Naturresursavgifter - kan det bli verklighet? 

I snart fem år har Region Norrbotten jobbat för ett införande av naturresursavgifter. Alltså att en del av de värden som skapas i till exempel gruvor och kraftverk ska tillfalla platserna där de utvinns. Länge har vi talat för döva öron – men nu verkar tiden ha kommit ikapp kravet. Skulle naturresursavgifter kunna bli verklighet? 

Norrbotten är en plats rikt på naturresurser. Vad skulle det innebära om värden från skog, gruvor, vindkraftverk och vattenkraftverk stannade i länet – till Region Norrbotten och kommunerna här? Sannolikt många, många miljoner att bygga samhällen och välfärd med.  

I dag får vi intrången men framför allt jobb och löneskatter tillbaka. Det är en modell som inte lönar sig lika bra idag som under rekordåren. Nu, och i framtiden, kan maskiner kan ta över allt mer av arbetet. 

I våra grannländer, och i många andra jämförbara länder, är naturresursavgifter en självklarhet. Och nu verkar insikten om att det är nödvändigt växa inom bolag och i regeringen. För hur ska vi kunna bygga ut vindkraften när kommunerna har vetorätt, men samtidigt noll incitament att säga ja? Hur ska vi komma åt viktiga metaller och mineraler när motståndet mot nya gruvor är starkt – särskilt på platser som faktiskt inte behöver fler jobb? 

”Bra tillskott”

Senaste veckorna har vi sett flera utspel som öppnar för naturresursavgifter.  

– Man behöver se till att man vinner på att bygga vindkraft, att man vill ha vindkraft på sin mark. Vi behöver hitta kompensation för både lokalinvånare och för kommuner så att man ser det som ett bra tillskott för kommunen att bygga vindkraft, sade klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) i SVT i slutet av april. 

I slutet av maj öppnade näringsminister Ebba Busch för gruvavgifter. 

– I det här läget har man faktiskt inte råd att börja utesluta åtgärder som skulle kunna innebära att det lokala är beredda att säga ja i högre utsträckning. Gruvorna är alldeles för viktiga för att klara den gröna omställningen i det här säkerhetspolitiska läget. 

"Tillför 9,5 miljarder årligen”

I förra veckan skrev elbolaget Fortum på DN Debatt och föreslog omfattande incitament för kommuner med energiproduktion – även för platser som sedan länge bidragit till Sveriges elförsörjning. 

”Om samhällsomställningen ska lyckas behöver elsystemet fördubblas på bara 20 år. De som tar ansvar måste därför få större del av de värden som skapas. Vi föreslår att staten årligen tillför 9,5 miljarder till elproducerande lokalsamhällen och närboende – vi ska själva gå före och öka ersättningen till desamma”, skrev Fortums vd Peter Strannegård. 

Region Norrbotten välkomnar att frågan nu är uppe på bordet på högsta nationella nivån.  

– Naturresursavgifter har potential att ändra spelplanen för våra kommuner. Vi ser hur det ser ut i våra grannländer: hur vindkraften blir skolbyggen och vattenkraften simhallar.  Sedan gäller det förstås att avgifterna utformas på ett sådant sätt att det verkligen gör skillnad. Om Piteå kommun får vindkraftsersättning som i Finland hade det blivit 300 miljoner kronor per år. Om Jokkmokk får vattenkraftsersättning enligt norsk modell handlar det om drygt 300 miljoner kronor även där. I Kanada betalar gruvbolag en femprocentig regional gruvskatt. En sådan nivå skulle förstås innebära att enorma summor tillförs Norrbotten, säger Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande i Norrbotten. 

Text: Sara Stylbäck Vesa