväg om ett par år. Här finns det en möjlighet.

– Vi kan bli experter på en massa områden, som vätgas och järnväg, säger Erik Ranängen,  Byggföretagen.

– Det är verkligen en chans att sätta den här regionen på kartan. Vi för diskussioner med H2GS och SSAB om deras behov, säger Niklas Häggström, Luleå kommuns vuxenutbildning.

Region Norrbotten har haft samtal på regeringsnivå och önskat en tätare dialog, att fler utbildningar på yrkeshögskola förläggs till Norrbotten och att det ska kunna startas utbildningar utan att det finns en tydlig arbetsgivare klar. Det är ett påverkansarbete som redan lett till en inbjudan till mer dialog.

Kompetensrådets möte avrundades med en workshop om det fortsatta arbetet.

Attrahera inflyttare

Flera i Kompetensrådet lyfter fram att storföretagen behöver använda sina kontakter, boenden och nätverk och vara mer aktiva i anskaffandet av kompetens.

– Vi måste bygga upp exempelvis Gällivares attraktivitet som plats att bo på. Det behövs bostäder och kultur. Chartra ett plan och ta hit folk, låt dem träffas, äta god mat, se sig om, åka hem. Om tio flyttar hit lockar de med sig tio till hit, säger Erik Ranängen på Byggföretagen.

– Storföretagen borde engagera sig till tusen. Erbjuda en svinbra lya och bjuda på värsta middagen första veckan. Låta andra berätta hur bra deras företag är att jobba på. Säg att de kan söka en YH-utbildning, ”läs den i Skövde om du vill men kom upp sen och få din lya”, säger Marie Kuoljok på Lapplands kommunalförbund.

Knyt ungdomarna till företagen

– Fler och fler företag kommer till skolorna, för grannpojken kommer inte längre och knackar på och vill ha jobb. Ingen knackar på. Man måste söka upp, säger Linda Rönnbäck, Teknikcollege.

Hon uppmanar arbetsplatser inom industrin att ta emot praoelever. Teknikcollege har tagit fram ett informationsmaterial för arbetsgivare.

– Företagen behöver skärpa sig och ta emot. Det finns en jätterädsla, men vi försöker förklara att ungdomarna inte ska jobba utan se och lära.

Det finns behov av kortvariga bostadslösningar också.

– Företagen i Malmfälten vill gärna att våra elever ska komma och våra elever skulle tycka att det var jättespännande att vara i gruvan fyra veckor. Tänk att få upp elever under praktiken på gymnasiet, få förankringen med företaget och förankringen på orten. Men var ska de bo? Kan vi ta upp ett tåg där de får bo, eller en finlandsfärja?, funderar Linda.

Knyt studenterna till Norrbotten

LTU har 19 000 studenter. 70% av dem kommer från andra delar av landet. 80% av studenterna lämnar länet. De är en potentiell guldgruva – om vi kan få fler att stanna.

– Här har vi på plats 19 000 personer som vi inte behöver jaga på en jobbmässa i Barcelona, konstaterar Stina Johansson som är strateg på LTU.

Men det är mycket som måste göras för att göra studenter till nya norrbottningar.

– Vi är inte bäst i världen på att knyta ihop våra företag med studenter. Den lokala förankringen är inte stor. De åker hem och sommarjobbar och gör praktik, de åker hem och skriver exjobbet och bor gratis hos mamma och pappa, säger Stina.

Nyckeln är att knyta studenterna till sig tidigt i utbildningen.

– Studenterna säger att man måste få kontakt med lulebor och företag första året. Man är lite hungrig när man kommer, sen är det liksom för sent. Det måste finnas beredskap för att ta emot studenter för praktik, lova sommarjobb och exjobb i ett paket, säger Stina Johansson.

Planer finns på att köra igång ”Green Deal Buses” – att åka runt i Norrbotten med nyfikna studenter och knyta ihop dem med företag och kommuner.

– De ska komma när kommunerna är som bäst, inte en grå måndag, inte träffas i kommunhuset. Vi vill få det personliga, coola och speciella. Kommunerna kan visa upp sig från sin bästa sida med jobb, boende och fritid, berättar Stina Johansson om planerna.

Trots de dystra siffrorna ser hon att det nu finns ett möjligheternas fönster för att vända trenden.

– Det finns andra anledningar till att stanna nu. Det är här den gröna omställningen händer. Vi måste trycka på den gröna vågen, att du är med och gör skillnad.

Boden är en av kommunerna som kommer att behöva kompetens kring vätgas. Samtidigt som Kompetensrådet möttes arbetade H2GS i en annan del av Boden Business Park. 

Satsa på arbetslivskunskap

Hela skolväsendet har ett ansvar för att vägleda elever mot arbetslivet. Unga, men även arbetssökande och SFI-studerande, behöver en verktygslåda för att kunna göra bra val om utbildning och framtida yrke. Det handlar både om självkännedom och att få insikter om arbetslivet och omvärlden.

– Det blir en ökad studiemotivation om man sätter det större perspektivet, om det blir tydligt att ”jag läser för arbetslivet”, säger Börje Lindqvist på Luleå kommuns arbetsmarknadsförvaltning.

Kommunen har varit med om att ta fram digitala verktyg som ska hjälpa individen att fatta bra beslut om sitt framtida yrkesliv.

Jobba med validering

Validering är en bedömning och värdering av kunskaper och kompetenser. Det gäller både kunskaper genom studier, men också kunskaper från arbetslivet eller i vardagen. Det kan handla om att få ett intyg på sina kunskaper i svetsning, ett språk man lärt sig genom vistelse i annat land eller en utländsk vårdutbildning.

– Validering är en möjlighet för alla att komma fram med sin kompetens, men det krävs en del för att min dröm om validering ska bli verklighet, säger Dusanka Catak som ska vara projektledare för validering inom North Sweden Green Deal.

En validering kan också identifiera exakt var kunskapsluckorna finns så att man täppa igen just dem. Det kan bidra till att lösa bemanningskrisen inom vården.

– Vi tittar nu på en variant där man gör det mesta av sin validering på arbetsplatsen och vårdlärarna gör resten, säger Marie Kuoljok på Lapplands kommunalförbund.

Text och foto: Sara Stylbäck Vesa.

North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.

Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det medfinansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).