”Det allra, allra viktigaste är det personliga mötet”

Mottagarkapacitet först! Det är utgångspunkten för attraktionsarbetet i North Sweden Green Deal. Här är Piteå en förebild. På ett år har Inflyttarservice hjälpt 70-80 nya pitebor att landa mjukt. – Vi såg vikten av det personliga mötet, säger Hannah Degerman.

Att Norrbotten behöver tiotusentals nya invånare har knappast gått obemärkt förbi. Men än så länge har vi i länet varit sparsamma med stora kampanjer och erbjudanden. I stället har projektet North Sweden Green Deal lagt fokus på att kommunerna ska bli rustade och redo att ta hand om potentiella inflyttare. Att det finns en organisation, en plan och information på fler språk än svenska. För när intresset väl har väckts, när fönstret står öppet – då måste alla länkar i kedjan hålla.

– Inflyttarservice är egentligen ingenting om det inte vore för alla samarbeten vi har. Det är näringslivet, andra förvaltningar, privatpersoner. Utan det är vi tre helt oviktiga personer, säger Sara Holm på Piteå kommuns Inflyttarservice.

Sammansvetsad trio

De tre ”helt oviktiga personerna” heter Fredrik Blom, Hannah Degerman och Sara Holm. De utgör en sammansvetsad trio, avslutar varandras meningar och har alltid nära till skratt.

– Här är det högt i tak på riktigt. Något som är fantastiskt i den här konstellationen är förmågan att höja varandra, säger Sara.


Inflyttarservice håller till på Stadsporten i Piteå. På en digital skärm presenteras ”Pinfärska pitebor”. Att visa upp Piteås nya kompetens är viktigt för Fredrik Blom.

Såg Hannah på TV4

Snart kommer nya namn att läggas till. En familj på sex personer flyttar upp från Göteborgstrakten nu i mars.

– Den ena föräldern har vi hjälpt till jobb och med den andra är vi på väg. De har fått lägenhet. Och de såg Hannah på TV4 och bestämde sig. De har säkert funderat något år, men så såg de att här finns det faktiskt någon som kan förenkla, berättar Fredrik.

När Hannah ställde sig framför TV4:s kameror i centrala Piteå i november visste de inte att inslaget skulle gå i TV4:s nyheter klockan 19 och 22.

– Det var ju ett treminutersinslag på riks-teve. Dagen efter ringde det ju folk från Dalarna som sett oss på tv, säger Sara.

Workshops med Swedish Lapland

I mars 2022 började arbetet med att hjälpa personer som inte tidigare har anknytning till Piteå att bygga en framtid där. Någon månad senare drog projektet North Sweden Green Deal igång, med Swedish Lapland Visitors Board som samarbetspartners inom delprojektet Mottagarkapacitet och Attraktion.

Swedish Lapland Visitors Board har jobbat med alla Norrbottens kommuner inom projektet, men Piteå var först ut. I en serie workshops ringade man till exempel in vad som redan finns som är värt att utveckla, och problem som behöver hanteras för att komma framåt. Med hjälp av olika metoder för innovation föddes och vidareutvecklades idéer. Under hösten testades prototyper för en landningssida på verkliga inflyttare.

I en snabb övning ringade Piteå kommun in vilka faktorer som ger vind i seglen och vad som håller båten tillbaka.

– Vi var några från kommunen som kom med input och inspiration och så tog Swedish Lapland fram en prototyp för en landningssida. Det var till exempel VR-inslag – du kan sitta i Holland och titta på gågatan och gå in i butiker och sådär. Det var väldigt visuella kartor, där du kan titta på hus som är till salu, livsmedelsaffärer, lekparker. Vi valde ut sex stycken blivande inflyttare, det var väldigt kul att få inkludera intressenter i en sådan process. Men det som inflyttarna sade var att det allra, allra viktigaste var det personliga mötet. Det bekräftade vad vi gör, säger Hannah.

Barnfamiljer och högutbildade

Under Inflyttarservice första elva månader har 70-80 personer som haft kontakt med trion blivit pitebor. Samtliga som har kommit jobbar och är självförsörjande. Den digitala skärmen upplyser om att de nya invånarna innebär 3,4 miljoner kronor i årliga skatteintäkter.

Inrikesfödda utgör kanske 30 procent av gruppen, utrikesfödda i Sverige 50 procent och utrikesboende 20 procent, uppskattar trion.

– Det som är roligt är att av de här är majoriteten högutbildade människor som söker sig hit. Vilket är väldigt inspirerade. Också att det är barnfamiljer som väljer att rycka upp sina rötter, säger Sara Holm.

Om man vill flytta till en helt ny plats är det mycket som ska klaffa.

– I mångt och mycket börjar det med jobbet. Vi tankar av deras kompetenser för att matcha det mot näringslivets rekryteringsbehov. Sedan är det att hjälpa till med förmedlingen av bostad, att visa hur man gör för att söka förskoleplats och skola. Det handlar om förmedling av andra kontakter. Vi hade han som ville åka konståkning, ”då ska du tala med Piteås konståkningsklubb, de har det här numret”. De kan undra vad man gör en lördag när solen skiner, då säger vi att nu ska du kontakta dem på turistcenter, säger Sara.

Många som flyttat till Piteå är barnfamiljer.

Detektivarbete

Den fredag vi träffas håller de på med en sådan fråga, en ny pitebo som är sugen på att grilla utomhus i helgen. Medan vi sitter ringer dessutom en belgare och undrar när han kan förvänta sig svar på sin jobbansökan. Tidigare samma dag har de skakat fram ett förråd på tio kvadrat till en kvinna som flyttat dit. Det är högt och lågt, ofta med inslag av detektivarbete. Men de erbjuder inte sina tjänster till hemvändare, vilket innebär ett skifte i fokus.

– Hemvändare har sitt nätverk, de kommer ändå, de behöver inte inflyttarservice. Nu är det rekrytering med fokus: ”vad kan vi göra för dig, du behövs.”

För att rekrytera medverkar Inflyttarservice på till exempel jobbmässor.

– Våra tyngsta argument för att flytta upp är väldigt konkreta. Här satsar man på skolan. Här är tryggt, du kan släppa ut barnen i kvarteret och de kan leka till halv sju på kvällen utan att du behöver vara ute och titta på dem. Man såg hur det landade när man pratade om det söderut. ”Menar du att de kan leka ute själva?”. Att man kan gå själv till skolan i årskurs ett. Här är det mer regel än undantag, säger Sara.

– Det är så självklart för oss att vi inte tänkte så mycket på det, att det är DE värdena. Det är svårt att se det som är unikt för att vi tar det för givet, säger Hannah.

Frågor om gängvåld

Visst har de blivit förvånade många gånger. De har fått frågor om mördarsniglar. Någon undrade vad deras hjälp kostar, om det var månadsabonnemang. Och någon trodde att Piteå var ett företag.

– Då går det inte att gå hem och vara kränkt. I stället sätter vi upp en karta, säger Sara.

Det är hela tiden nära till skratt när Inflyttarservice berättar om året som gått. 

Frågorna om skolornas kvalitet, tillgången till bostäder och jobb har börjat få sällskap av andra som handlar om gängvåld, bilbränder och utsatta områden.

– Då är det skönt att kunna säga att vi har inga oroliga områden, inga bomber och granater eller ”kanylgränd”, säger Fredrik.

Nya ambassadörer

De berättar om några av nytillskotten, André och Carsten Wiethaus från Köln, som blev pitebor i slutet av förra året.

– De är riktiga Piteambassadörer på instagram. Förut har man liksom bett om ursäkt för att det är snö, och så är det därför de flyttar upp. Det är de här som skildrar det levande Pite, det behöver inte vi. Vi kan, men trovärdigheten är ju här, säger Hannah.

Paret Wiethaus är bara två som Inflyttarservice fortsätter att ha kontakt med.

– Vi har sammanfört inflyttare så de tar vidare kontakten, vilket känns fantastiskt. De är nya Pitebor nu men vi drar inte bort handen från dem bara för det, de ska inkluderas och bli ambassadörer, säger Hannah.

”Hårt arbete”

Nu blickar Inflyttarservice framåt. Målet för 2023 är att hjälpa 100 nya inflyttare att bli pitebor.

– Målet är att nå en harmoni och balans som gör att det går fortare och fortare för varje som flyttar in. Öka mängden inflyttning men ha samma kvalitet, säger Fredrik.

De betonar att det inte bara är en framgångssaga, det finns fartgupp och krävs hårt arbete. En fråga är internationaliseringen och att få företagen att inse att de behöver acceptera engelska som arbetsplatsspråk. Nu – inte om fyra år.

– Det här handlar inte om att det är festligt att växa. Det gör ont att växa, men vi klarar inte kompetensförsörjningen ens idag. Hur ska det bli sen? Det är där oron ligger. Men det är ett privilegium att få vara en del av det här. Tillsammans med andra noder och öar kan vi bli en stor kraft, säger Hannah Degerman.

Text och bild: Sara Stylbäck Vesa

SARA HOLMS TRE FRAMGÅNGSFAKTORER:

”När vi började så visades supersnabbt vinningen i att ha personer från olika förvaltningar och avdelningar. Nu ser vi att samarbetena är på en helt annan nivå inom loppet av ett år.”

***

”Det handlar mycket om att inkludera andra. Få andra att känna att ”jag är också en del av att flytta till Pite”. Ensam är inte stark, alla som vill får åka med på tåget och det märks väldigt tydligt att folk vill engagera sig och vara med.”

***

”Vi måste finnas på alla arenor där människor är. Vi startade upp ett telefonnummer som var enkelt, en inkorg som heter inflyttarservice, vi startade en chatt och vi gjorde ett intresseformulär som man kan fylla i hemma en fredagskväll. På kort tid skaffade vi fyra kontaktytor för att tillmötesgå alla målgrupper från ung till gammal.”

_____________________________________________________

North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.

Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det finansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).