Öppna sidans huvudnavigering Öppna sidans huvudnavigering Hoppa till sidans innehåll

RUS-dialog i Gällivare: ”Vi har praktiker men behöver fler teoretiker”

Nu har RUS-turnén varit i Gällivare. Där möttes 41 personer för att brottas med frågor som bilden av Norrbotten, livskvalitet, utmaningar, behov och styrkor. Många pekade ut utbildning som ett problemområde.

Grupper av människor diskuterar RUS.
Det blev livliga diskussioner kring de fyra insatsområdena. Foto: Sara Stylbäck Vesa

Ann-Helen Köhler, ungdomschef på Gällivare kommun, satte fingret på tre centrala problem som inte bara berör Gällivare, utan större delen av Norrbotten.

– Vi är för få människor, vi har kompetensbrist och bostadsbrist. Det kämpar vi alla med, sade hon.

Magdalena Forsman, som jobbar med kommunens inflyttarservice, betonade vikten av att jobba med platsens varumärke, stolthet och ambassadörskap.

– Det handlar om det allmänna värdskapet på platsen, att alla invånare och medborgare förstår att man ÄR platsen och behöver kunna ta emot nya invånare. Vi måste jobba med inkludering och ambassadörskap. Vi måste jobba med stolthet och varumärket, sade hon.

Magdalena Forsman, inflyttningslots (tredje från vänster) lyfte fram ambassadörskapet.

Magdalena Ahnqvist Olsson, Lapplands kommunalförbund, ser många styrkor i samhället, men också brister i utbudet.

– Vi har en fantastisk natur, det är lugnt och tryggt, trevliga hjälpsamma människor. Vi har ett ganska platt samhälle, det är inte så hierarkiskt och prestigefullt, det är lätt att vara med och påverka. Men bristen på kommunikationer gör att vi är väldigt bilberoende och det är begränsat utbud av restaurangmat. Vi har pizza och hamburgare, sade Magdalena.

Bristen på annan kollektivtrafik påverkar också möjligheten till inflyttning.

– Vi vill ha hit unga vuxna från storstäder, stockholmare, men många där har inte körkort. Hur ska det funka då? sade konsulten Börje Johansson.

”Civilsamhället måste kompensera”

Flera deltagare lyfte fram att välfärden är grunden för samhällets attraktivitet. Petra Åhl från Medskapandebyrån ser stora brister på området.

– Vi bottnar inte i hur viktigt det är med vård, skola omsorg. Det finns familjer som planerar att flytta från Gällivare för att det brister. De estetiska linjerna finns inte, föräldrar till tjejer flyttar för att de ska gå gymnasiet någon annanstans. 

Hon ser att det också finns stora brister i stödet till personer med neuropsykiatriska funktionshinder (npf) eller psykisk ohälsa och tycker att civilsamhället måste bidra.

– Civilsamhället måste kliva in och skapa sociala föreningar. Vi har inte Attention (intresseorganisation för personer med npf, red. anm.), ingen som jobbar med Mind (organisation för psykisk hälsa, red anm.), det är en så vit fläck att vi inte ens förstår att vi måste ha det här. Det saknas förespråkare, det saknas skyddsnät. Socialt entreprenörskap är en möjlighet, men finns inga sociala föreningar växer inte näringslivet heller. Civilsamhället måste kompensera för den här bristen i välfärden, sade hon.


Birgitta Olsson återkom gång på gång till bostäder som ett stort hinder för att lösa kommunens problem med kompetens, välfärd och befolkningsförsörjning.

Kommunalrådet Birgitta Olsson berättade om läget i kommunen och bekräftade att befolkningstillväxt är en ödesfråga för kommunen. Kommunen behöver bli fler för att lösa kompetensbristen och stärka välfärden, men bostadsbristen är ett enormt problem. Gällivare bygger, men det är bostäder som kompenserar för bostäder som rivs i Malmberget, det blir inte ett tillskott av bostäder.

– Vi ser att vi har stor bostadsbrist och därför har vi en plan på 1200 bostäder på en femårsperiod. Vi behöver permanenta bostäder, hyresfastigheter, entreprenörsboenden och villor. Vi har byggklar mark, det som är bekymret är att i Sverige byggs inga nya bostäder Men vi har detaljplaner med 800 bostäder som ligger färdiga. Har ni en entreprenör i bakfickan, skicka hit dem!

Bostäderna behövs både för dagens bostadsbrist och framtidens.

– Vi ska bygga ihop staden med fjället. Det blir bostäder hela vägen upp till Dundret. Allt det här behöver vi göra för att möta Hybrits omställning till fossilfritt stål, sade Birgitta Olsson.

”Framtiden är ljus”

Hon säger att det finns en stor och ökande framtidstro i kommunen, mycket på grund av nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen.

– Det säkrar framtiden i Gällivare över lång tid, framtiden är ljus. Vi behöver jobba med platsen så att den blir attraktiv och att det inte bara blir fly in-fly out, utan att de tar familjerna och flyttar hit.


Gänget från Region Norrbotten som deltog i dialogen: från vänster John Kostet, Monica Lejon, Kristin Hammarberg (RISE), Sara Stybäck Vesa, Lisa Lundgren, Janus Brandin, Tove Cullhed, Carolina Lundmark Weinz, Erika Falk. Foto: Petra Åhl

Monica Lejon, enhetschef för Näringsliv och Samhälle på Region Norrbotten, kompletterade bilden av nuläget med statistik.

– Kompetensförsörjning är kanske Norrbottens största utmaning just nu. Vi jobbar också med att utveckla och stärka det området. Vi kan se andelen öppet arbetslösa i Gällivare är 1,1 procent, sade hon.

”Kompetensförsörjning är största problemet”

Flera av de medverkande lyfte behovet av distansutbildning och önskade att LTU decentraliserade fler utbildningar.

– Vi som tillhör näringslivet ser att kompetensförsörjningen är det största problemet. Att vi inte har högre utbildning är ett jätteproblem. Det är ett hinder att utbildningarna bara finns i Luleå, vi behöver rekrytera men det går inte. Vi ser inga hinder för distansutbildningar, vi kan lika gärna ta in universitet från övriga Europa för engelska är inget problem, sade Börje Johansson.


Petra Åhl, Medskapandebyrån, betonade vikten av att lyfta kommunens ungdomar. Foto: Sara Stylbäck Vesa

I det sista workshopmomentet skulle olika grupper titta på olika insatsområden i kommande RUS. En av dem tittade på området Goda möjligheter till kultur, boende, arbete och välfärd.

– Vi siktar på att bli Sveriges bästa ungdomskommun. Ungdomarna som har idéer måste mötas med respekt, vi måste värna, möta, inkludera, men det kräver att vi organiserar oss för att möta ungdomar, säger Petra Åhl.

Magdalena Ahnqvist Olsson berättade om förslagen i en grupp som under workshopen tittade närmare på kompetensförsörjningsfrågan.

– 2040 har vi långsiktiga samarbeten med lärosäten. Man kan gå från Yrkeshögskola till akademin. Vi vill bygga Boden Gamecamp fast Gällivare-style, att man samlar utbildningar och att det är nära mellan studenter och företagen som vi har i Gällivare. Tydliga karriärvägar på arbetsplatserna, erbjuder praktik och bostäder till studenter som ska praktisera, Boliden börjar göra det nu men vi gör det på strategiskt viktiga områden. Någon typ av internationell skola för att tidigt acceptera engelska som ett annat språk.

RUS-dialogerna är också ett tillfälle för erfarenhetsutbyte och nätverksbyggande. Här Vera Westerlund, kompetensförsörjningsstrateg på Region Norrbotten, och Magdalena Ahnqvist Olsson, utbildningsledare på Lapplands kommunalförbund.

Börje Johansson lyfte behovet av högre utbildning för att kunna jobba med insatsområdet Innovation och förnyelse.

– Innovation och förnyelse kräver forskning och utbildning. Vi har praktiker men behöver fler teoretiker.

Lotta Silfver är miljöstrateg på kommunen och arbetade i gruppen som tittade närmare på tillgänglighet inom bland annat transportsystem.

– Vi är inne på att det behövs social och mental omställning för att klara sig utan bil. Vi tänker på olika typer av anropsstyrda kollektivtrafiklösningar, hubbar för att jobba var man vill, att öka acceptansen för samåkning, förtäta städerna, sade hon.

Tack Gällivare för intressanta samtal och bra idéer. Nästa stopp: Haparanda den 21 mars.

Sammanfattning av inspelen från Gällivare

Text: Sara Stylbäck Vesa