I Haparanda tog de mjuka frågorna plats i arbetet med Norrbottens framtid

Attraktiva livsmiljöer, kultur och framtidstro lyftes fram när dialogmötet om Norrbottens nya strategi för smart specialisering hölls i Haparanda.

Hur skapar vi ett samhälle där människor vill bo, leva och stanna kvar? Den frågan präglade dialogmötet i Haparanda och satte tonen för många av samtalen.

Arbetet med Norrbottens nya strategi för smart specialisering, S3, handlar om innovation, näringsliv och prioriteringar. Men under dagen blev det också tydligt att utveckling inte bara avgörs av stora investeringar. Minst lika viktigt är det som människor möter i vardagen: trivsel, tillhörighet och identitet.

I samtalen lyftes kulturens roll, behovet av fler mötesplatser och hur samhällen kan utvecklas så att vardagslivet fungerar för fler, inte bara arbetslivet.

Mer än bara tillväxt

En återkommande tanke under dagen var att det inte räcker att bygga nytt. Det måste också finnas sådant som får människor att använda platserna, mötas och känna delaktighet i vardagen. Åse Classon från Samforma beskrev det så här:

– Vi behöver förstå våra utmaningar från flera håll och vara kreativa i hur vi tar oss an dom. Det handlar om att utgå från de förutsättningar som finns i varje lokalsamhälle.

I hennes resonemang blev det också tydligt att utveckling inte bara handlar om resurser och struktur, utan också om människors engagemang. Civilsamhället lyftes därför som en viktig del av arbetet, inte som ett komplement utan som en kraft i att bygga social hållbarhet och livskraft.

– Vi som bor, lever och verkar på en plats är en enorm resurs. Civilsamhället behöver ses som en strategisk samverkanspart, på samma sätt som näringslivet, fortsätter Classon.

Åse Classon från Samforma betonade civilsamhällets roll i att bygga livskraft.

En gräns som binder samman

I Haparanda blev det också tydligt hur gränsen mot Finland inte bara skiljer länder åt, utan också binder dem samman. Med bara en bro mellan Haparanda och Torneå är samverkan över gränsen en naturlig del av både vardag och utveckling.

– Här i Haparanda samarbetar vi mycket med Torneå. Det är naturligt. Vi är runt 9000 invånare var för sig, men tillsammans fungerar vi som en stad med drygt 30 000 invånare. Det kräver nära samarbete där det är möjligt, säger Thomas Ejdemo, näringslivsutvecklare i Haparanda kommun.

De exempel som lyftes under dagen pekade i samma riktning. Samtalen rörde sig från barns och ungas framtidstro till behovet av att utveckla besöksnäring och kulturella och kreativa näringar. Tillsammans visade de hur olika delar av samhällsutvecklingen hänger ihop.

Utveckling som hänger ihop

Samtidigt fanns de större utmaningarna hela tiden med i bakgrunden. Befolkningsutveckling, kompetensförsörjning och näringslivets struktur är fortsatt avgörande för Norrbottens framtid. Det gör att frågor om vardagsliv, service och sammanhang också blir en del av det strategiska utvecklingsarbetet.

Dialogmötet i Haparanda var det näst sista i raden. Under sommaren blir det också möjligt att lämna inspel digitalt. De tankar och perspektiv som kommit in, både under mötena och genom kommande inspel, tas vidare i det fortsatta strategiarbetet.

Text och bild: Linda Kvenås