”Attraktionsarbetet är ett ekosystem där alla kan bidra”
North Sweden Green Deal var en språngbräda in i framtiden. Nu har Norrbotten lyft. – Keep up the good work, vi gör det lokalt men även tillsammans, sade Lotta Lestander, Arjeplog, när delprojekt Attraktion hade avslutskonferens.
Projektet som har byggt kapacitet att hantera samhällsomvandlingen har gått i mål. Men utmaningarna tar inte slut med North Sweden Green Deal. Särskilt Norrbottens befolkningsförsörjning är ett både akut och långsiktigt problem. Vi behöver bli riktigt vassa och jobba med attraktion och mottagarkapacitet i decennier framöver.
– Ensamma är vi inte alltid starka, men vi kan göra fantastiska insatser om vi krokar arm. Min absoluta ambition är att vi ska fortsätta jobba med de här frågorna, ta på oss ledartröjan och stötta er, sade Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör på Region Norrbotten, till kommunerna som samlats på ett hotell i Luleå.
Nya stigar
Kommunerna i Norrbotten har vågat tänka och göra nytt och trampat upp nya stigar. Den bärande idén med delprojekt Attraktion har varit att alla 14 kommuner ska få hjälp att hitta sin väg, eftersom de befinner sig på olika platser. Men också att samverka och dela med sig av erfarenheter och det de tagit fram. På avslutskonferensen i Luleå fick de möjlighet att både berätta och inspireras.
– Det här ger så otroligt mycket, vad vi suger i oss idag! sade Magdalena Forsman, inflyttningslots Gällivare kommun.
Magdalena Forsman, inflyttningslots Gällivare, kunde både inspirera och inspireras på avslutskonferensen. Foto: Simon Eliasson
Med hjälp av Swedish Lapland Visitors Board har kommunerna, var och en för sig, identifierat vad de behöver jobba med för att marknadsföra just sin kommun och förvalta det intresse som skapas. En åtgärd som många av kommunerna valt att satsa på är att bygga upp en bildbank som ett led i arbetet med platsvarumärket.
– Insatsen inom NSGD har möjliggjort en start av bildbank som en del av kommunikationsarbetet i Älvsbyns kommun. Vi vill ha människor som visar på livet i Älvsbyn. Bilderna visar shopping, att du kan bada, föreningsliv, ett aktivt fritidsliv. Det är något man kan bygga vidare på, sade Sofia Lundberg, näringslivsutvecklare på kommunen.
Inflyttarservice banar väg
När projektet drog igång i april 2022 hade Piteå, som första kommun i Norrbotten, precis startat upp en inflyttarservice. Nu finns det, eller är på gång, i de flesta av länets kommuner. I Pajala och Övertorneå är det Åsa Morin som lotsar nyfikna på vägen till ett nytt liv i Tornedalen.
– Vi har en anmälningsfunktion på vår hemsida. Därifrån börjar coachningen och att ta reda på allt om deras livssituation och önskemål, sade hon.
Inflyttningsguiden Åsa Morin står i tät kontakt med hågade inflyttare. Foto: Simon Eliasson
Åsa Morin beskrev en tät kontakt med en barnfamilj i södra Sverige, med många frågor om allt från kyla till mygg.
– Och så i sommar kom det: ”Hej Åsa, vi köpte ett hus igår”. När vi lagt ner så mycket tid och grundat bra är chansen så stor att de kommer. Vi har jobbat mycket med arbetsgivare också. De kan fråga: ”Har ni någon elektriker på inflyttningslistan?”.
Mobilisera samhället
De relativa veteranerna i sammanhanget, Piteås Hannah Degerman och Fredrik Blom, har hunnit hjälpa 125 personer till jobb och bostad sedan mars 2022. De lyfte fram vikten av att mobilisera hela samhället, att få alla att vilja vara en del av ”Flytta till Piteå”.
– Vi fick ett fantastiskt fint gensvar från mäklare och civilsamhället. Jag tror inte att Piteå mår bra av att ha inflyttarservice som bara är vi. Det måste vara våra ungdomar, de inflyttade från Nederländerna, de som bor här, sade Hannah Degerman.
Fredrik Blom och Hannah Degerman har hunnit lotsa 125 inflyttare till jobb och bostad i Piteå. Till höger: Projektledare Stina Almkvist. Foto: Simon Eliasson.
Strategin att mobilisera hela lokalsamhället går igen på flera håll. Lotta Lestander, vd för Arjeplogs näringslivsbolag Argentis, berättade om den breda kraftsamlingen i kommunen.
– Det projektet fått oss att göra är att sitta ner vid samma bord och prata. Vi tog in kyrkan, kulturföreningar, museet, folk från kommunen. Attraktionsarbetet är ett pussel, det har med ambassadörskapet att göra, att kommunen är en bra plats att leva, bo och driva företag i. Det är ett ekosystem där alla kan bidra. Hur talar vi om kommunen, vilka kan vara intygare, vad har vi för story? Stiftelsen Arjeplogshus till exempel, deras budskap är inte bara att vi har si och så många lediga lägenheter. Det är att ”hos oss vet ni vad våra vaktmästare heter, ni säger hej till dem när ni träffar dem på gården”.
”Helt annan studs”
Även arbetet i Hej Hemby i Pajala/Övertorneå har byggt på engagemanget i mycket små byar.
– Alla kommuner säger att här är jättebra, men när människorna som bor där säger det och visar upp det – då blir det helt annan studs i det hela. De har gett sådan draghjälp, sade Johanna Funck, platsmarknadsförare och projektledare Hej Hemby, Pajala kommun.
Johanna Funck från Hej Hemby lyfte det stora engagemanget i Tornedalens byar. Foto: Simon Eliasson
”Öppna rätta dörrarna”
Bodens kommun har identifierat föreningslivet som avgörande för att ge inflyttarna den gemenskap som krävs för att man ska trivas och bli kvar.
– Föreningarna behöver fler aktiva och en föryngring, här finns de sociala sammanhangen redan. Hur kan vi vara kugghjulet mellan inflyttarna och föreningslivet? Det har vi kollat på i projektet, sade Linnea Byberg, samordnare, Bodens kommun.
– De som kommit till H2 Green Steel ser att det inte är så livat på stan och undrar vad vi svenskar gör egentligen. Då kan vi svara att vi gör mycket – vi ska bara hjälpa er att öppna de rätta dörrarna.
De planer som tagit form omfattar en fysisk mötesplats för föreningar, en intressebank och hjälp med kommunikation. För att göra föreningarna mer synliga togs en prototyp fram till en digital tjänst, FIND YOUR FUN. Den är lite som ett Tinder för fritidsintressen och har testats på H2 Green Steel-familjer och studenter på Boden Game Camp. Nu ska kommunen bygga vidare på det som påbörjats.
Linnea Byberg berättade om planerna på att använda föreningslivet för att erbjuda nyinflyttade ett socialt sammanhang. Foto: Simon Eliasson
Gällivare har också tagit fasta på vikten av gemenskap och bland annat jobbat med sociala aktiviteter för inflyttare.
– Vi har kunnat erbjuda kajakpaddling, guidad tur om stadsomvandlingen, en känd fotograf som berättar om sin inflyttning - det är aktiviteter för den som är ny eller hemvändare i Gällivare. Det blir som mentorskap, de som varit med vid fyra tillfällen tar hand om de alldeles nya, sade Madelene Nilsson, HR-konsult Kompetensförsörjning.
”Gåshud av montern”
Fler av kommunerna har haft besök av nederländare som i april i år besökte Arctic Sweden-montern på mässan Emigration Expo i Utrecht. Där samlades elva av länets kommuner, Region Norrbotten och Arbetsförmedlingen Eures under gemensam flagg.
– Man fick gåshud när man såg montern. Vi tänkte: har kommunen skickat oss, två dvärgbjörkar som ska stå där? Vi har fått 25 leads från mässan som vi jobbat med, vi satte oss och skickade mejl och bilder, under sommaren har vi haft två besökare och vi har fortsatt kontakt, sade Madelene Nilsson.
Magdalena Forsman och Madeleine Nilsson vittnade om intensiva dagar på Emigration Expo i Nederländerna. Foto: Simon Eliasson.
Monica Backman, som då var då helt ny som inflyttningskoordinator för Luleå, höll med.
– Det kändes som att vi var ett team, ”vi kommer från Norrbotten”. Lagkänslan när vi drog igång på morgonen, det var en enorm styrka.
Chockade av intresset
Haparanda har också haft besök av nederländare och bland annat besökt möjliga arbetsplatser. Jenna Laitinen, projektledare och Annu Lakkala, näringslivsstrateg, blev inledningsvis chockade över det stora intresset på Emigration Expo.
– Vi fick inbjudan till kommunstyrelsen och berättade vad vi sett och upplevt. Det blev en ögonöppnare – det finns faktiskt folk som vill flytta hit också, sade Jenna.
Annu Lakkala och Jenna Laitinen chockades av nederländarnas intresse för deras kommun. Foto: Simon Eliasson.
Efter Expo har Swedish Lapland och Region Norrbotten på initiativ av Janna och Annu hållit workshops med politiken kring inflyttarens behov. Till dessa hör tydlig och lättillgänglig information, även på andra språk än svenska. Flera av kommunerna har nu landningssidor för potentiella inflyttare och fler är på väg. Två som är klara är flerspråkiga flyttatillarvidsjaur.se och flyttatillboden.se.
– Där finns info om bostäder, områden, förskola, skola, fritiden men här behöver vi hjälpa föreningslivet att bli synliga. Det finns intresseanmälan till arbete och en evenemangskalender, sade Linnea Byberg, Bodens kommun.
Kalix satsar på ”hitvändare”
Kalix kommun har använt projektet till att jobba med en landningssida för inflyttare – eller ”hitvändare” som är kommunens föredragna begrepp. Den sidan är inte lanserad än.
– Hemsidan ska ha presentation av byar och olika områden i centrala Kalix. Ha storytelling om personer som flyttat hit och 25 orsaker att flytta till Kalix. Inte bara visa den fina naturen utan också en plats som lever, som Sommarkalaset, berättar Birgitta M Larsson, näringslivschef.
– Vi har haft jättebra stöd av Swedish Lapland i arbetet med målgruppssegmentering.
Kalix är en av många kommuner som nu drar igång en inflyttarservice. Foto: Simon Eliasson.
Överkalix lyfter fram att kommunen har lediga bostäder, bra pendlingsavstånd till andra kommuner och plats för fler barn i förskola och skola. Sedan tidigare finns det redan många inflyttade fransmän och en del holländare och tyskar. Men det gäller att få ut budskapet om vad kommunen har att erbjuda.
– Marknadsföring är A och O, man kan jobba ihjäl sig med förändringar men om inget vet om det hjälper det inte, säger Sara Söderberg, Överkalix kommun.
Studenter åkte EPA
En småskalig och enkel insats som ökat LTU-studenternas kännedom om länet är Green Deal Buses. Ett litet antal intresserade studenter fick besöka en kommun och få en bild av livet och möjligheterna utanför campus på Porsön. Under våren 2023 fick nästan alla kommuner besök, bland dem Arjeplog.
– 17 studenter kom till oss och de fick åka EPA och äta middag hemma hos familjer, träffa olika typer av arbetsgivare och åka bil på is. Det var väldigt lyckat. Vi upplevde verkligen att det gjorde skillnad. De fick fylla i en enkät före och efter och alla tyckte att det var jätteroligt. Vi fick synas och visa upp oss. Det var ett väldigt effektivt sätt att visa att man kan bo kvar och göra roliga saker efter studierna, sade Lotta Lestander.
Emma Jonsson, tillväxtstrateg i Kiruna, sökte samarbete kring en sms-tjänst. Foto: Simon Eliasson.
Inom North Sweden Green Deal har Kiruna kommun utforskat sätt att öka kunskapen om dem som flyttar till Kiruna – men också dem som väljer att lämna kommunen. På avslutskonferensen visade tillväxtstrategen Emma Jonsson upp en prototyp som Kiruna nu söker samarbete kring.
”Stark dörröppnare”
– Vilka är drivkrafterna för att flytta till Kiruna? Vilka är drivkrafterna för att flytta därifrån? Vad säger oss det, vad kan vi förbättra? Vi har därför tagit fram en SMS-tjänst. Den sattes ihop snabbt för att göra några användartester. Många av utflyttarna blev glada att få berätta. Man kan vara arga eller besviken på Kiruna, de kanske kände sig tvingade att flytta. Det var en stark dörröppnare, sade Emma Jonsson.
Målet är att få ett kvalitativt beslutsunderlag för kommunen.
– Vilka är drivkrafterna som vi ska fatta välgrundade politiska beslut på? Det blir ett underlag som går att använda.
Emma Jonsson visade prototypen för en tjänst som ska ge svar om drivkrafterna bakom både in- och utflyttning. Foto: Simon Eliasson.
I delprojekt Attraktion har målgruppen varit livsstilsmigranter – människor från andra länder som söker en ny tillvaro, inte sällan nära naturen. Intresse finns, men också ett hinder: språket. Flera kommuner lyfter fram bristen på arbetsplatser som accepterar engelska. I gruv- och stålindustrin och besöksnäringen funkar det ofta, men i övrigt är möjligheterna små.
– Proppen sitter hos företagen. Vi är och föreläser om hur det blir om de inte accepterar engelska, att arbetssökande hoppar över Piteå, säger Hannah Degerman.
Sänka trösklarna för engelska
För att sänka trösklarna tog de med engelsktalande arbetssökande till en näringslivsfrukost.
– Vem kan säga nej när utländska inflyttare står på näringslivsfrukosten? Där fanns en kemiingenjör som inte kunde ett ord svenska, men hon anställdes samma dag. Alla har jobb idag.
För vården är det än svårare, vilket Nina Ekbäck på Region Norrbottens HR-avdelning vittnade om. Socialstyrelsen har högt ställda krav på kunskaper i svenska för att ge svensk legitimation, och utan språk och legitimation kan inte livsstilsmigranterna bemanna den hårt pressade vården.
– Nu rekryterar vi mer dem som är tredjelandsutbildade. Man kan sitta i Iran och lära sig svenska och skriva prov. Det är mer intressant för de kan redan svenska när de söker, säger Nina Ekbäck.
Avslutskonferensen samlade nyckelpersonerna inom delprojektet Attraktion i North Sweden Green Deal. Nu fortsätter arbetet i andra former. Foto: Simon Eliasson
Samhällsutmaningarna är många, men det är också lösningarna. Över hela Norrbotten löper nu nya stigar – inom kommuner, mellan kommuner, ut i världen. Nu vidtar arbetet med att ta vara på det vi har byggt upp tillsammans.
– Utvecklingen av attraktion och mottagarkapacitet fortsätter, en del som ordinarie verksamhet, annat som nya projekt, säger Stina Almkvist, ansvarig projektledare för attraktionsdelen inom projektet North Sweden Green Deal.
Av: Sara Stylbäck Vesa
Foto: Simon Eliasson
North Sweden Green Deal är ett initiativ för att förverkliga en hållbar samhällsomställning, i kölvattnet av de nya industrietableringarna.
Projektet drivs av Region Norrbotten och Region Västerbotten tillsammans med en mängd andra aktörer. Det finansieras av Europeiska regionalfonden (ERUF).