”Just in case behöver ersätta just in time”

EU-val, geopolitisk oro och grön omställning – hur påverkas norra Sverige? Det var temat när Europaforum Norra Sveriges (EFNS) årliga konferens hölls i Sundsvall den 17–18 april. Över 170 deltagare samlades på Hotell Södra Berget i Sundsvall.
– Vi behöver nya lösningar som minskar risker och farligt beroende, sade Anders Ahnlid, Kommerskollegium, om den osäkra tid vi lever i.

Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett politiskt nätverk. Det samlar kommunala och regionala företrädare från Sveriges fyra nordligaste län för att tillvarata norra Sveriges intressen i EU-frågor. På plats i Sundsvall fanns beslutsfattare från nationell nivå och EU-nivå och politiker från norra Sverige. Norra Sverige befinner sig allt oftare i fokus, inte bara nationellt, utan även på EU-arenan. 

Anders Ahnlid, generaldirektör för Kommerskollegium, konstaterade att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget på länge samtidigt som de största industrisatsningarna i den gröna omställningen pågår, inte minst i norra Sverige. De viktigaste frågorna för Europa, Sverige och de fyra nordligaste regionerna är hur man höjer produktiviteten, stärker handeln och tar strid för den gröna omställningen, poängterade Ahnlid. Men han betonade också vikten av beredskap och oberoende.

– Just in case behöver ersätta just in time med nya lösningar som minskar risker och farligt beroende från länder som använder tillgångar i det geopolitiska spelet, sade Ahnlid.

Vad betyder klimatpolitiken för oss?

Målet med EU:s klimatpolitik är att Europa ska vara världens första koldioxidneutrala kontinent år 2050. Strategin ”Den gröna given” omfattar runt 50 lagar som strävar efter ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Men vad betyder klimatpolitiken betyder för norra Sverige? Vilka effekter får det på näringslivet? Sverige, trots sina tidigare framsteg inom hållbarhet, ligger efter när det gäller att implementera styrmedel för att nå målen.

Magnus Nilsson förklarade EU:s klimatpolitik på plats i Sundsvall.

Magnus Nilsson, klimatpolitisk analytiker, betonande EU:s ansvar i att se till att de mål som de har satt faktiskt uppnås. 

– Om EU är en rättsstat så behöver man hålla sitt löfte mot Paris-avtalet och följa upp klimatarbetet mer bestämt, annars drabbas hela det globala klimatarbetet, sade Magnus Nilsson.

De företag som inte löst sina problem 2039, då ransoneringssystemet med utsläppsrätter stoppas, kommer att tvingas upphöra med sin verksamhet. Henrik Isakson från Svenskt näringsliv intog scenen efter Magnus inledande analys.

– Från Svenskt näringsliv ser vi positivt på den nya lagstiftningen i stort. De flesta lagarna är rimliga, målen är svårt att sätta sig emot. Metoderna för att nå målen är dock i många fall för detaljstyrda. Branschernas uppfattning är till stor del att de själva borde få arbeta mot målen på det mest lämpliga sättet för specifik bransch, sade Henrik Isakson.

Nytt geopolitiskt perspektiv

Med ett krig i Europa och en pågående klimatkris vänder EU allt oftare sina ögon mot norra Europa och Arktis. Egen tillgång till naturresurser blir allt mer centralt, liksom behovet av säkra och effektiva transportrutter. Inom EU växer medvetenheten om att medlemsländerna måste ta ett större eget ansvar för Europas säkerhet. Kopplingarna mellan norra Sverige, Norge och Finland har hamnat i blickfånget inte minst sedan Sverige och Finlands inträde i NATO. 

– Vi är i ett ganska brutalt geopolitiskt uppvaknande. Vi har fler spelare på den globala spelplanen. När man har fler spelare har man normalt striktare regler för att styra upp. Nu är det precis tvärtom. Det påverkar allt från säkerhetsallianser till handelspartner till investeringar, sade Annika Wäppling Korzinek, chef på EU-kommissionens representation i Sverige.

Annika Wäppling Korzinek talade om den nya geopolitiska situationen och vad den innebär för EU.

Hon sade vidare att det förändrade säkerhetspolitiska läget har fått EU att gå in i nya politikområden.

– Det är ett nytt starkt fokus på försvar och försvarsindustri. Det här var ett no-go för bara tre år sedan, då ansåg man att det EU inte har med att göra. Det är ett helt nytt läge nu. 

Det handlar också om att bygga beredskap, motståndskraftiga samhällen. 

– Det här kommer vi att se i energipolitken, kritiska råmaterial, att hitta rätt balans mellan protektionism och strategisk autonomi, där vi försöker undvika att sitta i knät på dem som inte är våra kompisar. Det handlar om att ha kontroll över investeringar i känslig infrastruktur. Vi kommer att se mer och mer av det här omtaget, spådde Wäppling Korzinek.

Ny utvidgning av EU närmar sig

Under EU:s nästa mandatperiod kommer utvidgning av EU står på agendan, tjugo år efter att unionen expanderade storskaligt. Precis som då är en utvidgning också ett säkerhetspolitiskt redskap. 

– De försvarspolitiska frågorna går inte längre att särskilja från de civila frågorna. 

Mats Brandt från Österbottens förbund och Kvarkenrådet berättade om projektet Nordic Connector som en sammanbindande länk i öst-västlig riktning, med potential att vara en pulsåder för hela området. Han berättade hur Finland arbetar med övergripande säkerhet och försörjningsberedskap.

– Försörjningsberedskapen har jättelånga traditioner i Finland. Det går tillbaka till första världskriget. Järn, krut och spannmål, det är där det börjar. Efter andra världskriget byggdes organisationer upp och de har visat sin styrka, inte bara under krig utan under oljekrisen och covidpandemin.

Mats Brandt talade bland annat om den nygamla visionen om en bro över Bottenviken. 

Projektet Nordic Connector innebär en fast förbindelse över Kvarken mellan Vasa och Umeå men även en förstärkning av E12-korridoren samt övriga stråk i öst-västlig riktning.

– Nordic Connector är en idé och en vision som fallit i glömska och uppstått på nytt. Vi står inte bara inför en möjlighet att koppla ihop två kuster utan kan förändra hela norra Nordens och Europas framtid.

”Behöver påverka statliga nivån”

Lars-Gunnar Nordlander tillhör arbetsgruppen för infrastrukturfrågor inom nätverket Europaforum Norra Sverige. Han efterlyste mer statligt engagemang.  

– Den största utmaningen nu är Malmbanan, den mår inte alls bra. Vi har en aktör som inte är här, nämligen staten. Det blir konstigt när Norge, Finland, och fyra län i Norrland är överens och vi har förmedlat den bilden till EU, och när EU börjar tala med svenska staten så har den en helt annan uppfattning. Det är inte bara europeisk nivå vi behöver påverka utan även statlig.

Lars-Gunnar Nordlander, rapportör i EFNS-gruppen som jobbar med infrastruktur ser ett behov av att jobba med att påverka staten. 

Regionernas roll i det framtida EU

Dagen därpå lades fokus på förmiddagen på EU:s regionalpolitik, den så kallade sammanhållningspolitiken. Huvudtalaren under denna punkt var Sofia Alves, direktör på EU-kommissionens Generaldirektorat för regionalpolitik. 

– Sammanhållningspolitiken skapades för att utnyttja potentialen, idéerna och kapaciteten i regionerna. Den måste ge resultat för alla medborgare: människor och regioner lämnas på efterkälken och därför måste sammanhållningen fortsätta att överbrygga denna klyfta mellan regioner, sade Sofia Alves. 

Richard Carstedt, rapportör Europaforum Norra Sverige, uttryckte sin oro för sammanhållningspolitiken efter 2027. 

– Regeringen säger att om vi skickar två kronor till EU får vi en krona tillbaka, men på regional nivå är det den enda kronan vi får, sade Rickard Carstedt.

Rickard Carstedt, rapportör och regionråd i Västerbotten, uttryckte sin oro för att sammanhållningspolitiken ska reformeras på ett sätt som missgynnar norra Sverige.

EU-valet 2024  - viktigaste någonsin?

I början av juni 2024 håller de 27 medlemsländerna val till Europaparlamentet. Valet i Sverige hålls den 9 juni och totalt ska 21 ledamöter väljas från Sverige till Europaparlamentet. 

I Sverige ser vi det största stödet någonsin för EU. Runt 67 procent tycker det är bra att Sverige är med i EU, och Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionen i Sverige, tror att det handlar just om EU:s förmåga att hantera kriser. Som exempel pekade hon på den gemensamma upphandlingen av covid-19-vaccin och införandet av covid-beviset så att människor kunde resa under pandemin. Hon nämnde också stöd samt flyktingmottagande under kriget i Ukraina. 

– De här kriserna har visat att vi kan vara extremt innovativa när det behövs. Det står till exempel inget i fördragen om att upphandla ammunition eller vaccin, men om alla medlemsländer vill och enas så går det. 

Per Johansson, chef för Europaparlamentets kontor i Sverige, diskuterade även varför det stundande EU-valet är det viktigaste någonsin.

– Vi har ett krig på vår tröskel för första gången i EU:s historia, men det finns också andra risker. Desinformation och valpåverkan, främmande makt som försöker påverka både EU-val men även nationella val. Det är något att vara väldigt uppmärksam på. 

Hoppas på sakfrågor

Med på länk var också Jakop Dalunde, europaparlamentariker för Miljöpartiet. Han pratade om vikten att rösta, bland annat med tanke på klimatfrågan och kriget i Ukraina.   

– Tidigare har valrörelserna fokuserat mycket på om Sverige ska vara med i EU eller inte. Däremot har vi pratat väldigt lite om vad vi vill att EU ska göra, nu när vi faktiskt är med. Jag tycker att 2019 var första valrörelsen då vi faktiskt pratade om sakfrågorna. Jag hoppas och tror att det blir så även den här gången, sade Dalunde om valrörelsen inför Europaparlamentsvalet.    

I samband med konferensen höll EFNS rapportörer möte. En av dem är Region Norrbottens styrelseordförande Anders Öberg, som tillhör arbetsgruppen för Forskning, innovation och näringsliv.

På bilden de rapportörer som närvarade i Sundsvall: Fr v: Jonny Lundin (C) Region Västernorrland, Lars-Gunnar Nordlander (S) Kommunförbundet i Jämtland Härjedalen, Isak Utsi (S), Norrbottens Kommuner, Mats Hellhof (SD) Region Västernorrland, Jonas Andersson (S) Region Jämtland Härjedalen, Daniel Danielsson (C) Kommunförbundet i Jämtland Härjedalen, Ann Åström (S) Region Västerbotten, Anders Öberg (S), Region Norrbotten, Rickard Carstedt (S), Region Västerbotten, Johan Loock (M), Region Jämtland Härjedalen

Alla foton: Evelina Ytterbom.