Energin som får Boden att spira och frodas
Vilken roll spelar energin i Bodens utvecklingsresa och framtidsplaner? Före jul samlades energigruppen inom North Sweden Green Deal för att lära och inspireras av kommunens arbete och visioner.
– Vi ville någonting och vågade satsa på det, säger Mats Berg, näringslivschef och VD för kommunföretagen.
Under vårt studiebesök återkommer två nycklar till Bodens resa från regementsstad på nedgång till dagens blomstrande kommun med många nya näringar på plats och på ingång. Mark och energi. Energi och mark. Och ovanpå det – ett hårt och långsiktigt arbete.
– När Norrbottens medier konstaterade att Boden drog vinstlotten med H2 Green Steel var det ingen vinstlott, det var resultatet av strategiskt arbete, säger Mats Berg.
Mats Berg på platsen där Boden Industrial Park växer fram. Sedan tidigare har Boden nästan ingen industriinfrastruktur. Foto: Mats Engfors / Fotographic.
På Boden Business Park har energigruppen inom projektet North Sweden Green Deal samlats. I den ingår personer från Region Norrbotten, kommunerna Boden, Gällivare, Kiruna, Luleå och Piteå samt Länsstyrelsen. De brottas med frågor som hur energisystemen i Norrbotten ska användas optimalt. Prövar olika sätt att ta vara på spillvärme och att använda restprodukter så långt det bara går.
Här ligger Boden i framkant – och det är bland annat därför vi är här. Boden har också lyckats väl med att attrahera elintensiva näringar.
– De elintensiva näringarna började vi se fördelarna med runt 2010, efter Facebooketableringen i Luleå, säger Mats Berg, som fram till november 2022 var kommunchef i Boden.
Köpte upp mark
I mitten av 2010-talet började kommunen köpa upp mark här och där. Runt 20 miljoner kronor lades på mark. Färdig, byggbar och tillgänglig mark är guld värt för företag som vill etablera sig.
– Kombinationen av el och mark gör att vi borde vara attraktiva för världen. Det har varit motorn i det hela. Initialt jobbade vi med datacenter, säger Tomas Fägerman, vd för Boden Business Park.
Tomas Fägerman är VD för Boden Business Park, här i den del som är navet i Bodens satsning på spelindustrin.
Ett av markområdena som köptes av kommunen är det som idag är Boden Plug & Play. Ett före detta militärt område med en eltillgång och infrastruktur som var lämplig för datacenter.
– Kommunen köpte tillbaka det från en privat ägare. Annars hade det kanske blivit en husvagnsuppställningsplats, säger Fägerman.
Idag är Plug & Play också ett testbäddsområde för energisymbioser med utgångspunkt i spillvärme. Överskottsvärme från elektroniken i datacentren strömmar in i ett växthus på området. Än så länge är det i liten skala, för att lära och sedan kunna skala upp.
Tropiskt klimat i växthuset
Ute är det arton minusgrader och mörkt när vi kliver in i det varma, ljusa och fuktiga växthuset. Kontrasten när man kliver in är enorm. Under långa bänkar med plantor på löper tjocka rör med hål. Ur dem strömmar spillvärmen från datacentren.
Det kan tyckas vara lite glest mellan plantorna, men det som händer här är experiment. Manne Ek som jobbar i växthuset berättar vad vi ser omkring oss. Sallad, kryddor, majs, tomat, gurka. Papaya, melon och ananas. Det som skördas används i kommunens egna kaféer.
– Det handlar om att prova smått och inte lova någonting. Men vi har själva tagit initiativ till att bygga ett växthus. Det är ett signalvärde, vi menar allvar med att vi vill någonting, det är inte bara en powerpoint-bild, säger Håkan Nordin, affärsutvecklare för elintensiva näringar, som visar oss växthuset.
– Men om vi kan skala upp till större växthus på 10 000 kvadrat, då börjar vi hamna i kommersiell verksamhet som någonstans är målet.
Håkan Nordin berättar om hur planerna för Plug & Play imponerade på Energimyndigheten vid ett besök 2019. Myndigheten hade fått ett uppdrag att se över hur energianvändningen kan effektiviseras. Boden kunde med en bild visa hur de tänkt kring symbiotiska effekter, flöden i ett energisystem. Nu har alltså visionen från presentationen börjat ta form på marken.
Samlar kompetens
En av deltagarna på studiebesöket i Boden, Alexander Kult från Gällivare kommun, brottas med liknande frågor på hemmaplan. Det kommer att bli mycket spillvärme från Hybrit och LKAB.
– Det är jätteintressant att tillsammans med de andra kommunerna, regionen och Länsstyrelsen se över vilka möjligheter som finns med den ofantliga mängd spillvärme som kommer att uppstå. Att nyttjandegöra det i samhället.
Energigruppen inom projektet North Sweden Green Deal blir en möjlighet att samarbeta över organisationsgränserna.
– Vi samlar kompetens och utbyter erfarenheter. Jag tycker att det är jättespännande att få det här erfarenhetsutbytet som vi behöver i Norrbotten när det ska ske så mycket under kort tid. Vi behöver jobba tillsammans för att möjliggöra det på bästa sätt, säger Alexander.
Alexander Kult på plats i Markbygdens vindkraftspark, ett av målen för energigruppens studiebesök i höstas.
I grunden handlar cirkulära flöden om att något som inte längre har ett värde för ett företag – i detta fall spillvärmen – fortfarande kan ha ett värde för någon annan. Hur ska företagen kunna hantera det och sälja det mellan varandra?
– Det svåra är integrationen mellan olika aktörer. Vi jobbar med varandras råvaror som resurser. Datacentren skapar en möjlighet att utforska de här systemen och hitta glappen. Vi tänker att livsmedel inte är så dumt, säger Tomas Fägerman.
”Gett tjockt pannben”
I Boden har man dessutom lång erfarenhet av att göra biogas av livsmedelsrester från hushållen. Man var bland de första i landet att satsa på det.
– Det finns en styrka i att förstå vad det innebär när man tillför ny energi i ett samhälle. Vi har 22 års erfarenhet av biogas, det har varit danande och gett ett tjockt pannben, säger Fägerman.
Ute i kylan och mörkret igen börjar några ur energigruppen fundera över potentialen i ett stort växthus och vad det kan innebära för attraktiviteten. Kan man ha en restaurang i tropisk miljö? Löparbanor? Hyra ut kontorsplatser?
Spillvärme kan användas för att driva växthus, men vad mer? Utomhusbad? Fiskodling? Mycket återstår att testa.
Kontrasten till Boden Industrial Park där marken nu bereds är enorm. Vi fryser lätt och ser i den tidiga skymningen hur arbetsfordon i fjärran pilar fram och tillbaka med schaktmassor. Området är enormt, stort som Kungsholmen i Stockholm. Här ska H2 Green Steels vätgasanläggning och stålverk växa fram.
”Skyltfönster för världen”
Ida-Linn Näzelius, hållbarhetschef på H2 Green Steel, står och pekar ut platsen för vätgasanläggningen, var järnvägen ska dras, skogsområdet som bevaras och skiljer vätgasanläggningen från stålverket. Var lappranunkeln brukade växa och vart den flyttats.
– Norrbotten bygger upp ett skyltfönster för världen. Resten av världen kan se hur vi har gjort, hur hela samhället ställer om, säger Ida-Linn Näzelius.
Att H2 Green Steel börjar som ett blankt papper gör det lättare att bygga upp företaget på ett hållbart sätt, menar hon.
– Vi kan välja exakt hur vi vill bygga, vi har inga gamla system att ta hänsyn till, men med det kommer ett enormt ansvar att välja det som är bäst. Både att man jämför olika tekniker men också på avfallssidan. Vad kan vi göra av våra restprodukter? Hur mycket spillvärme kommer vi att ha och vad kan vi göra av den? Det finns fortfarande markytor att använda. Det finns en palett av lösningar där vi ska lägga pusslet. Vi kan göra det här från början, säger Ida-Linn.
– Vi har ett naturområde som är 100 hektar stort mellan anläggningarna där det är tänkt att den biologiska mångfalden ska öka och där vi har samarbete med Naturskyddsföreningen, berättar Ida Linn Näzelius.
Att H2 Green Steel hamnar just här beror på att kommunen kunde erbjuda mark – men framför allt närheten till ett stort ställverk utanför Boden.
– Den förnybara elen som alla vill ha finns här. Det var en game changer att den där knutpunkten för förnybar el finns här i Boden. Råvaran för att producera fossilfritt stål finns i 60 år till, då törs man investera. Inom en tremilsradie har vi universitet, flygplats, regionsjukhus, hamnar, kultur och friluftsliv, säger Hans Stålnacke, vd för Bodens energi.
– Men det måste byggas ut elproduktion och massor av infrastruktur häruppe. Det som måste hända i närtid är förstärkning av 400-kilovoltsnätet.
”Sälja Boden i världen”
Ställverket byggdes en gång för att möta Stålverk 80, satsningen som inte blev av.
— Vi konstaterade att vi sitter på en unik tillgång i form av ställverket. Utifrån det har vi jobbat med etableringar. Jobbat strategiskt och systematiskt med att sälja Boden i världen och ha en färdig produkt att landa företag i, säger Mats Berg.
Det är det här arbetet Berg syftar på när han menar att H2 Green Steel inte var någon ”lotterivinst”. Tur var inte en faktor i det hela.
– Det här händer inte om man inte vågar. Egentligen handlar det om en modig politik som vågar lyssna på sådana som oss.
_____________________
Text: Sara Stylbäck Vesa
Bild om inget annat anges: Sara Stylbäck Vesa