RUS i Haparanda: ”Vi har inga skorstenar mitt i stan – vi har andra värden”  

Näst ut på vår RUS-turné var Haparanda kommun! Under torsdagen den 21:a mars samlades 36 personer på Folkets hus i Haparanda för att diskutera kommunens och Norrbottens framtid. Samtalet berörde problem som tapp av invånare och stor ungdomsarbetslöshet, men också potentialen i kulturen, jordbruk och gränshandel.  

Kommunalråd Nina Waara var på plats och pratade om några av Haparandas utmaningar och möjligheter. Hon nämnde den negativa befolkningsutvecklingen som den största utmaningen för Haparandas utveckling. Ska den trenden vändas är 20-40-åringar den viktigaste målgruppen.  

Vidare pekade Waara på vikten av att fokusera på barn och ungdomar. Det är många som inte klarar grundskolan. 

– Bara man klarar skolan så klarar man jobben, sade hon och lyfte att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i skolan.  

Arbetslösheten i Haparanda är 3,4 procent, och ungdomsarbetslösheten högst i länet. Det hänger ihop med skolresultaten.

”Hade inte haft IKEA”  

Närheten till den finska gränsen medför både möjligheter och utmaningar, menade Nina Waara. Gränsen för med sig smuggling men också gränshandel som bidrar med tillväxt och jobb. 

– Vi hade inte haft IKEA och andra stora satsningar om det inte vore för vårt geografiska läge.  

Just nu planerar också detaljvaruhandeln Jula sin expansion till just Haparanda som kommer att möjliggöra ungefär 100 nya arbetstillfällen. Besöksnäringen har vuxit under dom senaste åren och Haparanda tar idag emot besökare från hela Europa och även Asien.  

”Inte kopiera andra”

Kommunen har idag låg elkapacitet och skulle inte klara av att ta emot stora industrietableringar. Men det behöver inte vara något dåligt, menade Jimmy Henriksson på Haparanda kommuns tekniska förvaltning. 

– Vi har annat, vi har inga skorstenar som står mitt i stan. Vi har ingen svart snö. Vi har andra värden. Vi kanske inte behöver kopiera de andra kommunerna, utan tänka om lite, sade han. 

Ett sådant annat värde är jordbruk. Haparanda har en stor tillgång till odlingsbar mark och här ser man en stor utvecklingspotential. 

– Möjligheten att odla och få närodlat ger också livskvalitet och trygghet. Det är en outnyttjad potential, sade Pia Hulkoff, lokalpolitiker för Sjukvårdspartiet. 

Vill se ett Barentsinstitut

Behovet av att stärka den kulturella sektorn fördes också på tal. Frilansjournalisten och fotografen Kenneth Mikko vill nyttja Haparandas strategiska läge och bilda ett Barentsinstitut för att stärka och vidareutveckla kulturen på Nordkalotten. 

– Vi behöver blicka utåt. Vi har ju ett strategiskt läge. Det finns en utredning om kulturlivet som kan vara underlag för vidare arbete framåt.  

Pia Marttinen, kulturutvecklare på Haparanda kommun, vill lyfta den kultur som redan finns lokalt. 

– Vi har inte de stora arenorna, men vi har yrkeshögskolan, föreningslivet, kulturskolan. 

”Lyfta blicken”

Deltagarna såg också potential i närheten till två universitet, Luleå och Uleåborg, närheten till naturen, närvaron av flera myndigheter och Haparanda som ett framtida transportnav. 

– Vi behöver bli bättre på att lyfta blicken och se vad vi har, sade Nina Waara.  

Här är rapporten från RUS-dialogen i Haparanda