RUS i Kiruna: ”Campus är viktigt för att klara kompetensförsörjningen”

Visioner om Kiruna som studentstad, bättre kommunikationer och en innovationsportal för att stödja nya idéer och företag. Det var några av ämnena som diskuterades när Region Norrbotten besökte Kiruna för att samla in idéer, tankar och åsikter till vår nya regionala utvecklingsstrategi, RUS. Men även frågan om statlig återbäring för Kirunas naturresurser var återkommande. – Kommunens finansieringsförmåga är avgörande för att kommunen ska kunna utvecklas, sade kommunalrådet Mats Taaveniku (S).

Det saknades inte idéer för framtiden under RUS-dialogen i Kiruna. Men där fanns också en tydlig frustration över kommunens ekonomiska situation.

Tidigare har bolagsskatten betalats direkt till kommunen och då var Kiruna en rik kommun som själva kunde besluta vad som behövdes i kommunen och bygga förskolor, sjukhus, bb med mer, sade kommunalrådet Mats Taaveniku.

– Vi måste börja få återbäring från staten. 0,5% återbäring från LKAB skulle innebära 650 miljoner mer för kommunen.

Kirunas välbetalda industrijobb driver upp lönenivåerna. Det får konsekvenser.

– Kiruna blir nettobetalare till skatteutjämningssystemet och får betala för att det går bra här, sade Taaveniku.

Kommunalrådet Mats Taaveniku (S) hoppas att Kiruna i framtiden ska få ta del av värdena som kommer från kommunen.

Kommunen har satt som mål att växa med 2500 invånare till 2030. Men det är inte lätt.

– Det finns en gammal klyscha att vi är ett bidragslän. Vi lever i gamla klyschor. Vi har stereotypa bilder av Norrbotten, sade Johanna Bergström Roos på LTU Business.

Bostäder är nyckeln

Samtalen om framtiden handlade mycket om åtgärder som krävs för att kunna växa. Ett sjukhus med BB och kirurgi står på önskelistan. Att vara en bra skolkommun. Bra kommunikationsmöjligheter. Och inte minst bostäder. Bostäder för de som bor i Kiruna idag, bostäder för dem som ska flytta in, studentbostäder, bostäder för dem som bor och jobbar i staden tillfälligt. Alla behöver tak över huvudet. Helst också attraktiva bostäder, om det ska bli någon inflyttning.

– När jag flyttade till Kiruna så möttes jag av Kirunapriser på bostäder. Kommer man utifrån är det dyrt att komma in på bostadsmarknaden. Och bostadsmarknaden för lediga bostäder är nästintill obefintlig, sade Malin Mattsson på Kirunabostäder.

Mats Tyni, Emma Bodin och Malin Mattsson diskuterade svårigheter som de möter i vardagen.

Det är dyrt att bygga i Kiruna, bland annat för att byggmaterial ska transporteras långt och byggarbetare inkvarteras i entreprenörsbostäder.

– Vi efterlyser investeringsstöd för bostäder, det behöver återinföras. Med dagens byggpriser är vi långt över de kvadratmeterpriser som tidigare var en gräns för att få stöd. Det är statens ansvar, sade Taaveniku.

Bristande kommunikationer

Kommunikationerna till och från Kiruna är ett problem som får effekter på flera plan. Malmbanans bristande kapacitet påverkar inte bara industrin – den går ut över möjligheten att ta tåget till vårdbesök, över besöksnäringen och arbetspendlingen.

Den glesa flygtrafiken påverkar både företagens tillväxt, tillgången till kultur och kommunens attraktivitet. Exempelvis är det svårt att få artister att komma till Kiruna då det är få flygavgångar och inga alls på lördagar. Det beror på att Kiruna flygplats hålls stängt, även om flygbolagen önskar flyga, då det är svårt med personalförsörjningen.

Workshopdeltagare lyfte olika förslag för att stärka kommunikationen, som:

• Dubbelspår på Malmbanan och återreglering av järnvägen, snabbtåg Kiruna-Gällivare
• Utveckla Kiruna flygplats. Kan vi ha fjärrstyrda flygledartorn? Elflyg?
• Dubbelfil på E10 för god framkomlighet, viktigt inte minst för vården.

Framgångsfaktorer är en bra dialog och samarbete med Gällivare och att staten kliver in.

– Dubbelspår på Malmbanan har det talats om i 30 år. Det saknas kapacitet och struktur i den organisation som sköter järnvägen idag, sade Mats Taaveniku.

Svårt att få tid hos frisör eller optiker

Bristen på arbetskraft påverkar Kiruna på en rad sätt. Att flygplatsen har svårt att hålla öppet är bara en sak. Industrijobbens attraktivitet gör att det är svårt att hitta personal till serviceyrken och välfärd.

– Ett vardagsproblem som har uppstått på senare tid är att det är svårt att få lediga tider hos till exempel frisörer eller optiker, det är inte ovanligt med två månaders väntetid för en enkel tjänst. Det gör också att man åker till andra städer för att köpa dessa tjänster, sade Mats Tyni, projektedare på Kiruna växer.

För att bredda arbetsmarknaden och höja utbildningsnivån i kommunen finns en vision som kallas Campus 400 – en idé om Kiruna som en ny studentstad. Kommunen ser framför sig ett utbyggt campus med en bredd av utbildningar där 400 personer blir färdigutbildade varje år. Det ska ske i samarbete med Esrange, LTU och LKAB, och med utbyten med universiteten Tromsö och Rovaniemi. Ha både spetsutbildningar och utbildning av lärare och omsorgspersonal. Utbildningarna ska vara så attraktiva att de driver inflyttning till länet.

Maria Johansson, Kiruna kommun, Anders Elenius från Gruvtolvan och Monica Lejon, Region Norrbotten tog del av redovisningarna från de olika workshopgrupperna.

Ett campus skulle också kunna få kommunens ungdomar att satsa på högre utbildning. Idag händer det att unga inte ens avslutar gymnasiet innan de börjar jobba. Anders Elenius från fackklubben Gruvtolvan lyfte att det förekommer att industriföretag lockar gymnasieelever att hoppa av skolan. Lockbetena kan vara förmåner som bilar och telefoner.

Investera i studenter och trainees

Men till arbetet med kompetensförsörjning hör också att bli bättre på att jobba med praktikanter och trainees som får jobb efter utbildningen, det är en investering inför framtiden. Kan man erbjuda ett helt paket med studentbostäder, billigare mat och liftkort som ett erbjudande och incitament för att komma till Kiruna? Staden har trots allt något unikt att erbjuda.

– I Kiruna kan man jobba i ett högteknologiskt företag i fjällmiljö, sade Philip Påhlsson på Swedish Space Corporation.

Philip Pålsson (till vänster) representerade rymdindustrin på RUS-dialogen.

En annan arbetsgrupp diskuterade sätt att stötta entreprenörskap och innovation i kommunen. Ett förslag var en innovationsportal som ska skapa samverkan mellan företag och universitet och till exempel bidra till ökad kunskap om hur man söker extern finansiering. Tanken är att innovationsportalen ska bidra till ett bredare näringsliv och arbetsmarknad, att fler stannar i kommunen och att fler vågar ta steget att utveckla sina idéer.

Vill bli kulturhuvudstad

Även kulturen bär en potential att bredda arbetsmarknaden, men den kan dessutom öka trivseln och därmed folkhälsan. Kiruna har ansökt om att få bli europeisk kulturhuvudstad och att faktiskt få den utnämningen ses som själva grunden till att lyckas. Kulturen behöver både eldsjälar och långsiktighet, var en synpunkt. Det lyftes också fram att kulturen måste ge alla nationella minoriteter synlighet och plats. Framgångsfaktorer är betalningsvilja för kulturarrangemang och samverkan mellan kultur och näringsliv.

– Vi måste få nya människor att bo och verka i Kiruna samtidigt som vi behåller de nuvarande invånarna, sade Mats Tyni.

Andra diskussionsämnen inkluderade utmaningar med tillgång till mark och incitament för unga att stanna i Kiruna. Deltagarna hoppas på en framtid med behöriga lärare, välkomnande arbetsvillkor och starkt föreningsliv i Kiruna 2040.

Sammanfattning av inspel från Kiruna

Text: Sara Stylbäck Vesa
Foton: Tobias Khan, Tove Cullhed