Östra Norrbotten – en del av länets samhällsomvandling

I kölvattnet av Norrbottens stora industriomvandling i etableringskommunerna sliter även de mindre kommunerna med att få till en hållbar samhällsomvandling. Region Norrbottens strateg Stina Almkvist besökte Övertorneå och Haparanda och tog del av både framtidstro och utmaningar.

Den 5 meter höga Sikhåvarstatyn vid Kukkolaforsen, av Erik Vargtand. Foto: Stina Almkvist

Även dessa kommuner påverkas på olika sätt av frågor som boende, pendling, energi och utmaningar med bemanning. Här följer Stina Almkvists intryck och reflektioner.

I Övertorneå pratar hela samhället om hur man mår

Förra året startade Övertorneå kommun upp ett arbete kring att börja prata om hur man mår, både på jobbet och på fritiden. Det var en annorlunda, modig och välkommen satsning visar det sig när vi samlas för att följa upp och prata framtid.

Arbetet påbörjades under projektet North Sweden Green Deal. Planen var att skapa ett lokalt engagemang kring måendet och försöka få det att bli en naturlig del av hur man tänker på och agerar kring sitt mående. Det i sin tur skulle utveckla och stärka samhällets attraktionskraft och mottagarkapacitet. Det skulle inte vara själva mätningen som var i fokus, utan reflektionerna och de samtal som nu börjat bli en del av vardagen i Övertorneå.

Brottarklubben i Övertorneå är en av föreningarna som vittnar om att deras aktiva ungdomar börjat prata mer öppet om hälsa och välmående tack vare satsningen.

Under vår workshop nu i veckan blev det tydligt att en del av framgången beror på att kommunen redan innan satsningen hade en bra relation till de lokala företagarna. Övertorneå vann till exempel 2022 utmärkelsen bästa tillväxt i Norrbotten, genomförd av kreditsyningsbolaget Syna.

Främre raden: Victoria Henriksson, stabschef, Oona Palonkangas, kultur- & fritidschef, Ella Jonsson, innovationsledare/konsult, Driftwind, Stina Almkvist, strateg, Region Norrbotten, Ida Brännström, näringslivsutvecklare Katarina Lindberg, skolchef. Första raden: Niklas Berg, affärsutveckling/konsult, Tailorbird, Tomas Mörtberg, kommunalråd, Cris Brolin, samhällsbyggnad.

Kommunens näringslivsutvecklare Ida Brännström beskrev hur kommunen månar om företagen med regelbundna samtal och arrangerande av pizzakvällar. Det är antagligen en av anledningarna till att flera av de lokala företagen valt att vara med i satsningen kring kommunens välmående.

Fyra av fem företag behöver anställa folk, så kommunen måste fortsatt växa och utvecklas. Det måste lösas i samverkan mellan offentlighet, näringsliv och föreningsliv.

Under förra året skedde en ökad inflyttning till kommunen, främst av barnfamiljer. Den 20 mars arrangerar kommunen en lyckodag för samhället som ska bli årligt återkommande. Den är inspirerad av FN:s resolution om en internationell dag för lycka och hälsa. Arbetet med samhällets mående i Övertorneå har nu spritt sig över landet och väckt nyfikenhet, senast från Nacka. Förhoppningen är att kunna fortsätta arbetet och att fler kommuner skulle kunna ta del av erfarenheter och anpassa det till sina förutsättningar.

Ida Brännström framför en roll-up om kommunens satsning på måendet.

En 50-årig nordisk utbildningsinstitution

I Övertorneå kommun ligger också Utbildning Nord med sina skräddarsydda yrkesutbildningar för norra Sverige, Norge och Finland. Utbildning Nord har en femtioårig historia bakom sig och levererar för fullt inför samhällsomställningens stora behov inom vård, IT och hantverksyrken.

Vi pratar om vad man kan tänka blir effekten av det växande behovet av höjd beredskap i Sverige. Vi träffar också en av eleverna på undersköterskeutbildningen som har övervägande manliga elever. Det är intressant med tanke på att industrin drar mycket kvinnor från hälsa, vård och omsorg. På rundvandringen träffar vi elever från Stockholm, Egypten och Skåne vid sidan av norrbottningar.

På besök hos Utbildning Nord. Leif Lahti, direktör, Stina Almkvist, strateg Region Norrbotten och Leif Pääjärvi, utbildningsstrateg. Foto: Ella Jonsson.

Haparanda och ny tågsträcka som möjlighet

I förra veckan träffade den regionala utvecklingsavdelningen Haparanda stad och företagsfamiljen Spolander som driver Kukkolaforsens anläggning. Utöver möjligheter till företags- och investeringstöd samt projektstöd diskuterades önskemål och tankar om framtiden. Både Martin Spolander och Roger Danell, kommundirektör, lyfte potentialen som finns i att lyfta och synliggöra mer av den tornedalska kulturen. Haparanda är så mycket mer än den bild av handel som dominerar idag.

Länets låga nivå av livsmedelsförsörjning och den potential som kan finnas både inom småskalig men även industriell odling och djurhushållning, baserad på Tornedalens bördiga förutsättningar, lyftes.

Martin gav oss också en bild av hur ett krig långt bort kan påverka ett bolag inom besöksnäringen. Innan kriget mellan Israel och Gaza hade de mycket israeliska turister som nu minskat kraftigt.

Kukkolaforsen har haft några utmanande år med pandemi och konflikter i världen som påverkat besöksnäringen. Foto: Anita Johansson

Utmaningar kring logistik och transporter lyftes. En god nyhet är att man från 2025 kommer att kunna resa med tåg från Luleå till Helsingfors, genom att sträckan från Kemi till Haparanda elektrifieras. Det är olika spårbredd i länderna så man kommer att få byta tåg vid gränsen. Det finns en förhoppning att den nya sträckan kommer att locka mellan 50 000 och 100 000 nya resenärer årligen, vilket i sin tur borde kunna medföra stora och nya utvecklingsmöjligheter för Östra Norrbotten.

Text: Stina Almkvist