RUS i Jokkmokk: ”Ska växa som kulturplats” 

Jokkmokk vill växa – men på sitt sätt. Kommunens erfarenheter och historia fanns hela tiden med när Jokkmokk spanade framåt mot 2040. Hållbarhet på riktigt, bevarad natur och satsningar på kultur och utbildning var i fokus under workshopen om den nya regionala utvecklingsstrategin. 

Jokkmokks kommunalråd Roland Boman började sin berättelse om var Jokkmokk står idag med en tillbakablick. 

– Vi måste fundera över vart vi är på väg och var vi har varit. I tidigare samhället Messaure bor ju ingen idag. Men många miljarder har tack vare dem som arbetade där gått till statskassan, sade Roland om samhället som Vattenfall lät uppföra för att bygga kraftverksdammen. 

I Jokkmokks kommun finns också Vuollerim, varifrån 10-25 procent av landets el skickas ut.  

”Starten av svensk välfärd”

– Porjus kraftstation och gruvorna i Malmberget, det är starten av svensk välfärd.  

Samhällena som växte med vattenkraften har sedan dess krympt eller helt försvunnit. Det är en erfarenhet att ta med sig för framtiden. 

– Nu när vi pratar om den nya exploateringen…vi här har redan upplevt detta under de senaste 130 åren. Och vi vet att efter 10-15 år tar det slut. 

Kommunalrådet Roland Boman gav en bild av vad 130 år av exploatering inneburit för Jokkmokk.

I dag är elektrifiering svaret på klimatkrisen, när fossila bränslen måste fasas ut. Men för Jokkmokk, med de många vattenkraftverken, är inte elströmmen hållbar. Den har en stor påverkan på miljön, på människors och djurs liv.  Nästintill torrlagda älvfåror är en del av bilden.

– Här lekte tidigare de största laxarna i Europa. När man pratar om hållbarhet måste man mena hållbarhet hela vägen! säger Roland Boman. 

Satsar på utbildning

När Jokkmokk nu blickar framåt satsas det på utbildning: Lärcentra, vuxenutbildning, Samernas utbildningscentrum, Lapplands gymnasium, Bokenskolan. Här finns utbildningar inom det samiska området och inom el och energi. 

– Vi är bra rustade för framtiden. Utbildning är det viktigaste benet vi har att stå på. Det skapar tillväxt, sade Boman.

Lärdomen av historien får Jokkmokk att vilja satsa på något mer än att bara är att vara en råvaruleverantör. I stället lyfter Roland Boman kulturen som ett utvecklingsområde. Tjállegoahte, Författarcentrum Sápmi, är ett exempel på det.  

– Tjállegoahte är en viktig del i vårt framtidsarbete när vi visar vad som finns här. Redan idag är Tjállegoahte välkänt och ska vara hedersgäst på bokmässan i Göteborg i höst. 

Workshopen om Norrbottens framtid var öppen för alla och lockade närmare 30 deltagare den 3 maj.

Dialogen om Jokkmokks framtid fortsatte med de många deltagare som tagit sig till Ájtte för workshopen.  

Silva Herrmann, energirådgivare på Lapplands kommunalförbund, ser kommunens utbildningar som en samverkansmöjlighet. 

– Vi har ju stora omställningar i länet. Vi har ett otroligt bra utbud på utbildningar och så tänker jag att vi vill gärna samverka med andra kommuner. Och på det sättet också vara med på resan. 

Kommunstyrelsens vice ordförande Henrik Blind lyfte fram att Jokkmokk har ett hårt specialiserat näringsliv. Det behöver breddas för att kommunen ska bli mer attraktiv. Men han uttryckte också en oro för vara som ska hända med mobilnätet. 

”Tillgänglighet är inte bara fiber”

– Vad händer när 5G-nätet stänger ner befintligt 3G- och 4G-nät? Det medför att man inte kan leva och verka i hela länet, till exempel i Jokkmokks kommun. Man kan ju inte ha det så att man ska ha turen att bo nära ett 5G-nät. Tillgänglighet handlar inte bara om tillgång till fiber. 

Statistiken som presenterades under dialogen visar att fler kvinnor nu startar och driver företag i Jokkmokk. Christel Falk från näringslivsbolaget Strukturum lyfte fram vikten av mod och att våga vara föregångare.  

– Vi har arbetat med riktade projekt för jämställdhet och företagande det har också gjort att fler har vågat, sade hon. 

Det handlar bland annat om projektet Develoop, som finansierades av EU-medel. Det har bidragit till att fler företag vågat ta klivet att jobba med jämställdhet som tillväxt- och attraktionsförmåga. 

Annsofi Ericsson Lehman och Eva Dynesius.

Eva Dynesius från studieförbundet Vuxenskolan ser Jokkmokks unga som förebilder. 

– Vi har kreativt tänkande ungdomar som kommer från familjer där man fått ordna saker själv. Vi skulle kunna ha nationella UF-mässor som sätter Jokkmokk på kartan för just ungdomar. 

Ingen massturism

Besöksnäringen är viktig i Jokkmokk. Den skyddade marken blir i sig något att marknadsföra, men turismen måste vara hållbar. 

– Besökare behöver ta sig till skyddade områden, vi behöver hitta smarta hållbara transportlösningar för att göra det tillgängligt.  Vi ser inte massturism som ett mål utan det ska vara något som ger lokalt mervärde. Tänk på ekologin!, sade Silva Herrmann. 

Evelina Nygård och Silva Herrmann dök ner i workshopuppgifterna. 

I visionerna för 2040 återkom många av tankarna kring kultur och en utveckling som inte vilar på utvinning av råvaror. Ett exempel är att Jokkmokks kommun i höstas sade nej till nya gruvplaner i Gállok/Kallak. 

– Det var en risk vi tog när vi sa nej till Gállok. Det fanns en attityd att ”vi kan”! Utmaningen är att vända befolkningskurvan och att få olika samhällsaktörer att ta sitt ansvar. Det som hjälper oss är berättelsen om oss, varför vill vi vara just här. Att inte vara ett stort ställe utan våga vara små. Tjállegoahte är viktigt eftersom Jokkmokk växer som kulturplats. Vi skapar att man är där det händer, att Jokkmokk är en tillåtande plats, sade Linda Nordström som jobbar på Jokkmokks kommun. 

”Inga kalhyggen”

Elina Nygård, chef för publika enheten på museet Ájtte, betonade bevarandet av naturen. 
–2040 har vi mångfald, inga kalhyggen, vi har rennäring och rent vatten, sade hon. 

Birgit Meier-Thunborg, regionpolitiker för Moderaterna, vill se bättre infrastruktur. 
– I framtiden fungerar Inlandsbanan och kör året runt. Botniabanan har kommit långt. Infrastruktur behövs för att vi ska kunna göra någonting, sade hon. 

Inför 2040 betonade kommunalrådet Roland Boman vikten av att Jokkmokk tar sitt öde i egna händer.   

–Det vi lärt oss under resan från lång tid tillbaka är att lita till oss själva. Staten är inte den vi ska luta oss emot. Företagen och vi själva tillsammans är de som kan utveckla vår kommun. 

Sammanfattning av inspel från Jokkmokk

Text: Sara Stylbäck Vesa och Christine Hemdal Sandling
Foto: Christine Hemdal Sandling