RUS i Kalix: ”Vi behöver komma ut i världen” 

Utflyttning och låga födelsetal oroar Kalix. Kan ett strategiskt arbete med ambassadörskap vara en av lösningarna? Kalix har trots allt flera styrkor att bygga på, konstaterade deltagarna i RUS-dialogen där. – Vi har närheten till möjligheterna, sade Susanne Andersson, kommunalråd i Kalix (S). 

Det var god uppslutning när Kalix Folkets Hus slog upp portarna för workshop om Norrbottens nya färdplan mot 2040, den regionala utvecklingsstrategin (RUS). Dagen inleddes med en stunds diskussion om bilder av Norrbotten, vilka som finns, vilka som är bra och vilka som stämmer och inte stämmer. 

– Vi är trevliga och ärliga. Vi har högteknologisk verksamhet som driver grön omställning. Vi vill uppfattas som kreativa och som ett innovativt samhälle som tar vara på de förutsättningar som ges. Det finns en samverkanslinje, vi drar åt samma håll, vi har både städer och landsbygd, sade Åse Classon, verksamhetsutvecklare på Samforma. 

Jenny Ericsson, Kalix industripark, och Åsa Classon, verksamhetsutvecklare på Samforma och ledamot av kommunstyrelsen för socialdemokraterna.

Marianne Strömbäck, socialförvaltningen i Kalix kommun, konstaterade att det finns gott om fördomar som inte stämmer. 

– Vi försöker se det positiva även om det finns saker att förbättra. Vi är lösningsfokuserade, innovativa, vi vill ha bort Jante. I södra Sverige tror de att vi är tystlåtna men det är vi inte. En inställning finns att här är tomt men här finns massor: vacker natur, skärgård… Det gäller att se möjligheterna! 

”Varför ser det ut som det gör?"

Flera lyfte fram att norrbottningen är framåt och har driv, att vi har fin natur och fantastiska utvecklingsmöjligheter. Men att bilderna av mörker och kyla, machokultur, inget att göra och hög arbetslöshet biter sig fast. De hämmar utvecklingen. Inga-Lis Samuelsson, socialnämndens ordförande (C), anser att detta är något som vi måste borra djupare i. 

– Om det är så positivt här, varför ser det då ut som det gör i Norrbotten? Varför har vi de bekymmer vi har? Varför ser inte alla andra det här, varför upplever de det inte, och varför kommer de inte som flugor till en sockerbit? Här finns jobb, aktiviteter, det goda livet på alla sätt och vis men ändå händer inte det. Om vi ska jobba med utvecklingen behöver vi grotta ner oss i den frågan! 

Kommunalrådet Susanne Andersson presenterade kommunen och gav en bild av nuläget, utmaningarna och möjligheterna.

Kommunalrådet Susanne Andersson (S), lyfte fram kommunens infrastruktur som en fantastisk resurs. 

– Vi har närheten till möjligheterna. E4, E10, järnväg, sjöfart. Man kan pendla ganska fort från Boden och hit med tåg. Och så har vi Kalix hamn som vi kan utveckla. Det som är så bra är att järnvägen går ända fram till hamnen. Men vi behöver förstärka vägnätet för Nato, och vad ska ligga på kommunen och vad ska ligga på staten? 

”Kollektivtrafiken måste byggas upp”

Det är med andra ord ganska bra infrastruktur. Men kollektivtrafiken brister. Arbetspendling och kollektivtrafik är en viktig fråga för Tomas Lundberg från fackförbundet IF Metall. 

– Det fungerar inte idag. Hur bygger vi upp det på kommunal nivå så att fler kan bosätta sig här? Det handlar om hur det påverkar vår livskvalitet, pendling och kollektivtrafik för att ta oss in och ur centrum, aktiviteter, att skjutsa barn. Vi måste skapa större möjligheter för hela arbetsmarknaden. 

– Men också att vi måste förändra beteendemönstret för vi är vana att köra med egna bilar. Vi måste hitta samverkan mellan olika transportsätt, åka tåg eller buss, men då måste vi ha parkeringsplatser för att ta oss till busstation och tågstation, fortsatte Lundberg. 

Deltagarna i RUS-dialogen fick bland annat diskutera bilderna av Norrbotten: vad stämmer, vad stämmer inte, vad är önskvärt och vad är icke önskvärt?

Bilden av bostadsmarknaden är komplex. Samtidigt som befolkningen minskar och det finns gott om ödehus är det brist på den typ av bostäder som efterfrågas. Den allt äldre befolkningen vill ha lägenhet med hiss och livsstilsmigranter vill ha hus utan alltför mycket renoveringsbehov. 

”Utflyttning av kvinnor och unga”

En stor oro finns just kring demografin i kommunen. Region Norrbotten kunde i samband med workshopen visa statistik över befolkningsstrukturen. Sedan 2020 har andelen i åldrarna 26-67 minskat med 7 procent, och andelen 68 år och äldre har ökat med 50 procent. I alla åldersgrupper blir männen en allt större andel. 

– Vi har utflyttning av framför allt kvinnor och unga som flyttar till orter där de kan studera. Vi har lågt barnafödande, förra året var det 110 barn som föddes, det är jättelågt. Det är jätteviktigt att det föds barn för annars behöver vi snart ställa om förskola och skola. Eftersom vi tappar befolkning får vi minskat skatteunderlag och statsbidrag. 100 tappade personer är 5 miljoner mindre i skatteintäkter, sade Susanne Andersson. 

Sanna Wallma, inflyttningslots och landsbygdsutvecklare, Emma Ekholm, socialförvaltningen, och kommunpolitikern Britt-Inger Nordström (S).

En del av problemet kan vara den machokultur som flera av deltagarna tog upp. 

– Vi har en machokultur, och utifrån jämställdhet behöver vi jobba med det långt ner i skolan för att bryta den, sade Susanne. 

Hur ska då Kalix få fler att hitta hem i kommunen? En av diskussionsgrupperna fördjupade sig i den frågan. 

– 2040 har vi väl fungerande nätverk som främjar inflyttning. Vi tänker att vi växlar upp befintliga nätverk. Tar vara på andras goda exempel som Hej Hemby och Move on up. Skapar möjligheter att testbo i området. Och dessutom att man välkomnar på ett tydligare sätt, vi skulle bli mer sociala och öppna. Vi behöver komma ut i världen på flera sätt, sade Viktoria Wikström (S), ordförande i utbildningsnämnden i Kalix.  

Viktoria Wikström (S), ordförande i utbildningsnämnden i Kalix, workshoppade med Marcus Strömbäck Hjärne, LTU.

Marcus Strömbäck Hjärne från Luleå tekniska universitet var inne på liknande spår. 

– Vi behöver inflyttning och immigration från andra länder och att få alla att känna sig inkluderade i samhället. Det handlar om sådana enkla saker som att säga hej. Få dem som är här att känna sig trygga och välkomna. 

”Inte underskatta fysiska möten”

Rose-Marie Henriksson (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden, funderade över nya sätt att åstadkomma samverkan. En tanke var att skapa möjligheter att sitta och jobba på en annan plats än ens vanliga, kanske sitta på ett företag eller hos en förening. 

– På så vis kan vi samverka naturligt. Digitalisering är jätteviktigt men det fysiska mötet ska vi inte underskatta. 

Maria Johansson, näringslivsutvecklare på kommunen, ingick i en grupp som diskuterade innovation och entreprenörskap. 

– 2040 har staten sett norra Sverige, vi har fått investerare, jobbat på sociala nätverk, kommunen har varit spindeln i nätet och samverkat med näringslivet. Vi har främjat invandringen och på så sätt fått liv i tomma bostäder och en diversifierad arbetsmarknad. Det handlar om att våga vara uthållig. Investera tid och pengar i långsiktiga mål. Det gäller att aktivt skapa att alla blickar mot norr. Våga vara en förebild! 

Text & bild: Sara Stylbäck Vesa