RUS i Pajala: ”För få som kan ta jobb”
Pajala kommun var sista hållplats på den långa RUS-turnén genom länet, där vi samtalat om Norrbottens väg till 2040. Det blev en dag där både kommunens problem och utvecklingsbara styrkor lyftes fram. – Att vi är få är både bra för då känner man alla, och ett problem på grund av brist på kompetens, sade Petter Särkijärvi, systemförvaltare på Pajala kommun.
Frågorna som rör kommunens demografi hängde med i en stor del av diskussionerna under workshopen i Pajala. Kommunen har en åldrande befolkning på 5 885 personer. Arbetslösheten ligger på 2,2 procent, att jämföra med rikssnittet på 8,5 procent. Det här är utmanande förutsättningar för utveckling, och samtalen kom att handla om vad som krävs för att vända trenden.
– Det finns för mycket jobb och för få som kan ta dem, sammanfattade Petter Särkijärvi Pajalas problem med brist på arbetskraft.
Petter Särkijärvi återgav diskussionen vid bordet, och lyfte bland annat den krympande befolkningen och den arbetskraftsbrist som följt på det.
Bostadsbrist
Lägg till brist på bostäder, så är det svårt att komma åt problemet.
– Det är brist på bostäder och dyrt att bygga, det kostar lika mycket här som i stora städer. Det blir riskfyllt att bygga och ta lån från banken. Och vi vill inte ha en fly-in, fly out-kommun, sade Birgitta Rantatalo, kommunalråd i Pajala kommun.
Kommunalrådet Birgitta Rantatalo gav en bild av läget i kommunen.
I ett försök att komma åt bostadsbristen har Pajala kommun tagit fram ett förslag till detaljplan för ett bostadsområde med småhus. Området har ett attraktivt läge nära Torneälven med kort pendlingsavstånd till både gruvan i Kaunisvaara och centrala Pajala. Bristen på kollektivtrafik och järnvägsförbindelser hämmar dock kommunens utveckling.
Rantatalo lyfte fram den livskvalitet Pajala kan erbjuda: mindre stress och en trygg miljö att leva och uppfostra barn i. Men hur ska kommunen nå ut med den bilden?
Regionrådet Linda Jonsson (V) talade om hur vi själva i Norrbotten måste tänka om kring hur vi visar upp vår plats.
”Få bilder med människor”
– Vi måste jobba på bildsättningen. Idag finns för många bilder av landskap och skog. Det finns för få bilder med människor. Vi behöver visa att vi är en integrerad del av samhället, sade Linda Jonsson, regionråd (V) i Region Norrbotten.
Håkan Kero, ledamot av regionala utvecklingsnämnden (KD), lyfte att vi behöver bli bättre på att välkomna nya människor, bjuda in och bjuda med. Norrbottningarna är sociala på jobbet, men introverta på fritiden. Hej-kampanjen i Luleå lyftes fram som ett föredöme. Det gjorde också gemenskapen och drivet i Pajalas byar.
Håkan Kero i samtal med workshopledaren Kristin Hammarberg, RISE.
– Eldsjälarna har en stor kraft för byar och kommunen, trots att medborgarna kanske inte har koll på det enorma värdet, sade Birgitta Rantatalo.
Flygplatsen viktig resurs
Kommunen och gruvindustrin är de största arbetsgivarna, men även skogsnäringen ger många jobb. Pajala Airport, som drivs av kommunen, rymmer en stor potential. Den ligger centralt för många företag och turistanläggningar. Det går linjetrafik till Stockholm och Luleå, charter från Storbritannien kring jul. Även privatflyg, ambulansflyg, taxiflyg och helikoptrar använder flygplatsen.
Trots den resurs flyget innebär har näringslivet i Pajala förbättringspotential. Branschbredden är låg, 21% av alla branscher finns i kommunen. För Pajala kommun är det prioriterat att jobba med en större bredd av branscher och i förlängningen ett bredare utbud av jobb, varor och tjänster.
Region Norrbottens medarbetare Joe Lindehag presenterade statistik som rör kommunen, bland annat att Pajala kommun har det fjärde största bidraget till Norrbottens BRP (bruttoregionalprodukt).
I den senaste rankningen av näringslivsklimat kom Pajala på plats 286 av 290 kommuner.
– Det finns saker som kan bli bättre från kommunens sida – vägen in. Kontakten måste vara bra. Att du blir uppringd av rätt person eller hänvisad till rätt person, sade en deltagare.
Nästan ingen ungdomsarbetslöshet
Trots alla utmaningar hoppas kommunen på de unga. Arbetslösheten bland dem är extremt låg, kanske fem personer. 88 procent av dem som börjar gymnasiet har slutfört utbildningen inom tre år, en hög siffra både nationellt och i Norrbotten. Och ganska många kan tänka sig en framtid i kommunen.
– Vi har frågat dagens 9:or. 63 procent kommer att stanna i Pajala, 20 procent vill komma tillbaka efter att ha varit på andra platser några år. Så över 80 procent av dagens 9:or kommer att vara Pajalabor i framtiden, sade en av deltagarna i workshopen om framtidens Norrbotten.
Text: Sara Stylbäck Vesa, Isa Camara Ponturo
Bild: Anton Sandberg