Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

”Hur kan vi tiodubbla bostadsbyggandet?”

Höga räntor, inflation och krig har fått bostadsbyggandet att tvärbromsa. Samtidigt är behovet av nya bostäder i Norrbotten enormt. Vi kan inte påverka ränteläget, inflationen eller kriget – men vad är det då som vi faktiskt kan påverka? Den 1 juni samlades en lång rad aktörer för att diskutera och identifiera konkreta insatser som kan göra skillnad.

Kraftsamling för ökat bostadsbyggande

Det var Region Norrbotten genom projektet North Sweden Green Deal som tillsammans med branschorganisationerna Fastighetsägarna och Byggföretagen som bjöd in till Kraftsamling för ökat bostadsbyggande i Norrbotten i Luleå.

 Bostäder hänger mycket ihop med kompetensförsörjningen. Hur kan vi tiodubbla bostadsbyggandet? Tänk stort och tänk kreativt, sade Erik Ranängen, bransch- och föreningsansvarig Norrbotten på Byggföretagen, i inledningen.

Moderator Britta Flinkfeldt tecknade en bakgrund där åtta av fjorton kommuner i Norrbotten har bostadsbrist redan idag – innan de stora investeringarna är på plats, och på platser som inte har stora investeringar på gång. Ett problem är att historiska data på befolkningsutveckling visar på minskade behov, inte på den befolkningstillväxt som krävs för att realisera den gröna omställningen.

”Förstår inte utvecklingen här”

Det här är ett problem som Lena Segerlund, vd Invest in Norrbotten, anknöt till. Organisationen har tidigare inte arbeta med investeringar i bostäder, men har beslutat att gå in och bidra med sitt kunnande kring marknadsföring.

 Det finns en hel del kunskap att bygga här. Utanför Norrbotten förstår man inte utvecklingen här, storleken och långsiktigheten. Vi kan bidra till att sprida den bilden, sade hon.

Som exempel på fakta som behöver spridas nämner hon att den genomsnittliga avkastningen på fastighetsinvesteringar i norra Sverige 2010-2021 varit högre än i Storstockholm.

David Sundström, affärschef Sverige på Lindbäcks bygg, efterlyste nya modeller för att fördela risker mellan fastighetsutvecklare och kommun. Det kan till exempel handla om att upplåta mark med tomträtt.

 30 procent av kostnaden är mark och grund. Du gör den tidigt, den tar tid att få avkastning på och den går inte att flytta. Kan vi dela risken kan vi komma längre. Kan man ändra marken till tomträtt? Vi jobbar alldeles för lite med tomträtter, sade han.

Sundström lyfte också entreprenörsboendenas påverkan på bostadsmarknaden och ville se åtgärder för att entreprenörernas kortsiktiga behov och samhällets långsiktiga ska fungera tillsammans.

 Kan vi bygga för samtidens entreprenörer och framtidens familjer?

Kan byar av Tiny Homes locka unga?

Daniel Kangas, projektkoordinator på Kiruna växer presenterade en tidig idéstudie för byar av ”Tiny Homes” för att attrahera unga vuxna, sugna på några år av naturupplevelser och äventyr.

 Tiny Homes innebär en livsstil nära naturen, lite enklare. Det ställer inte samma krav på hög månadslön. Målgruppen är den mobila unga gruppen som har ett fritidsintresse och naturintresse, de är intressanta att locka till Norrbotten. Vi kan erbjuda ett äventyr, sedan vet man inte vad som händer. De kan bli kära i en partner, i landskapet, i jobbet, sade han.

Visionen är 3-4 byar om 40 Tiny Homes i varje kommun. Det skulle ge ca 2000 bostäder. Varje by har en gemensam byggnad med ytor för umgänge. Den kan omfatta bastu, tvättstuga, minibutik, frukostmatsal, biljardbord och vallabod.

 Risken tar privatpersonen som köper ett Tiny Home. Vi kan också tänka oss hyrköp eller privatleasing. Det som behövs är småhusbyggare och kreditgivare så att man paketerar det.

Maria Adlers, vd för Pitebo, berättade om hur det kommunala bolaget korrigerat hyrorna i ett bostadsområde med 60-talshus, som var för lågt satta i förhållande till motsvarade standard i privat sektor. Hon belyste hur höjda hyror i befintligt bestånd gynnar nyproduktion.

 Det blir konsekvenser om man har för låga nivåer i det gamla beståndet. En mycket mindre målgrupp kan tänka sig nyproduktion om det finns äldre lägenheter med lägre hyra. Det brukar inte vara bra för investeringar alls. Nyproduktion ingår dessutom i vårt uppdrag och vi behöver skapa resurser för det. Det här är kommunens bästa bidrag till nyproduktionen, att höja hyrorna i allmännyttan, sade hon.

Frida Berglund, samhällsutvecklingsstrateg på Luleå kommun, talade om vikten av att kommunerna ser över sina interna processer och kan slimma ledtider. Kan de underlätta och minska kostnaderna för bostadsbyggande blir de mer attraktiva för investerare.

 Stå mer redo att jobba i parallella processer. Hur mycket tid finns att spara mellan processtegen?

Många idéer och förslag

Runt 50 representanter för bygg- och fastighetsbranschen i Norrbotten, kommuner i Norrbotten samt andra aktörer med intressen i frågan deltog i diskussionen. Här är en sammanfattning av de förslag som fördes fram.

  • Bygga boende för äldre för få i gång en flyttkedja.
  • Bygga hus som kan flyttas om marknaden viker för att minska risken.
  • Göra trovärdiga befolkningsprognoser som tar höjd för vår utveckling.
  • Det finns lokalt kapital från entreprenörer som sålt sina företag med god vinst. Kan de övertygas om att investera kapitalet i bostäder i Norrbotten?
  • Ta fram bra marknadsföringsunderlag med väl underbyggda fakta för potentiella bostadsinvesterare.
  • Undersök om det finns sätt att erhålla extern finansiering från exempelvis EU för att åstadkomma bostadsbyggande.
  • Viktigt att vi planerar för rätt typ av bostäder som är attraktiva för inflyttare och befintliga norrbottningar. Exempelvis villor och boendeformer med gemensamma funktioner som kan skapa mervärden.
  • Tänk på bokvalitet, inte bara bokvantitet. Vi behöver kunna erbjuda något extra. Även rummen mellan husen är viktiga.
  • Skapa en större regional uppslutning kring bostadsbyggande, exempelvis via ett regionalt samhällsbyggnadskonsortium där de stora industriföretagen ingår.
  • Skapa flexibla detaljplaner för att kapa kostnader och öka investeringsviljan. Dialog i tidigt skede mellan fastighetsutvecklare och kommun.

Flera av deltagarna uttryckte glädje över initiativet och önskade en fortsättning med än fler aktörer, som representanter för företagen bakom de stora investeringarna. Erik Ranängen avrundade med en påminnelse om att trots allt se positivt på utmaningarna.

 Vi lever på den bästa av platser i den bästa av tider. Oj vad vi bygger andra saker, medan de söderut har möten om hur de varslar och permitterar. Ta vara på investeringarna, vi har världens läge men måste kalva upp ärmarna och göra något ordentligt framåt, var slutorden från Erik Ranängen, Byggföretagen.

Text: Sara Stylbäck Vesa

North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.

Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det finansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).