Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

Röster från Norra Scen: ”Investera nu för att få vinsterna sen”

Med Norra Scen i Almedalen fick Norrbotten tre dagar av möten, dialog och debatt. Nästan hundra röster hördes från scenen: riksdagsledamöter, kulturskapare, företagsledare, en minister, mediechefer, forskare, myndighetschefer och unga norrbottningar.

Anders Öberg står på scen framför skärm där det står Norra Scen, talar i mikrofon.
Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande, var en av flera företrädare för Region Norrbotten i Almedalen. Foto: Freidon Mobaraki

Tillsammans delade de med sig av sin kunskap, sina erfarenheter, perspektiv, idéer och farhågor. De diskuterade ungas delaktighet, behovet av investeringar i infrastruktur, säkerhetspolitiska utmaningar och behoven av att ändra samhällets syn på Norrbotten.

Här är ett axplock av röster från några av seminarierna på Norra Scen.

”Det är ett Eiffeltorn i stål vi skickar från Norrbotten varje dag, har vi ett stålverk till är det klart att det behövs ytterligare kapacitet på infrastrukturen. Vi pratar, men det behövs finaniseringsbesked - annars kommer vi att tappa fart. Det handlar om att investera nu för att få vinsterna sen. När vi byggde Malmbanan på 1800-talet satsade vi 8% av Sveriges statskassa”, sade Anders Öberg, regionstyrelsens ordförande i Region Norrbotten.

”Det finns ingen press på arbetslösa att flytta norrut, och även om de gör det finns det inte bostäder. Det är en svårt dilemma man hamnat i. Det är två dysfunktionella marknader där man behöver övergripande reformer: arbetsmarknaden och bostadsmarknaden”, Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt Näringsliv.

”Nu är nästan 100% av den offentliga risken på kommunerna. Vi måste ta dialogen om det, det kommer inte att funka så här. Egentligen borde de statliga insatserna in i allt utom industrin”, sade Pär Weihed, professor och Prorektor, Luleå tekniska universitet.


Ida Drougge, riksdagsledamot, (M), ser inte statlig finansiering som lösningen.

”Staten har extremt mycket vi behöver göra bättre. Om vi har kortare tillståndsprocesser, byggtider och ledtider blir det billigare. Staten behöver inte gå in med pengar utan staten ska sköta sin uppgift. I förlängningen minimerar det risk för samtliga”, sade Ida Drougge, riksdagsledamot, finansutskottet (M).

Vill du höra mer? Här är seminariet Industriomställningen i Norrbottens samhällsvinster:
Industriomställningen i Norrbottens samhällsvinster - Utveckla Norrbotten

”Livsmedelsförsörjningen är central, inget vi får ta för givet. Det finns lokala små livsmedelsproducenter, men vi kanske inte vet hur viktiga de är. Ju fler sådana desto mer resistent och motståndskraftigt blir vårt samhälle. Vi behöver ha mat som tillverkas där människorna finns”, sade Anna Öhrwall Rönnbäck, professor, Luleå tekniska universitet.

”Vi kommer att få ett tuffare klimat, så det är viktigt att vi vårdar våra jordar så att de tål det, att vi hittar växter som tål både torka och mycket vatten. Men eftersom priset styr och vi är kortsiktiga får kommande generationer betala”, sade Karin Bodin, VD för Polarbröd AB.


Karin Bodin, vd Polarbröd, berättade om företagets strävan mot hållbarhet.

”Jag kan sluta flyga och sluta konsumera onödiga prylar men kan aldrig sluta äta, dessutom äter vi tre gånger per dag. Om vi kockar skapar trender kommer de till dagligvaruhandeln och sedan till konsumenterna. Vi kan vara kunskapsbärare, för kunskapen om hållbar mat är ganska låg idag”, sade Jessie Sommarström, Årets kock 2022.

Vill du höra mer? Här är seminariet Norrbotten – ett utmärkt län för livsmedel - Utveckla Norrbotten

”Varför ska vi bekymra oss för sällsynta jordartsmetaller? De är inte konfliktdrivande i sig. Men den säkerhetspolitiska situationen i världen har förändrats och därför har intresset av att ha dem ökat. Den allra värsta situationen uppstår om vi har en mer konfliktfylld värld och samtidigt brist på sällsynta jordartsmetaller. Då löper vi risk för ett krig om resurser”, sade Niklas Rossbach, senior analytiker Försvarshögskolan.

”Infrastrukturen i Norrbotten är grovt eftersatt. Vi har en infrastruktur som inte fungerar i fred, hur ska den kunna fungera i krig? Norrbotniabanan måste finansierias, järnvägssträckan Luleå-Boden är Sveriges Suez-kanal, och vi behöver dubbelspår hela vägen till Narvik. Det är redan i kö i Suez-kanalen i dag, vi har problem åt andra hållet när Malmbanan står still. Hur det kan få fortsätta är svårt att förstå för oss i Norrbotten”, sade Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Bodens kommun.


Claes Nordmark, kommunalråd i Boden och ordförande för Norrbottens kommuner, uttryckte oro för hur infrastrukturen och kommunerna ska stå pall i händelse i kris och krig. 

”Omvärldsläget är föränderligt, men vi måste utgå från vårt uppdrag. Vi står inför beslut om en ny infrastrukturproposition, och vi på Trafikverket har bidragit till den utifrån vårt perspektiv. Jag kan se se möjligheter. Sällsynta jordartsmetaller har en geopolitisk bäring, det kan ändra prioriteringarna. Hela rymddomänen, mineralerna, det civila samhällets behov samtidigt som vi med Natomedlemskapet får ett helt annat perspektiv”, sade Mattias Dejke, säkerhetsdirektör, Trafikverket.

 ”Vi är kritiska till att regeringen ger oss för liten kostym till hälso- och sjukvård generellt i ett läge där vi behöver bygga beredskap, det är inte en rimlig utveckling. Vi är ansvarig för andra samhällsfunktioner också, som kollektivtrafik som ska funka även i högre beredskap”, sade Camilla Friberg (S), Regionråd, Region Norrbotten.

Vill du höra mer? Här är seminariet Beredskap och infrastruktur i strategiskt viktiga Norrbotten - Utveckla Norrbotten

”Kultur ÄR utveckling, inte bara av hjärnan och det fria tänkandet, utan kultur och bildning utvecklas vi inte som mänskliga varelser. Det förstod redan Hjalmar Lundbohm som borde vara en förebild för alla företagsledare. En samhällsbärande industri som LKAB har kvar ringar på vattnet av det Hjalmar Lundbohm byggde upp. Vore jag industriledare idag skulle jag jaga verksamheter som jobbar med kulturen”, sade Anette Winblad von Walter, kulturchef, Region Norrbotten.


Anette Winblad von Walter betonade att kreativiteten är inbyggd i människan och att kultur är en förutsättning för utveckling. 

”Näringslivet får frågor om att betala för järnvägar och vägar och hamnar och elinfrastruktur och kultur, som om det är vårt ansvar att täcka upp för allt som inte fungerar. Då har man gett upp politiken och vänder sig till näringslivet i stället. Vi är på väg att göra något nu i Norrbotten som aldrig är gjort tidigare. Resultatet vill vi ska bli annorlunda än sist och då måste göra något annorlunda. För även om Hjalmar Lundbohm gjorde mycket bra finns det många utmaningar i Kiruna idag. Valen vi gör nu påverkar hur det är i Boden och Kiruna i hundra år”, sade Anne Graf, director of regional public affairs på H2 Green Steel.

Vill du höra mer? Här är seminariet Kulturen sätter samhällsomvandlingen i rörelse - Utveckla Norrbotten

”Alla talar om infrastruktur i Almedalen i år. Utifrån vår beredskap och förmåga med Nato, där är den viktig, och även när det gäller nyindustrialiseringen i norra Sverige. Antingen är den en flaskhals eller möjliggörare. Ökad medfinansiering av EU och Nato är viktiga delar i att få mer pengar till infrastruktur och mer infrastruktur för pengarna. Men gapet mellan behovet och resurserna kan inte enbart fyllas med alternativ finansiering. KD vill öppna för lånefinansiering och använda vår låga statsskuld till att betala av på vår underhållsskuld”, sade Andreas Carlson, Infrastruktur- och bostadsminister, Kristdemokraterna.


Andreas Carlson, infrastrukturminister, avser att driva frågan om lånefinansiering för att rusta upp och bygga ut Sveriges eftersatta infrastruktur. 

”Det finns en stabil majoritet för mer pengar till infrastruktur, Trafikutskottet ser fram emot dialogen för att skapa så brett stöd som möjligt. Det här är långsiktigt, det kan inte leva i fyraårsperioder. Det här gör vi för Sveriges konkurrenskraft, det är ett större mål än bara infrastruktur”, sade Ulrika Heie, Ordförande i trafikutskottet, Centerpartiet.

Vill du höra mer? Här är seminariet Kan nordisk samverkan och nya finansieringslösningar påskynda utbyggnaden av stomnätskorridoren? - Utveckla Norrbotten

”I Västerbotten har vi lägst arbetslöshet och ökar befolkningen mest i Sverige, kanske 3000 personer i år. Befolkningsprognoserna säger en annan sak men bakom stängda dörrar vet Trafikverket att de inte stämmer med verkligheten. Företagen vill att det logistikmässigt ska fungera: infrastruktur, utbildning, befolkningsförsörjning och bostäder, för annars är det för stor risk att komma till Sverige och etablera sig”, sade Lorents Burman, Ordförande, Norrbotniabanegruppen.


Ulrika Geeraedts, Trafikverket, berättade att hennes nederländska släktingar via nyhetsbevakningen i landet fått en mycket positiv bild av norra Sverige.

”Utifrån ett infrastrukturperspektiv har vi utmaningar att jobba snabbare. Vi har ett uppdrag att skynda på investeringar i norra Sverige så mycket det går. Vi föreslog lånefinansiering, det var inte aktuellt, men nu lyfter vi det igen och jag tror att det kommer i infrastrukturpropositionen i höst. Vi försöker tidigarelägga vissa åtgärder som dubbelspår Luleå-Boden, vi förbereder så om beslut kommer så kan vi gasa. Vi vill få byggstart för Norrbotniabanan. Förbifart Skellefteå vill vi genomföra skyndsamt. Hela tiden försöker vi hitta sätt att jobba parallellt så vi inte hamnar i det här utdragna, jättelånga sättet”, Ulrika Geeraedts, chef för verksamhetsområde Planering, Trafikverket.

Vill du höra mer? Här är seminariet Vad händer med infrastrukturen när prognoserna bekräftar stereotypen? - Utveckla Norrbotten

”Vi har hittat nycklar till en mer inkluderande demokrati. Vi tar fasta på att det regionala och det kommunala måste hänga ihop, ungas framtidstro skiter i en kommungräns. Unga är mer samhällsengagerade än någonsin men känner mindre möjlighet än någonsin att påverka. För mig är det enkelt: släpp in unga i makten på alla nivåer och låt unga vara med och bygga samhällsomställningen vi alla talar om” sade Oliwer Karlsson, Youth 2030 Movement.


Oliwer Karlsson berättade bland annat om projektet Youth Up North, där Region Norrbotten och flera kommuner i länet är samarbetspartner. 

”Unga som är med och bygger evenemang eller en förening får en stolthet över platsen. Idrottsrörelsen har 114 000 medlemmar, överallt finns finns den gemenskapen. Kraften i ideellt arbete är kanske flyktig eller opålitlig, men får man vara med på rätt sätt är den nästan ovärderlig. Man kan fråga sig: är jag stenhuggare eller katedralbyggare? Vi behöver få folk att känna sig som katedralbyggare. Att min handbollsförening är en del av det nya Kiruna”, sade Mattias Hjelmberg, Riksidrottsförbundet.

”Jag önskar att det ska vara en självklarhet att kunna gå till affären och prata samiska, att vår flaggdag är en allmän flaggdag, att samiska ungdomar inte utsätts för hat och hot. Att det är en självklarhet i Sverige att man kan vara same”, sade Sara-Elvira Kuhmunen, Sáminuorra.

Vill du höra mer? Här är seminariet Ungas perspektiv på den gröna omställningen - Utveckla Norrbotten

”Luleåmodellen öppnar upp för att titta på effekt praktiskt och pragmatiskt. Vi ska använda all effekt vi angett men det är en stegvis upptrappning. Vi behöver inte allt från början, då kan den användas på annat sätt för samhällsnyttans skull. Vi har fortsatt i gänget att prata om andra saker, entreprenörsbostäder, dialogforum för att minska osäkerheter och rädslor, en bredare ansats än bara effekt”, sade David Högnelid, Vice president, LKAB.

”Jobbar man med komplexa frågor som ska lösas snabbt behöver man göra det tillsammans. Få fram den gemensamma målbilden. Det gäller att sätta upp spelreglerna som bygger tilliten. Vi har fantastiska industrier som valt att dela med sig och visat det modet. Det gör att Svenska kraftnät, Vattenfall och vi kan vara med och optimera och jobba tillsammans. Det är ett modigt gäng som har tagit ett väldigt stort ansvar”, sade Malin Larsson, VD, Luleå Energi.

”Vi har anammat en slags ödmjukhet. Resurser är knappa, om vi bara tar och tar så tar de slut. Uppstarten ganska trevande, känna och klämma. Förutsättningen var att vi gav det tid, att vi lyssnade på varandra. Det fanns ett klimat som sa att det går att prata med varandra”, sade Carl Wangel, Head of Governmental relations Sweden, SSAB.


AGON-nätverket, som landshövding Lotta Finstorp ansvarar för, har framhävts som ett föredöme av näringsminister Ebba Busch.

”I AGON-nätverket sitter kommunerna som har de stora etableringarna, Försvarsmakten Vattenfall, Svenska kraftnät, Regionen, alla de stora industrierna. Vi pratar inte bara energi i AGON, det är kompetensutveckling, vi har en arbetsgrupp om rennäringsfrågor, markfrågor är en jättestor sak, då måste man förstå varandras perspektiv. De hittar varandra över bordet. Norrbottningar är ett fantastiskt folk, vana att kavla upp ärmarna och lösa saker. Vi vet vad som behövs, vi är på huret”, sade Lotta Finstorp, Landshövding, Länsstyrelsen Norrbotten.

Vill du höra mer? Här är seminariet Det går inte! Eller? Hur rundabordet i Luleå frigjorde kraft för den gröna omställningen - Utveckla Norrbotten

”De enda gånger Norrbotten syns i media är när nationen tjänar på Norrbotten, när det handlar om så här många kilowatt eller så här mycket stål. Å vad duktiga de är däruppe, säger man då. Men det jag reagerar på är att det inte blir stora rubriker när malmvagnarna stannar, trots att det ger enorma effekter på Sveriges ekonomi”, sade Veronica Palm, politisk redaktör, NSD.
”Lärarna tyckte att jag skulle börja plugga på något klassiskt universitet, flytta till Uppsala eller Lund. Man nedvärderade utbildningen på LTU och framtiden i norra Sverige. Jag blev provocerad av det för jag älskar platsen, vi har ett bra universitet och goda förutsättningar. Den bilden sitter kvar: man lever från tiden när Stålverk 80 inte blev av, AMS betydde ”alla måste söderut”, man fick flyttbidrag på 20 000 spänn”, sade Ida Karkiainen (S), riksdagsledamot.
”Vi måste ha en tilltro till att hela länet ska växa. Potentialen finns på olika sätt för alla 14 kommuner. Tryggheten är inte oviktig och den kan vi marknadsföra på ett bättre sätt”, sade Ulrika Sundquist, regiondirektör, Region Norrbotten. 

Ovanstående citat kommer från rundabordssamtalet Bilden av Norrbotten som ej finns som inspelning.

Övriga inspelade seminarier:
Från kraftslag till handslag - hur bygger vi det fossilfria energisamhället?​ - Utveckla Norrbotten

Hur hanterar vi Arktis ökade strategiska betydelse? - Utveckla Norrbotten

Framtidens rymdteknik – Sveriges väg framåt - Utveckla Norrbotten

Är det lagom svårt att öppna en gruva i Sverige? - Utveckla Norrbotten