Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

Samarbete med läsning i fokus: ”En demokratifråga”

Norrbotten må vara ett stort län. Men det hindrar inte kommunerna från att samarbeta. Ett bevis på det är den samverkan som råder mellan de 14 folkbiblioteken, med Regionbiblioteket som ett nav. Ett samarbete som nu firar tio år.

Två kvinnor läser i en soffa på ett bibliotek.
Regionbiblioteket är ett nav för alla folkbibliotek i Norrbotten.

Birgitta Markusson funderar en liten stund. Sedan säger hon:

– Majgull Axelsson är en otroligt skicklig författare. Just nu läser jag hennes ”Svalors flykt”.

Birgitta är Regionbibliotekschef i Norrbotten och frågan hon just svarat på är om hon har någon favoritförfattare, eller favoritbok.

– Jag är mycket här och nu, så just nu är hon min favorit, säger hon och skrattar.

Bibliotekssamarbete firar tio år

Vi sitter i ett kontorsrum högst upp i Kulturens hus. Det är här Regionbiblioteket, med sina tio medarbetare, håller till. Bredvid Birgitta sitter kollegan Christina Stålnacke.

– Jag läser nu Stockholmssviten av Per Anders Fogelström. Det är bland det bästa jag har läst på länge, det går jag verkligen igång på, säger hon som svar på samma fråga.

Christina är samordnare av det regionala bibliotekssamarbete som firar tio år, och som vi är här för att prata om.

Regionbiblioteksverksamheten i Norrbotten har funnits länge, men den har sett lite olika ut under åren. Runt 2010 blev man en del av Region Norrbotten, och sedan dess har samarbetet med och mellan länets alla kommuner blivit alltmer frekvent. Hela tiden med Regionbiblioteket som spindeln i nätet.

– Vi är ju inte ett traditionellt bibliotek med böcker, utan en del i vårt uppdrag är stötta folkbibliotekens utveckling, säger Birgitta och tillägger:

– Och vi driver också webbplatsen Polarbibblo.se som är en nationell bibliotekstjänst för barn.

Ska främja läsandet

Det var för tio år sedan kommunerna bestämde att de 14 folkbiblioteken i Norrbotten skulle få en gemensam systemdrift, vilket bland annat innebär att norrbottningarna kan låna böcker och andra medier från ett annat folkbibliotek i regionen, och sedan lämna tillbaka dem var man vill.


Samarbetet mellan folkbiblioteken är till glädje för alla biblioteksbesökare i Norrbotten, men få känner till arbetet bakom.

De 14 folkbiblioteken delar resurser och kunskaper mellan varandra, allt för att främja läsandet i hela länet och erbjuda digitala bibliotekstjänster.

– Det här betyder nog mest i de mindre kommunerna, där det kanske inte finns en bredd av bibliotekskompetenser eller samma personalresurser. Samarbetet blir ett stöd, framför allt när det gäller biblioteksdatasystem och katalogfrågor, säger Christina Stålnacke.

Birgitta Markusson berättar mer om samarbetet:

– Det finns en tydlig profil, med gemensamma digitala tjänster via Bibblo.se. Syftet och ursprunget till samverkan var att vi såg fördelarna med att 14 kommuner slipper ”drifta” sina egna system och göra sina egna upphandlingar. Nu gör vi det tillsammans i stället, så man kan säga att Regionbiblioteket fungerar som en samordnings- och ledningsresurs.

”En miljon medier”

Christina och Birgitta visar upp en del av den marknadsföring som tagits fram kring samarbetet som också kallas ”Biblioteken i Norrbotten”. Skyltar, reklamblad och banners ligger på bordet där vi sitter. En tydlig slogan återkommer: ”Ett bibliotek. Över en miljon fördelar”.

– Tack vare samarbetet har norrbottningarna tillgång till över en miljon medier. Geografin är inte ett hinder, säger Birgitta.


Birgitta Markusson, chef för Regionbiblioteket, visar upp exempel på den gemensamma grafiska profilen. Christina Stålnacke (till höger) är samordnare för samarbetet.

Är det här samarbetet unikt för Norrbotten?

– Det finns några regioner som samverkar på det här sättet. Men det vi får höra från andra delar av landet är att de inte har en lika djup organisation som oss, välorganiserad om vi får skryta lite. Vi har ett väl inarbetat arbetssätt med tydliga mål för hur samarbetet ska gå till, hur idéer, frågor, kontakt- och kommunikationsvägar ska se ut.

Birgitta berättar vidare om hur samarbetet går till, rent praktiskt.

– Vi har en etablerad struktur, med en bibliotekschefgrupp som träffas sex gånger per år. I den ingår alla folkbibliotekschefer från de olika kommunerna och så vi, regionbiblioteket. Sedan har vi andra regionala styrgrupper och arbetsgrupper som jobbar med gemensamma utvecklingsfrågor och gör gemensamma insatser.

Personal och chefer på de olika folkbiblioteken har tack vare samarbetet utvecklat en nära relation till varandra, säger Christina.

– Vi träffas ju regelbundet, även om det är mycket digitalt. Man känner att man står varandra nära och då är det lättare att samarbeta, nå ut med olika budskap eller information. Just att vi känner varandra så väl är en jättestor fördel med det här samarbetet.

”Verka för läslust”

Båda två är övertygade om att det här samarbetet betyder mycket för norrbottningarna, framför allt med tanke på den regionala plan som finns kring läsfrämjande. Regionbiblioteket jobbar, tillsammans med de 14 folkbiblioteken med gemensamma läsfrämjande insatser.

– Att lära sig läsa är skolans uppdrag. Men att se till att alla har möjlighet till läsning, det är folkbibliotekens och därmed även vårt uppdrag, säger Birgitta och får medhåll av Christina:

– Vi ska också verka för läslust, och glädje till läsning. Kanske framför allt bland barn och unga.

Varför är det så viktigt med läsning?

– Dels är det en demokratifråga. Att alla ska kunna ta del av information, för att kunna fungera i ett samhälle, säger Birgitta och fortsätter:

– Det kan också vara ett sätt att få förståelse för andra människor, och deras livsöden. Men läsning är ett ganska komplext begrepp och det finns olika sätt att läsa. Alla behöver inte läsa tjocka romaner eller fackböcker. Det handlar inte bara om den tryckta boken. Det kan handla om att lyssna på berättelser eller texter av olika slag. Det finns många vägar in i läsning.

Christina håller med.

– Det här måste man vara öppen med som bibliotekspersonal, men även i skolan. Att man låter elever läsa det de vill läsa. Det behöver inte vara en text med ett visst antal sidor, huvudsaken är att man hittar något som man går igång på och tycker är intressant, säger hon.

Text och foto: Moa Höjer