RUS i Luleå: ”Stad med tusen möjligheter”

Luleå – industristaden som blivit kunskapsstad. En av Sveriges bästa städer att leva i, enligt tidningen Fokus. Men även här finns stora utmaningar på vägen till år 2040. På dialogmötet om länets nya regionala utvecklingsstrategi diskuterades målbilder, fallgropar och lösningar. – De unga är en sådan viktig målgrupp – bygg på dem, sade Jenny Lindberg, samhällsplanerare på Luleå kommun.

När sommaren gått över i höst nådde den långa RUS-turnén länets största stad. Ett flertal personer från olika delar av samhället deltog i dialogmötet. De kom från LTU Business, Luleå Science Park, Luleå kommun, kommunala bolag, Danscentrum Norr, RF-Sisu, Rädda barnen, politiken, myndigheter och en rad företag.

Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, gav en nulägesbild av kommunen, med styrkor och orosmoln.

 – Vi har ett ganska jämlikt samhälle där många har tillgång till det samhället bygger upp. Vi har logistiska möjligheter, man kan åka tåg - inte nog bra, det vill jag poängtera - vi har en hamn, vi har flyg. Vi är starka på myndighetssidan: universitet, Trafikverket, domstolar, Sjöfartsverket så vi är ganska allsidiga. Regionen är en stor arbetsgivare. Vi har en försvarsmakt som funnits här jättelänge och som växer nu. Vi är en stad med tusen möjligheter, jag är stolt över att leda den, jag jobbar med möjligheter till vardags, inte problem.

Luleås kommunalråd Carina Sammeli i gruppdiskussion med Christophe Bakaka Rugumba och Eva Jonsson.

Men det finns trots allt problem. Det är särskilt två som håller Carina Sammeli vaken om nätterna: kompetensförsörjningen och behoven av samhällsinvesteringar.

 – Ungefär en tredjedel av Luleå kommuns personal går i pension innan 2030. Det finns inte den mängden arbetslösa förskollärare. Försvarsmakten växer, statliga myndigheter och inte minst industrin. Vi behöver effektivisera, digitalisera, automatisera för att klara av våra utmaningar och de uppgifter vi har. Vi har i uppdrag att tillhandahålla skola och äldreomsorg. Det är den här frågan jag är mest orolig för, för jag ser faktiskt inte hur det ska gå till.

”Vi är för få”

Hon betonade att Sverige saknar system för att hantera kompetensförsörjning.

 – I alla frågor finns det någon som bestämmer. Om man ska dra en elledning, eller om F21 ska växa. Men när det handlar om kompetensförsörjning, att flytta och utbilda sig, det finns inget system som funkar i Sverige idag. Det är det som håller mig vaken på nätterna. Vi är totalt för få. Och man kommer inte att flytta om man inte har bostad. Vi behöver mycket bostäder av alla slag. Många byggföretag ägs i södra Sverige och där är inte bilden att det här är ett lysande ställe att göra affärer.

Samtidigt som kommunen ska växa krävs stora investeringar i det som redan finns, som infrastruktur och kommunala vattenledningar. Hur ska det kunna gå ihop? Carina Sammeli har inget färdigt svar.

I en snabb samhällsomvandling blir det nödvändigt att komma till beslut även om underlagen inte är perfekta.

 – Vi behöver jobba mindre med detaljer och mer med riktning i styret. Vi måste släppa loss kraften vi har i våra medarbetare, vi har inte tid med annat.

Janus Brandin, regional utvecklingsdirektör i Region Norrbotten, deltog i RUS-dialogen och gav en bild av omvärldsläget och RUS:ens betydelse i ett större sammanhang. Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande i Luleå, gav sin bild av läget i kommunen.

Andreas Jönsson, demokratistrateg på kommunen, lyfte att det också finns faror med att samhällsomvandlingen går så fort.

 – Vi har en målbild om ett bibehållet tryggt samhälle med stort socialt kapital. Men det är jättemånga som ska anställas, det är oerhört pressande. Så hur ser vi till att vi inte får in möjliggörare för kriminella organisationer som vill ha en del av kakan? Det här är en jättestor risk, sade han.

Arbete med målbilder

Under eftermiddagen låg fokus på målbilder inom de fyra fokusområdena i RUS:en, och det blev livliga diskussioner runt de många borden i konferenslokalen.

 – Vi fokuserade på innovation, förnyelse och entreprenörskap. Målbilden är att vi 2040 har en starkt diversifierad arbetsmarknad och näringsliv. Det är lätt att attrahera nya inflyttare tack vare allt som händer, och bilden av norr som en framstående region. Vi har hög motståndskraft vid förändringar i struktur eller konjunktur och hög internationell attraktionskraft. Kulturen kommer in överallt, vi behöver ett rikt kulturliv också, sade Anna Engström, vd på Selim Utveckling AB.

Lena Ramström (till höger), som jobbar med infrastrukturfrågor vid Luleå kommun, lyfte bland annat vägvalen som krävs om Luleå ska vara ett attraktivt samhälle.

En annan grupp pratade om transporter och att framtiden kräver en beteendeförändring.

 – Det krävs politiskt risktagande. Det är inte bara investeringar som krävs, utan också en kulturförändring, en beteendeförändring i vilket transportslag man väljer och hur vi lever. Förändringar i hur man lever sitt liv kan vara känsliga och personliga, som hur man transporterar sig. Vi talade om Luleå tätort, hur vi använder ytan i centrum. Ska vi ha parkering och vägar eller skapa puls för att få ett attraktivt samhälle?, sade Lena Ramström, infrastrukturstrateg på kommunen.

”Bostadsbyggande i attraktiva områden”

Jonas Vinblad von Walter, vd för Luleå Lokaltrafik, lyfte fram utbildningsmöjligheterna som ett sätt att locka hit människor.

 – Företagen skapar sedan förutsättningar att stanna kvar, liksom bostadsbyggande i attraktiva områden. Bra lokaltrafik, de som kommer kanske inte har körkort. Men vi önskar också att fler lulebor och norrbottningar ska välja LTU, sade han.

Eva Jonsson, chef för Tillväxt- och integrationsenheten på Luleå kommun, och Jonas Vinblad von Walter, vd för Luleå lokaltrafik.

Helena Sjaunja, sektionschef för landskap och trafik på Luleå kommun, betonade hur viktig trafikleden Norrleden blir, inte bara för Luleå utan för hela länet.

 – Norrleden ska finnas på plats 2040. Då har vi effektiva transporter till hamnen via E4 och behöver inte ha den trafiken i staden. Det ger mer attraktiva bostäder, minskat buller, ökad trafiksäkerhet, förtätning. Trafikverket säger att den är viktig för Luleå kommun, men det är den inte – den är viktig för hela länet. Tidiga dialoger och samarbete är en stor viktig faktor, sade hon.

Samarbeta med civilsamhället

Flera deltagare lyfte fram civilsamhällets viktiga roll och behovet av att jobba med ungdomar.

 – Kommunerna behöver jobba tillsammans med civilsamhället för att skapa fler möjligheter för kulturutövare, föreningar och ungdomar. I stället för att konkurrera, framhåll de unika möjligheter som finns på platserna och skapa en gemensam tillgång i det, sade Therese Sidevärn från kommunikationsbyrån Brightnest.

Jenny Lindberg uppmanade till att se till långsiktiga värden när man bygger framtidens samhälle.

Jenny Lindberg, samhällsplanerare på Luleå kommun, uppmanade till att tänka långsiktigt genom att satsa på dem som är unga idag.

 – De är en sådan viktig målgrupp. De är väldigt rörliga och väljer att flytta söderut. Bygg på dem! Det är en möjlighet för offentliga aktörer att ge bidrag till civilsamhället och se värdet i det, ett långsiktigt värde som man inte kan räkna hem direkt. En bra uppväxt att se tillbaka på, det är långsiktigt värde.

Text & bild: Sara Stylbäck Vesa